Forum - Spårvägssällskapet.se

Jag har två frågor om växlar:

Hur mycket plats tar en skyddsväxel i längsled? Det borde räcka med växeln och en stoppbock, alltså bara några meter?

Vad innebär en krökt växel egentligen? Kan själva växelpartiet vara krökt eller måste det ligga på rakspår? Hur snäv kurva kan en växel ligga i?

Den kortaste skyddsväxel som jag har sett består i stort sett endast av en enda tungspets på ena sidan, men jag minns tyvärr inte var. Det är möjligt att det inte var i Sverige.

Odd skrev: ↑lördag 03 februari 2024 17:16 Den kortaste skyddsväxel som jag har sett består i stort sett endast av en enda tungspets på ena sidan, men jag minns tyvärr inte var. Det är möjligt att det inte var i Sverige.

När man gjort så kallas det för en tunganordning, mycket ovanligt i Sverige men dest vanligare på andra håll.

Sio skrev: ↑lördag 03 februari 2024 18:03

Odd skrev: ↑lördag 03 februari 2024 17:16 Den kortaste skyddsväxel som jag har sett består i stort sett endast av en enda tungspets på ena sidan, men jag minns tyvärr inte var. Det är möjligt att det inte var i Sverige.

När man gjort så kallas det för en tunganordning, mycket ovanligt i Sverige men dest vanligare på andra håll.

Finns det några nackdelar med det eller varför är det ovanligt i Sverige?

twr skrev: ↑lördag 03 februari 2024 16:49 Jag har två frågor om växlar:

Hur mycket plats tar en skyddsväxel i längsled? Det borde räcka med växeln och en stoppbock, alltså bara några meter?

Vad innebär en krökt växel egentligen? Kan själva växelpartiet vara krökt eller måste det ligga på rakspår? Hur snäv kurva kan en växel ligga i?

Först har man ju själva växels längd den beror främst på radien, SL har växlar med ned till 50 m radier, de är knappt 15 m långa, "standardväxeln" i tunnelbanan upplever jag vara 300-1:9 i trafikspår som är 33,23 meter lång och 179-1:9 i uppställningsspår som är 26,08 m lång.

Sedan är det stoppbockens placering: Enligt Trv regler ska stoppbocken monteras så att spåravståndet vid stoppbockens främre del är minst 4,0 m helt inte under 4,5 m om spåret bredvid skyddspåret är ett normalhuvudspår.

En krökt växel är en växel som är krökt i förhållande till dess normala geometri. En vanlig enkelväxel har ett rakt spår, i en krökt växel har båda spåren i växeln en radie. Kröker spåren åt samma håll så är det en innerbågväxel, ibv, kröker spåren åt olika håll är det en ytterbågvägel, ybv. Vad du menar med växelparti vet jag inte, en enkelväxel har två huvuddelar; tunganordningen och korsnigen, båda kan krökas. Minsta krökningsradie bestäms för varje växelmodell utgående från den aktuella växelns konstruktion, som regel kan
innerbågsväxlar krökas till ca halva grenspårets ursprungliga radie, dvs en BV50-600-1:15 växel kan krökas till 300 m men en BV50-300-1:9 kan bara krökas till 230 m radie i grenspåret.

twr skrev: ↑lördag 03 februari 2024 18:36

Sio skrev: ↑lördag 03 februari 2024 18:03

Odd skrev: ↑lördag 03 februari 2024 17:16 Den kortaste skyddsväxel som jag har sett består i stort sett endast av en enda tungspets på ena sidan, men jag minns tyvärr inte var. Det är möjligt att det inte var i Sverige.

När man gjort så kallas det för en tunganordning, mycket ovanligt i Sverige men dest vanligare på andra håll.

Finns det några nackdelar med det eller varför är det ovanligt i Sverige?

Eftersom en tunganordning saknar korsning så är det automatiskt urspårning och bärgning om man kör in i en tunganordning i skyddande läge och det är stor risk för att spåret behöver åtgärder innan det kan trafikeras.

Tack, Sio för bra och intressanta svar! Hur snäva radier kan man ha i en spårvägsväxel?

En sådan kort skyddsväxel fanns förr i Igelboda

twr skrev: ↑lördag 03 februari 2024 19:14 Tack, Sio för bra och intressanta svar! Hur snäva radier kan man ha i en spårvägsväxel?

Hur långt är ett snöre? I Thyssen-Krupps katalog finns spårvägsväxlar med 20 m radie för normal- och meterspår.

Hans W skrev: ↑lördag 03 februari 2024 19:51 En sådan kort skyddsväxel fanns förr i Igelboda

Igelboda i riktning mot Stockholm 2007:

På bilden ser anordningen nog överdrivet kort ut eftersom jag stod en bit bort och använde tele i syfte att vara på säkert avstånd från plattformskanten.

Har man byggt en riktig skyddsväxel i Igelboda sen dess?

Det ser likadant ut fortfarande.

daniel_s skrev: ↑söndag 04 februari 2024 12:59 Det ser likadant ut fortfarande.

Så den här utformningen innebär en risk för urspårning om det skulle gå illa? Hur resonerar man där, uppenbarligen behåller man den ändå? Och hur tänker man när man bygger nytt? Utformningen tar ju mycket mindre plats än en skyddsväxel.

twr skrev: ↑måndag 05 februari 2024 10:50

daniel_s skrev: ↑söndag 04 februari 2024 12:59 Det ser likadant ut fortfarande.

Så den här utformningen innebär en risk för urspårning om det skulle gå illa? Hur resonerar man där, uppenbarligen behåller man den ändå? Och hur tänker man när man bygger nytt? Utformningen tar ju mycket mindre plats än en skyddsväxel.

Urspåring är ju en del av den här skyddsanordningens funktionssätt, det är mindre riskfyllt än en kollision och tar mindre plats än övriga lösningar. Idag bygger man inte så längre, i första hand bygger man längre mötesspår så att skyddssträckan ryms på mötesspåret, och i enstaka fall fullständig skyddsväxel med stoppbock.

Säkerhetsförbättringar införs oftast successivt, jämför gärna med vägtrafiken där man fortfarande får köra på äldre vägar och även använda äldre bilar.

daniel_s skrev: ↑måndag 05 februari 2024 11:51

twr skrev: ↑måndag 05 februari 2024 10:50

daniel_s skrev: ↑söndag 04 februari 2024 12:59 Det ser likadant ut fortfarande.

Så den här utformningen innebär en risk för urspårning om det skulle gå illa? Hur resonerar man där, uppenbarligen behåller man den ändå? Och hur tänker man när man bygger nytt? Utformningen tar ju mycket mindre plats än en skyddsväxel.

Urspåring är ju en del av den här skyddsanordningens funktionssätt, det är mindre riskfyllt än en kollision och tar mindre plats än övriga lösningar. Idag bygger man inte så längre, i första hand bygger man längre mötesspår så att skyddssträckan ryms på mötesspåret, och i enstaka fall fullständig skyddsväxel med stoppbock.

Säkerhetsförbättringar införs oftast successivt, jämför gärna med vägtrafiken där man fortfarande får köra på äldre vägar och även använda äldre bilar.

Tack för svar! Hur lång är en skyddssträcka? Beror det på hastigheten? Om man sätter en låg hastighet i ATC kan man då acceptera en kortare skyddssträcka?

Ja, det beror på hastigheten (och tågets bromsförmåga). Om man accepterar en mycket låg frisläppningshastighet i ATC kan man ha en kortare skyddssträcka, men det är inte lämpligt vid en dimensionerande mötesstation eftersom det kräver långsammare körning.

Vid nybyggnad på RB och SB ska skyddssträckan vara 50 meter, så är det byggt i Fisksätra och Tattby.

daniel_s skrev: ↑måndag 05 februari 2024 12:22 Ja, det beror på hastigheten (och tågets bromsförmåga). Om man accepterar en mycket låg frisläppningshastighet i ATC kan man ha en kortare skyddssträcka, men det är inte lämpligt vid en dimensionerande mötesstation eftersom det kräver långsammare körning.

Vid nybyggnad på RB och SB ska skyddssträckan vara 50 meter, så är det byggt i Fisksätra och Tattby.

Vad är det för mått på spårväg? Samma?

Fanns det inte en kort skyddsväxel utan korsning strax norr om Henriksdal också, för att skydda norrgående rörelser när bron är i öppet läge?

Magnus Ahltorp skrev: ↑måndag 05 februari 2024 18:19 Fanns det inte en kort skyddsväxel utan korsning strax norr om Henriksdal också, för att skydda norrgående rörelser när bron är i öppet läge?

Jo det stämmer.
https://youtu.be/I_6O3bw79Hk?t=1516

Väster om kanalen fanns en längre (och knaggligare) skyddsväxel.
https://youtu.be/I_6O3bw79Hk?t=1548

Odd skrev: ↑lördag 03 februari 2024 17:16 Den kortaste skyddsväxel som jag har sett består i stort sett endast av en enda tungspets på ena sidan, men jag minns tyvärr inte var. Det är möjligt att det inte var i Sverige.

Var det i Igelboda? Men den hadetvå tungor men obrutna huvudräler, tåget rasade bara av spåret...