Militär teknik och Ukrainakriget
Postat: fredag 04 november 2022 17:07
Efter viss tvekan har jag bestämt mig för att starta en tråd som enbart tar syfte på att diskutera militär teknik i allmänhet och i Ukrainakriget i synnerhet. Som säkert en del hart noterat har jag skrivit sådana inlägg tidigare, i Ukraina-tråden, nämnd nedan, som jag är fåfäng nog att tro att det finns de som är intresserade av sådant även fortsättningsvis.
Innan jag går vidare så ska jag förklara vad denna tråd inte är. Det är ingen konkurrerande tråd till tråden "Inför Ryssarnas invasion (2022)", som jag bestämt mig för att inte skriva i mer. (vilket jag förklarade här: viewtopic.php?p=409308#p409308 ). Följaktligen kommer denna tråd inte att innehålla några kommentarer till krigets förlopp, dess möjliga utgång eller politiska konsekvenser av och kring detta.
Min uppfattning är alltjämt att vi möjligen står inför ett europeiskt storkrig, eller möjligen att WW3 redan har börjat, fastän vi inte förstår detta. Jämför med Japans överfall på Kina 1931-32 då, Japan ockuperade det som då kallades Manchuriet (i dagens kommunistdiktatur används aldrig detta begrepp, utan man talar om "de nordöstra provinserna") och upprättade lydstaten Manchukuo med den sista, avsatte, Qingkejsaren Puyi som frontfigur. 1937 gick Japanerna till storangrepp mot Kina, i vad som först kallades andra kinesisk-japanska kriget, men som sedan blev en del av andra världskriget, när Japan begick misstaget att angripa USA.
Med detta synsätt inleddes WW2 egentligen redan 1932. Känns perspektivet igen?
Mycket kan sägas om den storpolitiska utvecklingen i världen, trumpismens återkomst och den vacklande amerikanska demokratin, och dess inverkan på Europa i allmänhet och Ukraina i synnerhet. Men det har jag, som sagt redan överlåtit till hågade skribenter i ovan nämnda tråd (ex.vis). Men jag skulle rekommendera följande artikel i Aftonbladet (märkligt nog) av den konservative författaren mm. Roland Poirier Martinsson:
Farligast är den höger som kommer efter dem - När Åkesson och Kristersson slutar kan det gå hur illa som helst
När en högerman som Poirier Martinsson känner oro för utvecklingen är det knappast något som kan avfärdas som "vänsterliberal smörja".
Kopplingen till Ukraina då? Ja, det är den här: Ukraine invites arms makers to ‘test’ weapons against Russia, där Ukrainas försvarsminister Oleksii Reznikov redan i somras efterfrågade fler vapentyper. Många olika vapensystem i en försvarsmakt är på intet sätt optimalt (vilket jag framhållit åtskilliga gånger, inte minst när det gäller artillerisystem), men Ukraina tycker antagligen inte att de har något val. Dessutom är min sedan tidigare torgförda uppfattning att vapenhjälpen från USA och Nato/Europa i stora drag karakteriseras av "för lite och för sent".
Innan jag går vidare så ska jag förklara vad denna tråd inte är. Det är ingen konkurrerande tråd till tråden "Inför Ryssarnas invasion (2022)", som jag bestämt mig för att inte skriva i mer. (vilket jag förklarade här: viewtopic.php?p=409308#p409308 ). Följaktligen kommer denna tråd inte att innehålla några kommentarer till krigets förlopp, dess möjliga utgång eller politiska konsekvenser av och kring detta.
Min uppfattning är alltjämt att vi möjligen står inför ett europeiskt storkrig, eller möjligen att WW3 redan har börjat, fastän vi inte förstår detta. Jämför med Japans överfall på Kina 1931-32 då, Japan ockuperade det som då kallades Manchuriet (i dagens kommunistdiktatur används aldrig detta begrepp, utan man talar om "de nordöstra provinserna") och upprättade lydstaten Manchukuo med den sista, avsatte, Qingkejsaren Puyi som frontfigur. 1937 gick Japanerna till storangrepp mot Kina, i vad som först kallades andra kinesisk-japanska kriget, men som sedan blev en del av andra världskriget, när Japan begick misstaget att angripa USA.
Med detta synsätt inleddes WW2 egentligen redan 1932. Känns perspektivet igen?
Mycket kan sägas om den storpolitiska utvecklingen i världen, trumpismens återkomst och den vacklande amerikanska demokratin, och dess inverkan på Europa i allmänhet och Ukraina i synnerhet. Men det har jag, som sagt redan överlåtit till hågade skribenter i ovan nämnda tråd (ex.vis). Men jag skulle rekommendera följande artikel i Aftonbladet (märkligt nog) av den konservative författaren mm. Roland Poirier Martinsson:
Farligast är den höger som kommer efter dem - När Åkesson och Kristersson slutar kan det gå hur illa som helst
När en högerman som Poirier Martinsson känner oro för utvecklingen är det knappast något som kan avfärdas som "vänsterliberal smörja".
Kopplingen till Ukraina då? Ja, det är den här: Ukraine invites arms makers to ‘test’ weapons against Russia, där Ukrainas försvarsminister Oleksii Reznikov redan i somras efterfrågade fler vapentyper. Många olika vapensystem i en försvarsmakt är på intet sätt optimalt (vilket jag framhållit åtskilliga gånger, inte minst när det gäller artillerisystem), men Ukraina tycker antagligen inte att de har något val. Dessutom är min sedan tidigare torgförda uppfattning att vapenhjälpen från USA och Nato/Europa i stora drag karakteriseras av "för lite och för sent".