ATC på Tvärbanan
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
ATC på Tvärbanan
Hur har det gått med ATC-systemet på Tvärbanan, är det i bruk nu?
Om inte, finns det någon ny tidpunkt för inkopplingen planerad?
Mvh,
Bolofsson
Om inte, finns det någon ny tidpunkt för inkopplingen planerad?
Mvh,
Bolofsson
Re: ATC på Tvärbanan
Till hösten....Sades det,tror det var år 2000.Sedan sades detsamma några år till.Nu har det blivit helt tyst om ATC men förmodligen kommer den att kopplas in....någon höst.Bo Olofsson skrev:Hur har det gått med ATC-systemet på Tvärbanan, är det i bruk nu?
Om inte, finns det någon ny tidpunkt för inkopplingen planerad?
Mvh,
Bolofsson
De bidde inga handskar de bidde en fingertutt
spvputte
Re: ATC på Tvärbanan
Inte för att det kommer att hjälpa, men dom flyttar omkring på balisgrupper på nätterna...spårvagnsputte skrev:Till hösten....Sades det,tror det var år 2000.Sedan sades detsamma några år till.Nu har det blivit helt tyst om ATC men förmodligen kommer den att kopplas in....någon höst.Bo Olofsson skrev:Hur har det gått med ATC-systemet på Tvärbanan, är det i bruk nu?
Om inte, finns det någon ny tidpunkt för inkopplingen planerad?
Mvh,
Bolofsson
De bidde inga handskar de bidde en fingertutt
spvputte
Vore intressant att veta varför det gått så fel med ATC-inkopplingen!
Fem år drygt har gått och man provar och provar men fortfarande inget som verkar fungera!Informationen om hur det går och ev.datum för drifttagande har helt tystnat.Har locket lagts på kan man undra?
Är väl en skandal nog för någon driftig journalist att ta tag i!Måste finnas ansvariga att hänga ut.(Brukar ju vara populärt bland journalister)
Men mest intressant ändå:
Allmänheten borde få reda på veta varför det gått så fel!?
Vad har kalaset kostat hittills?
Vem betalar i slutändan?
Kanske det är Skrotnisse och hans vänner som anlitats...
spvputte
Fem år drygt har gått och man provar och provar men fortfarande inget som verkar fungera!Informationen om hur det går och ev.datum för drifttagande har helt tystnat.Har locket lagts på kan man undra?
Är väl en skandal nog för någon driftig journalist att ta tag i!Måste finnas ansvariga att hänga ut.(Brukar ju vara populärt bland journalister)

Men mest intressant ändå:
Allmänheten borde få reda på veta varför det gått så fel!?
Vad har kalaset kostat hittills?
Vem betalar i slutändan?
Kanske det är Skrotnisse och hans vänner som anlitats...

spvputte
Du satte fel smiley det borde varaSparkfot skrev:Lördagen den 13 augusti till söndagen den 14 augusti, samt måndagen den 22 augusti till måndagen den 28 augusti, ersätts trafiken på tvärbanan mellan Gullmarsplan och Alvik med buss. Orsaken är arbeten med inkoppling av ATC.



- Stefan Widén
- Inlägg: 3070
- Blev medlem: söndag 01 september 2002 23:09
Bra eller dåligt med atc
Ett intressant försök vore att sätta ut enkla A32or så man får en turtäthet på säg 4 min.. som det var på de flesta spårvägslinjer i sthlm före 1967.
Med bibehållen sth 50 km och tillfälligt urkopplade blocksignaler. Då får förarana verkligen köra på sikt. Syftet är givetvis att se hur mycket teknik det verkligen går åt.. och om det bli totalt sett effektivare och säkrare med högre hastighet osv.
/stefan
Med bibehållen sth 50 km och tillfälligt urkopplade blocksignaler. Då får förarana verkligen köra på sikt. Syftet är givetvis att se hur mycket teknik det verkligen går åt.. och om det bli totalt sett effektivare och säkrare med högre hastighet osv.
/stefan
Infrastrukturexpert med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll
Säkerhetsjämförelse med sextitalet
Denna jämförelse har sina poänger.Stefan Widén skrev:Ett intressant försök vore att sätta ut enkla A32or så man får en turtäthet på säg 4 min.. som det var på de flesta spårvägslinjer i sthlm före 1967.
Med bibehållen sth 50 km och tillfälligt urkopplade blocksignaler. Då får förarana verkligen köra på sikt. Syftet är givetvis att se hur mycket teknik det verkligen går åt.. och om det bli totalt sett effektivare och säkrare med högre hastighet osv.
/stefan
Men, det ligger ett problem i att jämföra med sextitalet. Det problem som ligger i att synen på risker, och vilka risker som bedöms som acceptabla har ändrats dramatiskt.
Risker i trafiken, inte bara biltrafiken, likväl som i arbetslivet.
fritt filosoferande VeVeN
Varför måste eller kan Tvärbanan köra med SHT 80 på den bana som finns idag, sparar nog inte mycket tid pga att man kan inte köra så fort på så många sträckor.kildor skrev:Och på vilket sätt skulle det vara sämre med STH 80 km/h och högre säkerhet?
Läs Stefan WIdens inlägg ovan - kanska spännande idè och - hemska tanke (ironi) - kanske fungerar bättre än med ATC

Hur många gånger om året brukar en spårvagn i göteborg köra in i vagnen framför? Atc på tvärbanan och 80 km/h skulle naturligtvis vara ett lyft både för körtider och säkerhet. Lidingöbanan har Atc "fast det inte behövs" och den har hindrat ett antal oklyckor. Ett par månader innan den kopplades in frontalkolliderade två tåg på en enkelspårssträcka. Skönt att slippa sådant fler gånger.
-
- Inlägg: 2076
- Blev medlem: tisdag 03 augusti 2004 19:32
Ett litet klargörande:Sterner skrev:Lidingöbanan har Atc "fast det inte behövs" och den har hindrat ett antal oklyckor. Ett par månader innan den kopplades in frontalkolliderade två tåg på en enkelspårssträcka. Skönt att slippa sådant fler gånger.
Om du syftar på Högbergaolyckan juli 1952, så visst, det var banans värsta olycka, men att kalla det gamla signalsystemet mellan 1953-1986 för ett ATC-system är ren lögn. Det var "först till kvarn"-principen som gällde på enkelspårssträckorna , man kunde alltså i princip köra mot rött, vilket också orsakade ytterligare incidenter.
Dagens Lidingöbana har ATC, men det är två helt skilda signalsytem som avses.
Du vet ju inte ens vilken olycka Sterner syftar på. Vad var det för ett signalsystem du tänker på som fanns 1953-1986? På vilket sätt skiljde det sig från dagens? På vilket sätt innebär linjeblockering "först till kvarn"?Byggare Bob skrev:Ett litet klargörande:Sterner skrev:Lidingöbanan har Atc "fast det inte behövs" och den har hindrat ett antal oklyckor. Ett par månader innan den kopplades in frontalkolliderade två tåg på en enkelspårssträcka. Skönt att slippa sådant fler gånger.
Om du syftar på Högbergaolyckan juli 1952, så visst, det var banans värsta olycka, men att kalla det gamla signalsystemet mellan 1953-1986 för ett ATC-system är ren lögn. Det var "först till kvarn"-principen som gällde på enkelspårssträckorna , man kunde alltså i princip köra mot rött, vilket också orsakade ytterligare incidenter.
Dagens Lidingöbana har ATC, men det är två helt skilda signalsytem som avses.
-
- Inlägg: 2076
- Blev medlem: tisdag 03 augusti 2004 19:32
Johodå, jag vet mer än du tror och skall förtydliga mig lite:-------- skrev: Du vet ju inte ens vilken olycka Sterner syftar på. Vad var det för ett signalsystem du tänker på som fanns 1953-1986? På vilket sätt skiljde det sig från dagens? På vilket sätt innebär linjeblockering "först till kvarn"?
Kollisionen i Högberga den 13 juli 1952 var en kollision mellan ett tåg från Stockholm, tåg 8 och ett tåg från Gåshaga,tåg C1. Enligt gällande tidtabell så skulle dessa två tåg mötas i Högberga, men så skedde inte utan tåg C1 körde ut på linjen mot Kottla (det fanns inget signalsystem mellan AGA och Gåshaga vid den här tiden). I bergsskärningen väster om Högberga kolliderade båda tågen i full fart. Detta var Lidingöbanans svåraste olycka med ett 40-tal skadade.
13 juni 1953 kopplades det nya signalsystemet på sträckan AGA-Gåshaga in och där gällde att vid mötesplatserna så erhöll föraren grönt sken vid utfartsssignalen, om inte blocksträckan var upptagen av mötande tåg. Man kunde således inte ställa tågvägar så att ett visst tåg erhöll förkörsrätt, utan "först till kvarn" fick åka vidare på enkelspårssträckan. Signalssytemet krävde alltså inget ställverk och var helt automatiskt, där tågen själva tog signalerna.
Från 1986 kompletterades/byggdes det nuvarande systemet om med ATC och jag misstänker att det är det Sterner syftar på, men signalsystemet är idag ett fullt utrustat ATC-sytem, och kan inte jämföras med det system som installerades 1953.
Om det nu har skett en kollision efter Högbergaolyckan 1952 och kollisoinen i Herserud 1972 (tänk vad jag kan!) så måste jag då ställa mig frågan: Var och när?
Fortsätter att försöka jämföra med sextitalet, men ur en liten annan synvinkel. Syftet med kollektivtrafiken är att konkurrera med bilen. På sextitalet med sextitakets bilpark.Patrick skrev:Varför måste eller kan Tvärbanan köra med SHT 80 på den bana som finns idag, sparar nog inte mycket tid pga att man kan inte köra så fort på så många sträckor.
Läs Stefan WIdens inlägg ovan - kanska spännande idè och - hemska tanke (ironi) - kanske fungerar bättre än med ATC
Sedan dess har bilarna blivit så mycket bekvämare, säkrare och snabbare. Ja kanske till och med litet mer miljöanpassade. Måste inte kollektivtrafilen försöka hänga med här, att bli snabbare, säkrare, bekvämare etc.
Det behöver väl inte betyda att det nu introducerade ATC systemet är det slutgiltiga svaret på alla frågor, men att man inte bara skall nöja sig med att "det var bättre förr".
Amatörmässigt spekulerande VeVeN
Södra Lidingöbanan hade en del tågsammanstötningar även efter att linjeblocket hade installerats på 1950-talet. Så vitt jag vet gällde det i samtliga fall tåg som fått stopp mellan stationerna och kördes på bakifrån. Detta möjliggjordes av att blocksignalerna på den tiden tillät följetågstrafik; ett efterföljande tåg fick grön blink i blocksignalen och förväntades då köra försiktigt. Jag antar att denna möjlighet till följetågstrafik kommit till dels för att öka kapaciteten, dels av rädsla för att t ex fel på en spårledning annars skulle ha en förlamande effekt på trafiken.
En sådan följetågsolycka inträffade t ex någon gång i början av 1970-talet på de svårtillgängliga sträckan mellan Baggeby och Herserud. Så småningom togs den gröna blinken bort, och ersattes av mellanblocksignaler på några sträckor, och trafiken har väl sedan fungerat bra, även innan ATC (automatiskt tågstopp) infördes. Dock ger ATC förstås en ytterligare säkerhet.
Skillnaden mellan ATC vid Tvärbanan och SSLidJ är nog inte bara framgången resp bristen på framgång vid genomförandet, utan också att Lidingöbanan införde ett enkelt men effektivt och redan färdigutvecklat ATC-system. För Tvärbanan har det tillsynes - oklart varför - funnits krav på funktionalitet som inget existerande ATC-system klarade.
Det kan tilläggas att Göteborgs Spårvägar på 1960-talet installerade ett oprövat ATC-system vid den då till stor del enkelspåriga Angeredsbanan. Systemet fungerade aldrig som avsett, och togs inte i bruk. Anordningarna i spåret låg dock kvar länge. På 1970-talet gjordes ett nytt försök, ett egenutvecklat ATC-system av helt ny typ installerades. Av någon anledning kom inte heller detta att tas i bruk, trots att en facktidskrift (tror det var International Railway Journal) haft en artikel där systemet lovordades.
Man skall inte bortse från att ett blocksystem ger ökad säkerhet på en snabbspårväg, även om det är dubbelspår. Kapaciteten behöver inte bli lidande även om blocksträckorna är relativt långa, som på tvärbanan eller i Göteborg på sträckan Hjällbo - Storås och i Bergsjön. Om blocksignalerna i princip placeras efter varje hållplats kan linjeblockeringen bidra till en jämnare fördelning av tågen, och spara energi genom att undvika extra stopp före hållplats där föregående tåg hinns upp medan det gör uppehåll.
En sådan följetågsolycka inträffade t ex någon gång i början av 1970-talet på de svårtillgängliga sträckan mellan Baggeby och Herserud. Så småningom togs den gröna blinken bort, och ersattes av mellanblocksignaler på några sträckor, och trafiken har väl sedan fungerat bra, även innan ATC (automatiskt tågstopp) infördes. Dock ger ATC förstås en ytterligare säkerhet.
Skillnaden mellan ATC vid Tvärbanan och SSLidJ är nog inte bara framgången resp bristen på framgång vid genomförandet, utan också att Lidingöbanan införde ett enkelt men effektivt och redan färdigutvecklat ATC-system. För Tvärbanan har det tillsynes - oklart varför - funnits krav på funktionalitet som inget existerande ATC-system klarade.
Det kan tilläggas att Göteborgs Spårvägar på 1960-talet installerade ett oprövat ATC-system vid den då till stor del enkelspåriga Angeredsbanan. Systemet fungerade aldrig som avsett, och togs inte i bruk. Anordningarna i spåret låg dock kvar länge. På 1970-talet gjordes ett nytt försök, ett egenutvecklat ATC-system av helt ny typ installerades. Av någon anledning kom inte heller detta att tas i bruk, trots att en facktidskrift (tror det var International Railway Journal) haft en artikel där systemet lovordades.
Man skall inte bortse från att ett blocksystem ger ökad säkerhet på en snabbspårväg, även om det är dubbelspår. Kapaciteten behöver inte bli lidande även om blocksträckorna är relativt långa, som på tvärbanan eller i Göteborg på sträckan Hjällbo - Storås och i Bergsjön. Om blocksignalerna i princip placeras efter varje hållplats kan linjeblockeringen bidra till en jämnare fördelning av tågen, och spara energi genom att undvika extra stopp före hållplats där föregående tåg hinns upp medan det gör uppehåll.
Det är väl ingen som har hävdat att det blir 80 km/h på alla ställen där TvB går på egen banvall. Med vad har du för belägg för att "tidsvinsten kommer att bli högst marginell". Har du några egna beräkningar som stöder det påståendet?Spvf 2 skrev:Det finns faktiskt väldigt få ställen på Tvärbanan där man kan dra på över 50km/h, så tidsvinsten kommer att bli högst marginell. Så ni som tror att det blir 80km/h på alla ställen med egen banvall kommer att bli grymt besvikna.
Att ni som kör på TvB inte vill ha ATC är ju uppenbart, det märks ju inte minst när några av er är ute och kör på Lidingö, för då är det ju bara klagomål och suck och stön över all stress.
Hur ser det egentligen ut med hastigheter på banan idag? Sickla udde-Mårtensdal är väl 30, backen upp till Gullmarsplan borde väl gå att köra fortare, men kurvan borde vara hastighetsbegränsad. På sträckan Gullmarsplan-Årstadal borde det väl bli aktuellt med 80 på flera sträckor där det idag är 50? Liljeholmen-Gröndal är 30, men resten av vägen till Alvik borde det gå att dra på i 80. Jag har för mig att jag sett en skylt med 70 någonstans här, kan det stämma?----- skrev:Det är väl ingen som har hävdat att det blir 80 km/h på alla ställen där TvB går på egen banvall. Med vad har du för belägg för att "tidsvinsten kommer att bli högst marginell". Har du några egna beräkningar som stöder det påståendet?Spvf 2 skrev:Det finns faktiskt väldigt få ställen på Tvärbanan där man kan dra på över 50km/h, så tidsvinsten kommer att bli högst marginell. Så ni som tror att det blir 80km/h på alla ställen med egen banvall kommer att bli grymt besvikna.
Det blir väl knappast fråga om några större tidsvinster, men ca 2-3 minuter eller nåt borde det väl gå att spara in med ATC?
/en vilt spekulerande Kildor