Forum - Spårvägssällskapet.se

Hvilke vogner var innblandet smellen på Angeredsbanan? Store skader?

Det var M31 353 som blev påkörd bakifrån av M33 515

Det finns bilder i GP men det är en låst artikel. Bakre plattformen är helt intryckt på 353 medan 515 ser ut att ha klarat sig rätt bra.

Nu är Göteborgs kommuns "spårsäkerhetssåecialist" ute och svamlar i GP om att man inte kan ha ett tågskyddssystem för att man kör i blandad trafik. Det är ju inte där utan på särskild banvall men behöver ett tågskyddssystem. Det finns ingen motsättning mellan att ha ett tågskyddssystem på särskild banvall och att köra på sikt i blandad trafik. Det vet ju alla som vet något om spårväg, men det verkar inte Göteborgs "spårsäkerhetsspecialist" göra.

Jo.

Nu vet jag ju att spårtrafikbranschen är rätt hårt reglerad och att teknik som inte kan bevisas vara helt säker (med undantag för datorställverk, för dom kan man tydligen hantera hur som helst) inte får användas.

Det gör att säkerhetssystem som skulle fånga 99% av farliga fall, exempelvis en potentiell upphinnandekollision, inte kommer att godkännas, och därmed ej användas, då den har 1% risk att fallera. Så resultatet blir i stället inget system, som då har 100% risk att fallera när en sådan situation uppstår.

Exempelvis, man skulle kunna tänka sig någon form av sensor, lidar, vidar, radar eller kombination av dessa, skulle kunna användas för att minska risken för, eller minska konsekvenserna av, en upphinnande eller påkörningsolycka.

Det är lite synd för jag tror att just spårvagnar är särskilt lämpade för denna typ av aktiv skyddsutrustning, och i förlängningen kanske möjliggöra autonomt självkörande spårvagnar, på ett sätt som inte vissa andra trafikslag är lämpade för.

Men till det där uttalandet, till och med det usla systemet som används på Tvärbanan i Stockholm har funktioner för att kunna köras både på eget spår och i blandtrafik. Visst, det har sina nackdelar men dom behöver man ju inte behålla när man specar för ett nytt system till Göteborg.

Såvitt jag vet har Lidingöbanan ett alldeles utmärkt fungerande system, eller har man lyckats fördärva det också? I vilket fall som helst så finns det ju fungerande system i många tyska städer eftersom det är krav i tunnlar eller vid hastighet över 70 km/h.

Harald skrev: ↑tisdag 27 februari 2024 21:29 Såvitt jag vet har Lidingöbanan ett alldeles utmärkt fungerande system, eller har man lyckats fördärva det också? I vilket fall som helst så finns det ju fungerande system i många tyska städer eftersom det är krav i tunnlar eller vid hastighet över 70 km/h.

Jodå. Lidingöbanans system fungerar alldeles utmärkt för spårvägssystem, det går att projektera för blandtrafik också (de första åren med ATC på Lidingö var det siktkörning på en dubbelspårssträcka på mitten).

Odd skrev: ↑tisdag 27 februari 2024 20:56 ...
Det gör att säkerhetssystem som skulle fånga 99% av farliga fall, exempelvis en potentiell upphinnandekollision, inte kommer att godkännas, och därmed ej användas, då den har 1% risk att fallera. Så resultatet blir i stället inget system, som då har 100% risk att fallera när en sådan situation uppstår.

Exempelvis, man skulle kunna tänka sig någon form av sensor, lidar, vidar, radar eller kombination av dessa, skulle kunna användas för att minska risken för, eller minska konsekvenserna av, en upphinnande eller påkörningsolycka.

Det har på senare år installerats "förarstöd" som använder video och radar (kanske även lidar?) i syfte att hindra sammanstötningar på en del spårvägar, bl a i Frankfurt/Main https://www.bosch-presse.de/pressportal ... 44870.html men jag har inte sett några utvärderingar om hur bra det faktiskt fungerar.

Harald skrev: ↑tisdag 27 februari 2024 19:45 Nu är Göteborgs kommuns "spårsäkerhetssåecialist" ute och svamlar i GP om att man inte kan ha ett tågskyddssystem för att man kör i blandad trafik. Det är ju inte där utan på särskild banvall men behöver ett tågskyddssystem. Det finns ingen motsättning mellan att ha ett tågskyddssystem på särskild banvall och att köra på sikt i blandad trafik. Det vet ju alla som vet något om spårväg, men det verkar inte Göteborgs "spårsäkerhetsspecialist" göra.

Och i DN uttalar sig en person vid Göteborgs Spårvägar (inte "spårsäkerhetsspecialisten") och säger, enligt tidningsartikeln, "– Ett automatiskt bromssystem skulle öka risken för fallskador, eftersom vi har en del stående resande." Detta verkar också konstigt, och kan gälla endast om man har ett system som i tid och otid tillsätter maximal bromseffekt utan förvarning. Men nu uppstår risken för fallskador istället om föraren alltför sent upptäcker ett hinder och bromsar kraftigt.

I slutet av 1970-talet blev ett tågskyddssystem som installerats på Angeredsbanan underkänt av dåvarande tillsynsmyndigheten Vägverket https://ekeving.se/rt/gbg/AB/si/ts_1978/index.html. Det sägs att en invändning från Vägverket gick ut på ungefär att antingen har man automatisk hastighetsövervakning med tågstopp överallt eller inte alls - en blandning skulle kunna vara riskabel. Kanske har man i Göteborg tagit fasta på detta märkliga resonemang? Men i så fall skulle den nuvarande blandningen mellan sträckor med respektive utan "blocksignaler" på exempelvis Angeredsbanan också kunna vara olämplig. Om jag räknat rätt är det vid körning från centrala Göteborg till Angered nu sex kortare eller längre sträckor med "blocksignaler", åtskilda av sträckor där man kör på sikt (i andra riktningen tre sträckor med signaler). Detta har uppenbarligen inte setts som en risk.

Jag tycker man ska införa ATC på samtliga fordon som kör på våra vägar. Det sker betydlig många fler olyckor med upphinnande fordon, som även orsakar dödsolyckor. Bara för att det nu råkar vara två spårvagnar så ska man genast börja med ATC tankar osv. Lidingö har enkelspår och därmed en helt annan risk så den går inte att jämföra med.

Nya bilar är ju i många fall försedda med adaptiva farthållare mm som begränsar risken för påkörning bakifrån. De om inte frekventa, så i alla fall alltför vanliga upphinnandeolyckorna på spårvägen i Göteborg visar enligt min uppfattning att det är hög tid att införa något liknande på spårvagnarna där.

Tycker man att det verkar alltför oprövat, så är det ju i vart fall ingen konst att införa tågskyddssystem på banor som angeredsbanan. Spårvagnar med tågskyddssystem av olika slag finns exempelvis i Stockholm, Oslo och Bergen, för att nämna några platser i närområdet.