Hela Sveriges spårvägsajt sedan 1996
https://forum.sparvagssallskapet.se/
Det var väl på tiden att Angered blev av med de gamla häckarna från Volvo och fin nya bussar dom med?Macke skrev:Varför skulle det vara ett undantag just på 58:an? I Angered körs ju bara nya, fräscha gasbussar, medans vi får ta all den övriga skiten.
Varför ska man det? Frölunda utgår ju från Garaget Majorna, som har mycket gamla bussar...frethu skrev:
Om man ska tycka synd om några är det nog de som får åka linje 50 och stora delar av övriga frölundatrafiken, där är det gott om 600-vagnar och rejält slitna den oudstenleder.
Ja, jag kan bara hålla med dig, helt klart. Precis samma känsla får jag när jag nån fåtal gång kliver på en 600-buss. Enligt Västtrafiks åldersregler borde skrothögarna från 1994 försvunnit efter årsskiftet 2004/2005. Men enligt GS fick dom dispens att ha dom kvar. Ett riktigt skräckexempel var när jag härom dan' mötte 604 vid Garaget Majorna. Denna borde varit borta för längsen. Jag skulle gärna vilja vet hur det kommer sig att -94-serien inte är borta ännu.pgbg skrev:Det är verkligen dags att skrota 600-serien !!!. Smutsiga, lösa säten, luktar avgaser och diesel inuti. Det går flera av dessa gamla skrothögar fortfarande i stadstrafik, bl a linje 50, 58, trafiken Frölunda och Mölndal.
Tja, jag har ju tjatat om det flera gånger tidigare. Troligen beror det på att man nu i Göteborg (liksom vi i Stockholm sedan tidigare har fått acceptera) har fått krypa till korset och anpassa sig efter ekonomin...och den tillåter ju inte att man byter vagnar alltför ofta. 10 år gamla vagnar är gammalt, men inte SÅ gammalt i alla fall om man tänker lite på det. Att sedan underhållet är undermåligt handlar även det om pengar. Entreprenörerna gör det som de får betalt för, men inte mer och varför skulle de det. Det är ju inte fråga om en ideell verksamhet för deras del. Tycker man inte att det rockar får man väl försöka påverka de politiker som är ansvariga för driften och upphandlingarna, men samhällsekonomin är ju lite grann på dekis som det verkar och det är ju inte bara direkt kollektivtrafiken som saknar pengar. Var stålarna sedan tar vägen och läggs på är väl en annan femma, men bl.a. generaldirektörer som knäcker extra som ambassadörer behöver ju få en buck eller sju i extrapension.Calle skrev:Ja, jag kan bara hålla med dig, helt klart. Precis samma känsla får jag när jag nån fåtal gång kliver på en 600-buss. Enligt Västtrafiks åldersregler borde skrothögarna från 1994 försvunnit efter årsskiftet 2004/2005. Men enligt GS fick dom dispens att ha dom kvar. Ett riktigt skräckexempel var när jag härom dan' mötte 604 vid Garaget Majorna. Denna borde varit borta för längsen. Jag skulle gärna vilja vet hur det kommer sig att -94-serien inte är borta ännu.pgbg skrev:Det är verkligen dags att skrota 600-serien !!!. Smutsiga, lösa säten, luktar avgaser och diesel inuti. Det går flera av dessa gamla skrothögar fortfarande i stadstrafik, bl a linje 50, 58, trafiken Frölunda och Mölndal.
Dåligt underhåll beror väl till stor del på att mycket ska vara så ekonomiskt slimmat som möjligt. I grunden var nog det mesta ganska schysst, t.ex. drivlinor, men att det har sjangserat under åren. Där har väl både politiker och entreprenörer ett ansvar även om många verkar anse att det enbart entreprenörerna som man ska skylla för det hela. Grejen är väl dock att man får vad man betalar för. Inget är som sagt gratis och kollektivtrafiken är väl ett tydligt exempel på det tycker jag.Calle skrev:10 år kan kanske tyckas som lite, men om man ser på både på val av fordon och underhåll, ja då är det illa. Och då menar jag som ovan; diesellukt inne i bussen, trasiga säten, remskrik, fläkttjut, ja allmänt dålig driftlina i bussen. Sen att den inte är handikappanpassad är väl en fråga om val av fordon.
Just det; rätta munnen efter matsäcken, d v s riksdagsbeslutet om tillgänglighet i samhället, inklusive kollektivtrafiken, till 2020. dessutom borde samhället rätta munnen efter matsäcken genom att föra över dyra färdtjänstresor till den betydligt billigare kollektivtrafikenCoppas skrev: Sedan undrar jag lite vad som avses med handikappanpassat? 600-vagnarna är väl normalbyggda (höga, med trappsteg) vilket kanske inte är så lyckat i dagens läge. När de beställdes så gällde även andra förutsättningar. Å andra sidan måste man ju även tänka ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och då den breda allmänheten ändå kan använda dessa vagnar handlar det om att nyttja dessa så långt det går. Först när det verkligen blir dags så byter man ut dem mot något som är mera modernt. Att bara köpa nytt är inte heller någon generallösning ifall huvudmannen inte bekymrar sig om underhållet.
I det långa loppet måste man även ställa sig frågan om vad som är mest kostnadseffektivt – att bygga ut all kollektivtrafik så den användas av absolut alla som vill (vilket nog är en utopi då kostnaden lär bli avsevärd i både tid och pengar) eller acceptera att det kanske fortfarande måste till en viss uppdelning (ur rent praktiskt och ekonomiskt hänseende) mellan allmän kollektivtrafik med lite mera normala fordon och mera specialiserade transporter som t.ex. färdtjänst. Att man måste rätta mun efter matsäcken kanske är en sliten kliché, men den har en viss giltighet för det. Mvh // Nico
Efter att under ganska många försörjt mig genom att ha kört både buss för SL, färdtjänst för bl.a. Samtrans och massor med vanlig färdtjänst inom taxi Stockholm och taxi 020 så kan jag bara konstatera att av alla som idag åker färdtjänst så är det faktiskt fortfarande en hel del som inte kan åka med den reguljära kollektivtrafiken som den ser ut nu och troligen kommer att te sig även långt in i framtiden.Ulrik Berggren skrev:Just det; rätta munnen efter matsäcken, d v s riksdagsbeslutet om tillgänglighet i samhället, inklusive kollektivtrafiken, till 2020. dessutom borde samhället rätta munnen efter matsäcken genom att föra över dyra färdtjänstresor till den betydligt billigare kollektivtrafikenCoppas skrev: Sedan undrar jag lite vad som avses med handikappanpassat? 600-vagnarna är väl normalbyggda (höga, med trappsteg) vilket kanske inte är så lyckat i dagens läge. När de beställdes så gällde även andra förutsättningar. Å andra sidan måste man ju även tänka ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och då den breda allmänheten ändå kan använda dessa vagnar handlar det om att nyttja dessa så långt det går. Först när det verkligen blir dags så byter man ut dem mot något som är mera modernt. Att bara köpa nytt är inte heller någon generallösning ifall huvudmannen inte bekymrar sig om underhållet.
I det långa loppet måste man även ställa sig frågan om vad som är mest kostnadseffektivt – att bygga ut all kollektivtrafik så den användas av absolut alla som vill (vilket nog är en utopi då kostnaden lär bli avsevärd i både tid och pengar) eller acceptera att det kanske fortfarande måste till en viss uppdelning (ur rent praktiskt och ekonomiskt hänseende) mellan allmän kollektivtrafik med lite mera normala fordon och mera specialiserade transporter som t.ex. färdtjänst. Att man måste rätta mun efter matsäcken kanske är en sliten kliché, men den har en viss giltighet för det. Mvh // Nico
Entreprenörerna (de företag som kör trafiken för huvudmannen t ex SL resp Västtrafik) har i sina anbud kalkylerat med byte av fordon efter den tid som huvudmannen föreskriver. Det ska med andra ord finnas pengar för att byta fordon inom denna tidsram. Det verkar lite förvirrat att här försöka förklara, och ursäkta, problemen på så sätt som görs med att "politiker inte skjuter till pengarna" - det är inte alls detta det handlar om. Orsaken är försumlig hantering av underhåll (alltså utan att det beror på pengar som saknas) och en kombination mindre lyckade upphandlingar där fordonen visar sig ha en väsentligt sämre kvalitet än förväntat. I den sistnämnda delen är det ju svårt att förutse den omständigheten men man kan ju lära sig till nästa upphandlingstillfälle och då välja bättre fabrikat...Coppas skrev:Efter att under ganska många försörjt mig genom att ha kört både buss för SL, färdtjänst för bl.a. Samtrans och massor med vanlig färdtjänst inom taxi Stockholm och taxi 020 så kan jag bara konstatera att av alla som idag åker färdtjänst så är det faktiskt fortfarande en hel del som inte kan åka med den reguljära kollektivtrafiken som den ser ut nu och troligen kommer att te sig även långt in i framtiden.Ulrik Berggren skrev:Just det; rätta munnen efter matsäcken, d v s riksdagsbeslutet om tillgänglighet i samhället, inklusive kollektivtrafiken, till 2020. dessutom borde samhället rätta munnen efter matsäcken genom att föra över dyra färdtjänstresor till den betydligt billigare kollektivtrafikenCoppas skrev: Sedan undrar jag lite vad som avses med handikappanpassat? 600-vagnarna är väl normalbyggda (höga, med trappsteg) vilket kanske inte är så lyckat i dagens läge. När de beställdes så gällde även andra förutsättningar. Å andra sidan måste man ju även tänka ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och då den breda allmänheten ändå kan använda dessa vagnar handlar det om att nyttja dessa så långt det går. Först när det verkligen blir dags så byter man ut dem mot något som är mera modernt. Att bara köpa nytt är inte heller någon generallösning ifall huvudmannen inte bekymrar sig om underhållet.
I det långa loppet måste man även ställa sig frågan om vad som är mest kostnadseffektivt – att bygga ut all kollektivtrafik så den användas av absolut alla som vill (vilket nog är en utopi då kostnaden lär bli avsevärd i både tid och pengar) eller acceptera att det kanske fortfarande måste till en viss uppdelning (ur rent praktiskt och ekonomiskt hänseende) mellan allmän kollektivtrafik med lite mera normala fordon och mera specialiserade transporter som t.ex. färdtjänst. Att man måste rätta mun efter matsäcken kanske är en sliten kliché, men den har en viss giltighet för det. Mvh // Nico
Frågan är då följande. Anpassar man kollektivtrafiken efter den mindre gruppen som har behoven (och tvingar majoriteten som inte har några behov av det att kanske försämra sina kollektiva resevillkor) eller är det bättre och mera samhällsekonomiskt sunt att behålla en del särlösningar för dem som behöver det även om kostnaden i sig blir något högre?
Vad gäller handikappanpassning så är jag personligen t.ex. positiv till rullstolsramper (annars har jag sett ganska många med lättviktsrullstolar som numera tar sig på en låggolvsbuss ganska smidigt och snabbt) vid hållplatser som fungerar för vanliga rullstolar. Ska man däremot börja köra med liftar och annat så visst, det kommer att funka det med, men det kommer att ta längre tid överlag. Bara någon är villig att betala så fungerar det nog, men frågan är bl.a. hur en långsammare kollektivtrafik kommer att tilltala folk. De resenärer som har alternativ kommer att jämföra dessa.
Sedan är det ingen som verkar tänka på vad alternativkostnaderna (och även t.ex. produktionsbortfallet) blir för alla tusentals övriga som kanske får längre resväg osv. Även tid är pengar och man kan inte göra alla nöjda, men för politikerna handlar det ju även i många fall om vad som är politiskt korrekt och det är ju som sagt inte alltid det fungerar rent praktiskt. Utredningar och beslut hit och dit innebär inte att något sedan fungerar per automatik i verkligheten bara för att en del (i vissa fall ganska världsfrånvända) individer har beslutat om det.
Mvh // Nico
Till viss del kan man faktiskt säga att "politikerna inte skjuter till pengar", eller kanske snarare att givna medel ej räcker till.pgbg skrev: Entreprenörerna (de företag som kör trafiken för huvudmannen t ex SL resp Västtrafik) har i sina anbud kalkylerat med byte av fordon efter den tid som huvudmannen föreskriver. Det ska med andra ord finnas pengar för att byta fordon inom denna tidsram. Det verkar lite förvirrat att här försöka förklara, och ursäkta, problemen på så sätt som görs med att "politiker inte skjuter till pengarna" - det är inte alls detta det handlar om. Orsaken är försumlig hantering av underhåll (alltså utan att det beror på pengar som saknas) och en kombination mindre lyckade upphandlingar där fordonen visar sig ha en väsentligt sämre kvalitet än förväntat. I den sistnämnda delen är det ju svårt att förutse den omständigheten men man kan ju lära sig till nästa upphandlingstillfälle och då välja bättre fabrikat...