En ängbyvagn i Täby

[daniel_s]

Nu svarade du på ett inlägg från förra året men jag kan ju tillägga att vagnar som går ”stadigt kopplade” inte är mindre utsatta för ärg på stiften än en okopplad ände.

[Stefan Widén]

Några nya bilder såhär ett år senare?

I nästa Mfss kommer ett ny del i arbetet med renoveringen. Håll även koll på Djurgårdslinjens FB sida där det kan komma ut tidigare.
Även på Djurgårdslinjens hemsida planerar vi för att få ut fortlöpande information.

Men för den som är nyfiken så står korgen upphissad i Aga och vi håller på med att renovera och återmontera detaljer. Även att beställa det som skall bytas ex. elkablar, trycklyftrör mm.

För de som är nyfikna på att se en spårvagn växa fram är givetvis välkomna att delta. Vi kör på onsdagar normalt sett. Skicka PM till mig.

Stefan

[Hechtwagen]

Några nya bilder såhär ett år senare?

I nästa Mfss kommer ett ny del i arbetet med renoveringen. Håll även koll på Djurgårdslinjens FB sida där det kan komma ut tidigare.
Även på Djurgårdslinjens hemsida planerar vi för att få ut fortlöpande information.

Men för den som är nyfiken så står korgen upphissad i Aga och vi håller på med att renovera och återmontera detaljer. Även att beställa det som skall bytas ex. elkablar, trycklyftrör mm.

För de som är nyfikna på att se en spårvagn växa fram är givetvis välkomna att delta. Vi kör på onsdagar normalt sett. Skicka PM till mig.

Stefan

Tackar! Återstår att se om 373 eller 770 som får en lika grundlig revision blir klar först!

[C12C3C3C12]

"Säkerhetsveven" infördes väl när dom sparkade ut kondisarna från tolvan, vet inte vilket år dom gjorde det. 1956 hade dom kondisar plus 3-vagnars tåg, gick på Alviksskolan då.

[daniel_s]

"Säkerhetsveven" infördes väl när dom sparkade ut kondisarna från tolvan, vet inte vilket år dom gjorde det. 1956 hade dom kondisar plus 3-vagnars tåg, gick på Alviksskolan då.

1968 byggde man tydligen om vagnarna för drift med eller utan konduktör, det var då säkerhetsgreppet tillkom. 1971 ska konduktörerna ha tagits bort. Sedan (om man bortser från någon eller några perioder med ”slumpmässiga” konduktörer omkring 1990) kom de tillbaka 1998, varefter enmansdrift återinfördes 2016.

[Lars_J]

Nej, inte helt rätt.
Ängbyvagnarna, inte alla, byggdes om för enmansbetjäning som det står i SL:s vagnförteckning under åren 1967-68. Vagnar 374 och 387 byggdes om på detta sätt senare, de hade ställts i malpåse när konduktörerna togs bort. Kan det ha varit 1971 som konduktörerna försvann? Enmansbetjäning innebar som daniel skrev att det var möjligt att ha konduktör som skötte dörrarna, men det var också möjligt för föraren att manövrera dörrarna i den vagn som föraren satt i. Kabel för att manövrera dörrarna i båda vagnarna samtidigt infördes först när man tog bort konduktörerna.

Dödmansgreppet med en fjädrande körvev infördes senare. Först på en vagn, som jag uppfattar det på prov. Möjligen var det på vagn 367 men jag är osäker. Däremot infördes dödmansgreppet inte samtidigt med ombyggnad för enmansbetjäning.

Jag minns inte om dödmansgreppet var infört när konduktörerna försvann, eller om det kom litet senare. Jag har hittat en uppgift som antyder att säkerhetsgrepp infördes, eller provades inför serieinförande, och under 1971, förmodligen på våren.
/Lars J

[daniel_s]

Tack Lasse, egentligen är det lite skumt för 1968-71 hade man väl enkonduktörsdrift såvitt jag förstått och redan då borde man ju egentligen ha behövt säkerhetsgreppet. Men det sågs kanske inte som självklart på den tiden, Norrköping hade ju för all del inte heller säkerhetsgrepp på sina splitt nya M67 som också var byggda för enmansdrift!

[Hechtwagen]

Som kuriosa så var det bara ett fåtal A24 som fick säkerhetsgrepp i båda hytterna för att kunna gå "på natten" som enkelvagnar.

Nu visar vi hur duktiga vi är och nummerger dessa "nattvagnar"!

374....

[daniel_s]

Som kuriosa så var det bara ett fåtal A24 som fick säkerhetsgrepp i båda hytterna för att kunna gå "på natten" som enkelvagnar.

Nu visar vi hur duktiga vi är och nummerger dessa "nattvagnar"!

374....

Nja, 373, 379, 389 och 390 var det väl?

[Harald]

... Norrköping hade ju för all del inte heller säkerhetsgrepp på sina splitt nya M67 som också var byggda för enmansdrift!

Stämmer det verkligen? I alla pedalvagnar i Göteborg måste man påverka en av pedalerna för att inte mekbromsen skulle slå till. M67 var samtida med M28 från samma tillverkare, så det verkar konstigt att den inte skulle ha haft samma funktion.

[daniel_s]

Men så är det. Man kan släppa båda pedalerna under körning så rullar vagnen vackert vidare i behagligt norrköpingstempo

[Hechtwagen]

Som kuriosa så var det bara ett fåtal A24 som fick säkerhetsgrepp i båda hytterna för att kunna gå "på natten" som enkelvagnar.

Nu visar vi hur duktiga vi är och nummerger dessa "nattvagnar"!

374....

Nja, 373, 379, 389 och 390 var det väl?

Exakt! Genom att påstå något felaktigt så blir man snabbt rättad! Att bara fråga ger inga svar.

[leifd]

Men så är det. Man kan släppa båda pedalerna under körning så rullar vagnen vackert vidare i behagligt norrköpingstempo

... Norrköping hade ju för all del inte heller säkerhetsgrepp på sina splitt nya M67 som också var byggda för enmansdrift!

Stämmer det verkligen? I alla pedalvagnar i Göteborg måste man påverka en av pedalerna för att inte mekbromsen skulle slå till. M67 var samtida med M28 från samma tillverkare, så det verkar konstigt att den inte skulle ha haft samma funktion.

M67 tillverkade 1966-67 hade inget säkerhetsgrepp och inte heller någon ansättning av mekanisk broms när pedalerna släpptes.
Såna dumheter kom till först 1994 då, då M94 skulle skulle godkännas för trafik i Sverige, främst för att någon på Järnvägsinspektionen vid den tiden fick för sig att det behövdes. Dock behövde inte M67 få detta, om de inte byggdes om något sätt. Därför har musei-M67:an 144 något säkerhetsgrepp (hur det är med 131 minns jag inte, men tror inte den heller har det). Däremot fick M67B (91, 92, 93 och 94) detta, samt samtliga M67K (81-90). M67B hade dock fortfarande frirullning, medan M67K, inte har frirullning, pga tokigt byggd mjukvara till PLC:n.
Sen är det ju så, att uppkopplings och bromssystemet i M67 inte var identiskt med M28, utan snarare en enklare version på samma tema.

[Stefan Widén]

373 kommer att behålla sitt säkerhetsgrepp med pedal. Rent körmässigt känns det som den bästa lösningen.

Stefan

[daniel_s]

373 kommer att behålla sitt säkerhetsgrepp med pedal. Rent körmässigt känns det som den bästa lösningen.

Stefan

Behålla och behålla… För A-änden innebär detta en ombyggnad. Men jag håller med om att det är en bättre lösning.

[Stefan Widén]

373 kommer att behålla sitt säkerhetsgrepp med pedal. Rent körmässigt känns det som den bästa lösningen.

Stefan

Behålla och behålla… För A-änden innebär detta en ombyggnad. Men jag håller med om att det är en bättre lösning.

Jo det är sant .....men tänkte mer på slutlösningen......

[Hechtwagen]

Om jag får föreslå en sak så är det att man köper nya glasrutor till hela vagnen, dels ser det otroligt mycket bättre ut när vagnen är klar, dels kan man då passa på och byta till härdat glas som till skillnad från fönsrerglaset vagnen har haft inte blidar livsfarliga stora vassa glasbitar som yr runt om det händer en olycka.

Kostnaden för denna säkerhetsuppgradering är blygsam i sammanhanget.

[Stefan Widén]

Om jag får föreslå en sak så är det att man köper nya glasrutor till hela vagnen, dels ser det otroligt mycket bättre ut när vagnen är klar, dels kan man då passa på och byta till härdat glas som till skillnad från fönsrerglaset vagnen har haft inte blidar livsfarliga stora vassa glasbitar som yr runt om det händer en olycka.

Kostnaden för denna säkerhetsuppgradering är blygsam i sammanhanget.

Vi får se om vi byter på långsidorna. Fronterna kommer att få nya glas men då i lamell som är mycket bättre än härdat. Alla våra övriga vagnar har lamellglas.

[Hechtwagen]

Om jag får föreslå en sak så är det att man köper nya glasrutor till hela vagnen, dels ser det otroligt mycket bättre ut när vagnen är klar, dels kan man då passa på och byta till härdat glas som till skillnad från fönsrerglaset vagnen har haft inte blidar livsfarliga stora vassa glasbitar som yr runt om det händer en olycka.

Kostnaden för denna säkerhetsuppgradering är blygsam i sammanhanget.

Vi får se om vi byter på långsidorna. Fronterna kommer att få nya glas men då i lamell som är mycket bättre än härdat. Alla våra övriga vagnar har lamellglas.

Jag tänkte nämna att man inte ska ha härdat glas i frontrutan, inte för att det brukar gå så vilt till på spåren men det är livsfarligt att så huvudet i en härdad frontruta vid eventuell kollission.

Noterade redan för 30 år sedan att ett av isidofönstren på 373 är repat av någon ligist som skrivit något oläsligt över glaset, byt den rutan om inte annat.

[C12C3C3C12]

373 kommer att behålla sitt säkerhetsgrepp med pedal. Rent körmässigt känns det som den bästa lösningen.

Stefan

Ingen vagn på 12:an hade "pedal", det var T-baneveven som var "Dödmansgreppet", nattvagnarna hade som sagt T-baneveven i båda ändar.

Det som jag saknade när jag körde på 12:an var att höger sidoruta inte var öppningsbar så att man kunde prata med trafikanter som hade en fråga.