Dagens avsnitt av Vetenskapens värld jämför sex olika alternativ att flyga grönt: biobränslen, batterier, vätgasmotorer, bränsleceller, e-bränslen och hyperloop.dr Cassandra Nojdh skrev: ↑måndag 23 mars 2026 21:01 Som tidigare nämnts har Beta Technologies och flyoperatören Bristow under hösten 2025 genomfört försöksflygningar i Norge med den förstnämndas elflygplan CX300.
Förbjuden palmolja i flygets ”gröna” bränsle – SVT avslöjar fusket
Det första alternativet avfärdas som en bluff - merparten av all frityrolja tycks i själva verket vara palmolja. Dessutom måste biobränslen blandas ut med fossila bränslen. Av säkerhetsskäl kan det högst vara 50 procent biobränslen. Under medeltiden kunde kyrkan sälja avlatsbrev, så det finns nog ändå en marknad.SVT Nyheter skrev:Det handlar om nästan 250 000 ton per år. Samtidigt visar en rapport att det sannolikt inte finns mer än 100 000 ton frityrolja om året att samla in i landet – något som stöds även på andra håll.
[...]
När vår reporter lämnar in dunkar med ny palmolja görs inga kontroller – något som filmas och visas för Carl Nyberg, Nestes vice vd.
[...]
Se mer i Vetenskapens värld: När kan jag flyga grönt? på SVT Play.
Det andra alternativet - batterielektrisk flygtrafik - är det billigaste, men räckvidden är begränsad. Några flygplan som nämns är Velis Electro i Skellefteå, ALIA CX300 i Stavanger och en radiostyrd modell från Heart Aerospace i Los Angeles. Energitätheten är 30 gånger lägre, men räckvidden bara 10 gånger mindre.
De två vätgasbaserade alternativen inleds med en obligatorisk Hindenburg-varning, men tyskarna har inte gett upp än. Några initiativ som nämns är H2FLY i Stuttgart, TechForH2 i Göteborg och anglosaxiska ZeroAvia. Kraschlandningar har förekommit, och ingen vill svara på hur länge bränslecellerna faktiskt håller.
E-bränslen kräver både syntetisk vätgas och syntetisk koldioxid. Hela branschen riskerar att genomsyras av bluffar. Då återstår det att konsultera Elon Musk...