Forum - Spårvägssällskapet.se

En bild på en "likkista" vid Salutorget. Denna vagn typ är byggd av ASEA.

Trevligt att se något från Finland på självständighetsdagen.

När är bilden tagen? Början av 1970-talet kanske? Ganska otroligt hur många bokstavslinjer det har funnits i Helsingfors (även om man inte räknar med ringlinjerna). Och nu kommer alltså 4T till. Är HST faktiskt den enda i Norden som gillar att leka med bokstäver?

mvh
Johannes

Visst finns det andra orter i Norden som kör med siffernummer i linjebeteckningarna. Malmö (Skånetrafiken) t ex kombinerar siffror och bokstäver i sina linjer. HST verkar ha haft en mani (oöverträffbar) i kombinerandet. Listan över natt/högtrafik/extraspårvägslinjer i Helsingfors är lång. De flesta linjerna har varit relativt kortlivade. Vad sägs om linjerna 1A, 1L, 1LP, 1P, 1R, 1S, 1V, 1X, 2A, 2B, 2T, 2V, 3A, 3B, 3T, 3X, 4A, 4B, 4E, 4L, 4N, 4S, 4S/5, 4V, 4X, 5A, 5B, 5F, 6E, 6K, 6M, 6S, 6V, 6X, 7A, 7B, 8A, 8K, 9S, 9X, 10A, 10N, 10S, 10S/5, 10V, 10X, 12A, 12B, 12E, 12L, 12S, 12T, HH, HR, KM, KL, KP, MK, ML, MS?

Smeknamnet Arkku kan översättas både till Likkista eller bara Kista, själv skulle jag föredra den senare översättningen. Att åka i en likkista verkar föga lockande

Det som förbryllar med Kistorna var den korta tiden det tog för ASEA att ta fram ritningarna. HST:s föregångare HSO bad om offert på sex boggievagnar år 1939. ASEA fick ritningarna klara på rekordtid. Själva leveransen drog ut på tiden pga av ett litet krig strax senare. Har Kistorna eller "Munksnäsboggievagnarna" någon förebild i SVerige? I Götet?

Tacksamt för ett svar på min undran.

P

Piirka skrev:Visst finns det andra orter i Norden som kör med siffernummer i linjebeteckningarna. Malmö (Skånetrafiken) t ex kombinerar siffror och bokstäver i sina linjer. HST verkar ha haft en mani (oöverträffbar) i kombinerandet. Listan över natt/högtrafik/extraspårvägslinjer i Helsingfors är lång. De flesta linjerna har varit relativt kortlivade. Vad sägs om linjerna 1A, 1L, 1LP, 1P, 1R, 1S, 1V, 1X, 2A, 2B, 2T, 2V, 3A, 3B, 3T, 3X, 4A, 4B, 4E, 4L, 4N, 4S, 4S/5, 4V, 4X, 5A, 5B, 5F, 6E, 6K, 6M, 6S, 6V, 6X, 7A, 7B, 8A, 8K, 9S, 9X, 10A, 10N, 10S, 10S/5, 10V, 10X, 12A, 12B, 12E, 12L, 12S, 12T, HH, HR, KM, KL, KP, MK, ML, MS?

Smeknamnet Arkku kan översättas både till Likkista eller bara Kista, själv skulle jag föredra den senare översättningen. Att åka i en likkista verkar föga lockande

Det som förbryllar med Kistorna var den korta tiden det tog för ASEA att ta fram ritningarna. HST:s föregångare HSO bad om offert på sex boggievagnar år 1939. ASEA fick ritningarna klara på rekordtid. Själva leveransen drog ut på tiden pga av ett litet krig strax senare. Har Kistorna eller "Munksnäsboggievagnarna" någon förebild i SVerige? I Götet?

Tacksamt för ett svar på min undran.

P

Personlig teori är att ASEA tittat på Tyska förebilder. Jag tror att ingen slår Helsingfors i fåga om att använda linjenummer och boksäver i kombination. Finns det någon förteckning tillgänglig över betydelsen av alla dessa linjenummer? Själv har jag bara bilder på 1A,4S och 10S utom ringlinjerna. En 4S bild följer.

17AGR skrev:Personlig teori är att ASEA tittat på Tyska förebilder. Jag tror att ingen slår Helsingfors i fåga om att använda linjenummer och boksäver i kombination. Finns det någon förteckning tillgänglig över betydelsen av alla dessa linjenummer? Själv har jag bara bilder på 1A,4S och 10S utom ringlinjerna. En 4S bild följer.

Om linjenummer med bokstäver: de flesta högtrafiklinjer som hade en tilläggsbokstav trafikerade omkring 1950-55, efter krigstiden hade man många förbindelser med enstaka turer och på någon sett måste man kunna hantera med alla dessa variationer. Senare har tilläggsbokstäverna varit mera sällsynta, men fortfarande många om man jämför med vissa andra städer, de har ju blivit en tradition, trots att bara 1A och ringlinjerna finns just nu. Många av Valmet-ledvagnarna förorsakar nog problem för framtida planer med sina nummerrullor, som har 1A, 2V, 3T, 3B, 7A och 7B samt X-linjer som enda möjliga kombinationer. På Finska Spårvägssällskapets hemsida finns det en omfattande beskrivning av alla Helsingfors linjer, men bara på finska. http://www.nettilinja.fi/~ahellman/rati ... /index.htm

Jag är knappast den bästa experten i frågan men jag försöker förklara något om bokstäverna (här är vissa tidiga bokstäver inte med):

A = kan ha nästan vilken som helst betydelse, 4A och 10A har trafikerat både som nattlinje och som högtrafiklinje. 1A och 2A har trafikerat till Eira.
N = nattlinje, den sista var 4N på 1980-talet
S = linje till Salutorget
K = linje till Kottby (8K)
E = linje till Skillnaden (4E)
V = högtrafiklinje (som 2V), tidigare: linje till Vallgård.
T = linje till Skatuddens terminal (4T som ersätter tvåan).
X = en tillfällig linje (1X levde t o m ett halvt år 2000-01)

Med ringlinjen 3 betyder alltså 3T trean till Tölö och 3B trean till Berghäll (om man avgår från Studenthuset). Notera att många av dessa bokstäver är förkortningar från svenska namn. Till Salutorget (Kauppatori) gick 4S och 10S och inte 4K och 10K. 3B heter 3B och inte 3K som Kallio (Berghäll på svenska). Även nattlinjernas bokstav kommer från det svenska, inte det finska ordet (yö). 4E är det enda undantag jag kommer ihåg: eftersom 4S redan fanns så fick linjen beteckningen efter finska namnet Erottaja. Men 4S var ju redan reserverad för Salutorgslinjen.

mvh
Johannes

Virrvarret av bokstavsbeteckningar i Helsingfors är underbart

Tidigare (från ca 1950ff.) innebar

A = Arabiaan - mot Arabia
B = Kallioon - mot Berghäll
E = Erottajalle - mot Skillnaden
F = Pasilasta - från Fredriksberg
K = Käpylään - mot Kottby
L = ?
P = Perämiehenkadulle - mot Styrmansgatan el. Pitäjänmäelle - mot Sockenbacka
R = Ruskeasuolle - mot Brunakärr
S = Kauppatorille - mot Salutorget
T = Töölöön - mot Tölö
V = Vallilaan - mot Vallgård

Många namn på gator och torg börjar med samma bokstav både på finska och på svenska. Då namnen inte hade en gemensam begynnelsebokstav, så valde man på HST en som var "ledig", så som på listan här över.

Senare fick bokstäverna en annan innebörd, några slopades och nya togs ibruk:

A = längre än huvudlinjen/ringlinje medurs
B = kortare än huvudlinjen/ringlinje moturs
K = avvikande rutt
L = matarlinje (pendeltågen, används ej? )
M = matarlinje (metron)
N = nattlinje
S = mot Salutorget (även Kaserntorget)
T = linjen förgrenar sej från huvudlinjen
V = högtrafiklinje
X = snabblinje (skip stop)/speciallinje/buss som ersätter spårvagn
Z = snabbare än huvudlinjen

Spårvagnslinjerna 3B och 3T borde rimligen heta 3B resp. 3A, men av historiska skäl bär de fortfarande samma bokstäver som togs ibruk för över 50 år sedan. I folkmun har treornas bokstäver inneburit "trean Bort" och "trean Tillbaka". 1A, som trafikeras endast i högtrafik, borde egentligen heta 1V. Blivande nya fyran, som förgrenar sej från huvudlinjen 4 på Skatudden kommer "alldeles korrekt" att heta 4T. Idag har vi inga S-linjer, då HST av sparskäl upphörde med trafiken på de fyra sista busslinjerna till Kaserntorget. Z används endast i regiontrafiken.

Piirka

Något som jag måste säga över mina förklaringar är att jag förstås menade bara spårvägslinjer. Busslinjerna har ju haft till och med mera bokstäver än spårvägarna, i synnerhet om man räknar med regionlinjerna. Och till exempel Pitäjänmäki/Sockenbacka har ju aldrig haft någon spårväg ens i närheten. Det är också sant att många namn har samma första bokstav i finska och svenska. När jag skrev om svenskans betydelse tänkte jag naturligtvis bara de fall där första bokstaven inte är den samma.

Att 1A skulle vara 1V är inte en enkel fråga. Säkert betyder V en högtrafiklinje. Men i spårvägslinjernas historia har A ofta varit en linje som både har en avvikande rutt och ersätter huvudlinjen under sin trafikeringstid. 1A är ju ingen förstärkningslinje utan trafikerar istället för ettan. Samma logik har funnits tidigare med nattlinjerna 4A och 10A, och på bussidan har vi ju 39A, ingen av dessa högtrafiklinjer, det måste jag medge. Min förslag är att 1A skulle bra kunna heta 1 och ettan 1B istället, det är ju i högtrafik som man har mest trafik.

Om man tänker på busslinjer, så är säkert linjer som 46T eller 98V de allra konstigaste, det finns ju ingen linje 46, inte heller trafikeras linje 98. Säkert förgrenar sig 46T från huvudlinjen, eftersom sådan inte existerar.

Finns det för övrigt nuförtiden någon busslinje med bokstav M? Jag har aldrig hört om sådant.

mvh
Johannes

På SS förkom inte så många bokstäver. Några var: E= Extra tåg, X= Avvikande linjesträckning.
På några linjer hade bokatven betydelse ex:
11Å= Till Åkeshov
12Å= till Ålstens Gård
17M via Midsommarkransen
17K via Kilaberg
17T till Telefonplan
19S till Svedmyra

Har en bild på en 4E i Helsingfors trodde det betydde Extratåg men betydelsen var ju Skilnaden. Sidofråga, gick bägge Brändövagnarna i trafik och gick de på någon annan linje.

Jag minns jag har läst någon gång att på sista tiden var Brändö-vagnarna just på linje 4E. Efter 1930-talet var de i alla fall inte längre på linje KB, som under sista tiden (Finska Spårvägssällskapets tidskrift Raitio är källan) trafikerades av tvåaxliga vagnar.

mvh
Johannes

Johannes Erra skrev:Är HST faktiskt den enda i Norden som gillar att leka med bokstäver?

mvh
Johannes

Nej vi er da ganske godt med her i København. HT/HUR har således efterhånden forsynet os med et mindre alfabet:

A = A-bus (f.eks. 1A) (rød)
Svarer vel nogenlunde til de svenske stambuslinier. A betyder "det der kommer først", "det bedste vi har". Etableret 2002-2003.
E = Ekspresbus (f.eks. 173E) (mørkegrøn)
Hurtige linier i myldretiden. Oprindeligt tænkt som endnu hurtigere end Hurtigbuslinier. Tidligere kørte enkelte linier også hele dagen, men de er nu erstattet af S-buslinier.
H = Hurtigbus (f.eks. 33H) (mørkegrøn)
Hurtige linier i myldretiden. Delte for det meste nummer med en normal linie (f.eks. 5 - 5H). Ændret til ekspresbuslinier i 1989 da forskellen alligevel ikke var så stor.
N = Natbus (f.eks. 82N) (grå)
Ny betegnelse for natbuslinierne fra 1998. 8xN-numre kører fortrinsvis i det centrale København, og 9xN-numre kører primært ud i regionen.
P = Pendulbus (f.eks. 590P) (mørkegrøn)
Hurtige linier mellem station og erhvervsområde/undervisningsinstitutioner i myldretiden.
S = S-bus (f.eks. 200S) (blå)
Hurtige linier på tværs af S-banelinierne (x00S-numre) eller mellem S-banelinierne (x50S-numre).
X = Ekstra bus (f.eks. 19X)
Intern betegnelse for fast ekstrakørsel på visse linier. Eneste officielle var linie 8X, der nogle måneder i 1996 kørte i forlængelse af linie 8.

Brugen af farver er et kapitel for sig. Oprindelig brugtes det på rullefilmene med destinationer, men det er nu droppet. Til gengæld har A- og S-busser nu fået røde henholdsvis blå hjørner. Farverne har dog hele tiden været brugt på stoppestederne til at skelne de særlige linier fra de normale (gul).

Københavns Sporveje nåede derimod kun at have to linier med bogstaver:
15A
Erstatningskørsel for de afkortede trolleybuslinier 23 og 24 under og lige efter krigen. Oprindelig betegnet linie 15.
19X
Myldretidslinie i tilslutning til Slangerupbanens tog. Oprindelig betegnet som ekstrakørsel på linie 19.

Benyttelse af A, B, C osv. som skelnen mellem linievarianter er kun benyttet i enkelte tilfælde. Trolleybuslinie 27 deltes i sine sidste år i 27A og 27B. Buslinie 33 delte i 1959 i 33A og 33B, men de blev i 1960 ændret til 30 og 33. Så vidt jeg husker, var desuden linie 313 i en periode delt i linie 313A, 313B og 313C.

For en god ordens skyld skal vel også nævnes natlinierne A, B, C, D, E og F (ændret til 9xx-numre i 1984). Også den københavnske S-bane benytter bogstaver som liniebetegnelser.

Buslinier, der kører som erstatning for S-banelinier, betegnes med S-baneliniens bogstav efterfulgt af et tal (f.eks. F1 og F2). Numrene bruges til at skelne mellem varianter.

Jeg vil i øvrigt lige tillade mig her at reklamere for min linieoversigt for sporvejs- og buslinier i København: http://www.home.no/joergensen/linier.html Den er ikke færdig, men den giver et indtryk af det virvar af linier, som København har haft i tidens løb.

17AGR skrev:Har en bild på en 4E i Helsingfors trodde det betydde Extratåg men betydelsen var ju Skilnaden. Sidofråga, gick bägge Brändövagnarna i trafik och gick de på någon annan linje.

Helsingfors
Enligt en artikel i Raitio 1/92 användes Brändövagnarna på Brändölinjen fram till nedläggningen 1936. Då flyttades vagnarna till linje K (Salutorget-Kottby), där de användes främst i högtrafik samt senare på 4E. När Brändölinjen återuppstod 1939 (nu som linje KB) verkar det som om Brändövagnarna inte skulle ha satts åter in på sin gamla "hemlinje". De togs ur trafik 1954 och linje 4E slopades året därpå.

Åbo
Tilläggslinjerna skyltades med ett A, B eller C, typ 5A och 12C. 1989 ersattes bokstavslinjerna med nya nummer, så att inga bokstavlinjern längre fanns. 12A blev 32 och 12C -> 42. Under senare hälften 1990-talet startades servicelinjerna och då fick de P+linjenummer, exemplevis P1. P:et kommer från ordet palvelulinja (servicelinje på finska).

Tammerfors
Trafikverket i Tammerfors trafikerade drygt ett år trådbusslinjen 3S (Kauppi-Savilinna) 1955-56. På bussidan kördes många extraturer med beteckningen Y+linjenummer (Y = ylimääräinen). Nuförtiden körs Y-linjerna som tidiga morgonturer och i nattrafik. Snabbussarna hade beteckningen P+linjenummer (P = pika). Under ett antal år trafikerades inga snabblinjer, men nu har vi åter tre snabblinjer: 19, 29 och 39 (slutsiffran 9 kännetecknar dessa linjer).

Koiviston Auto
Ett av de större privata bolagen i Finland trafikerar i flera städer. Borgå har endast 3A (Torget-Borgå yrkesinstitut, tidigare Vårberga-Torget-yrkesinstitutet resp. Torget-Johannisberg). I Lahtis finner vi bokstäverna A och B. Jyväskylä kör med K (5K Ylistönmäki-Viitaniemi, 18K Nenäinniemi-Ylioppilaskylä, 25K Euromarket-Kaakkolampi, samt sex högtrafiklinjer). M innebär expresslinje; M kommer från ordet moottoritie (motorväg). Servicelinjerna: se Åbo. Kuopio: En endaste tur körs om morgnarna skoldagar mot centrum - 23K (Petonen-Ammattikoulu). Linjen 14A (Päiväranta-Ammattikoulu) trafikerades likaså skoldagsmorgnar kring 1999-2000. Nuförtiden heter linjen 15 och är förlängd vidare från centrum mot universitetsområdet i Kuopio. Koiviston Auto (eller dess dotterbolag i respektive städer) betecknar avvikande rutter med Y1, Y2... eller Z, Z1... osv. i tidtabellerna. Man måste vara ganska insatt och en van trafikant för att veta vilken buss man ska ta. De avvikande rutterna skyltas (om de skyltas) med en liten pappskylt i nedre delen av vindrutan.

Uleåborg
Bussbolaget Koskilinjat har inga bokstäverlinjer. I tidtabellerna betecknas avvikande rutter med olika bokstäver såsom N, Y och Z.

Björneborg
M och Y: 2Y (Kauppatori-Toejoki-Ruosniemi) och 30M (Björneborg-Reposaari)

Åmun (Joensuu)
Systemet liknar det i Uleåborg. Här använder man bl a beteckningarna y, * och **

Vasa
A och B. Skoldagar körs dessutom specialturer på fyra linjer: E1 - E4. Ur spår: av de större städerna i Finland är Vasaborna de lataste att åka kollektivt. Staden försöker med extra subventioner locka fler trafikanter till bussarna. Priset på månadskortet sjönk med 50% den 1 september i år. Månadskortet för vuxna kostar endast 20 euro (ca 180 SEK)!

mvh Piirka

Tog bort inlägg kring namnet Åmun.

Direktöversättning var namnet... Om namnet hade varit på svenska "från början" hade det kanske varit Aros, som ju betyder samma sak, och ju fanns i två upplagor i Mälardalen en gång i världen För att inte komma för långt ifrån ämnet kan ju nämnas att det läggs lite mer krut på att översätta finländska ortnamn nuförtiden. När Nordsjö skulle bli metroförort (efter att tidigare bara varit en gård, vad jag har förstått) direktöversatte man inte namnet till finska (Pohjoisjärvi?) utan spårade upp den ursprungliga namnformen, Norsö, som blev Vuosaari på finska. D-et i Nordsjö har väl nån byråkrat med motvilja mot dialekter petat dit...

Med vänliga hälsningar
essin

...

Ar det litet onödigt att uppfinna "nya namn"?
Joensuu är, har inte varit och vill inte bli "Åmun".
Eller vet ni var i Sverige finns "Olkikaupunki" eller "Lehto".
Och är swetramway forum riktig forum för sådant här?

...

http://www.kotus.fi/svenska/ortnamn/
Forskningscentralen för de inhemska språken (Finland)
Svenska ortnamn i Finland
THE END!!!!

Förlåt, måste bumpa denna gamla tråd igen...

Piirka skrev: Björneborg
M och Y: 2Y (Kauppatori-Toejoki-Ruosniemi) och 30M (Björneborg-Reposaari)

I den ovannämnda artikeln finns det svenska namn för Björneborg:
Ruosniemi = Rosnäs
Reposaari = Räfsö

Om Toejoki vet jag ej, om den har något svenskt namn.

Kauppatori betyder naturligtvis Salutorget, liksom i H:fors och Åbo. Kom ihåg att Björneborg har sedan gammalt varit en mycket svensk stad, tills den gamla svenskspråkiga borgartraditionen dog i praktikum i början av 1900-talet. Dock finns det ännu ca. 200 svenskspråkiga samt svenskspråkiga skolor (grundskolan och gymnasiet om jag minns rätt) i staden. Nog är det helt möjligt att några av dessa människor är industripatroners Rosenlew och Ahlströms släkt.

PS: Björneborgs "Riviera", Yyteri-stranden heter på svenska Ytterö.