Odd skrev: ↑torsdag 07 juli 2022 20:29
Det är ju inte helt otänkbart att ryssarna vill använda den brända jordens taktik för att förvandla Sverige och Finland till en öken för att lägga beslag på Östersjösystemen och Öresund. Ett tjugotal atombomber är allt som behövs.
Eftersom signaturen Odd tar upp det här temat, som inte explicit handlar om kriget i Ukraina så anser jag att min sommarledighet inte hindrar ett inlägg om detta (Enceladus-kollektivets påståenden om "otänkbart" bryr jag mig inte om). Den kommentar är alltså frikopplad från den pågående konflikten i Ukraina och bedömer inte sannolikheten för att en konflikt mellan Nato och Ryssland verkligen ska bryta ut.
Ryssland har lärt sig tre saker från WW2:
- Man måste slå till först
Det går inte att sitta och vänta på att bli angripen, som Stalin 1941, om man bedömer att ett krigsutbrott ändå är oundvikligt
- Kriget ska inte föras på rysk territorium
- I krigsinsatsen ska man använda kraftigast möjliga vapenverkan, för uppnå taktisk överlägsenhet
Det innebär omedelbar användning av kärnvapen
Ryssarna vet att de är konventionellt underlägsna Nato. Däremot har de världens största kärnvapenstyrka, inte minst taktiska kärnvapen, och är beredda att använda den direkt. Och det är det ryska ledarskapet (läs Putin) som avgör när "statens överlevnad är hotad". Inom Nato har man däremot slutat resonera kring aktiv användning av kärnvapen. Det taktiska förrådet av Nato-kärnvapen i Europa uppgår till kanske 100 exemplar av den militärt ganska oanvändbara flygbomben B61 (en attack med en sådan bomb, med dagens utformning, är praktiskt taget ett självmordsuppdrag för piloten i det kärnvapenbärande attackplanet - ungefär som de svenska kärnvapnen tänktes sättas in, burna av det aldrig konstruerade attackplanet
A36 Vargen),
utplacerad i förråd i Tyskland, Nederländerna, Belgien, Italien och (kanske) Turkiet. Antalet bomber överstiger troligen inte 100. Man kan utgå från att Ryssland direkt försöker eliminera dessa förråd med missilinsatser i megatonstorlek.
För Sveriges del är det ganska lätt att räkna ut vad som kommer att hända, Ryssland har primärt inget intresse av att förvandla Sverige till en "radioaktiv öken" om man med det menar storskaliga angrepp (megatonstorlek) mot svenska befolkningscentra. Inte heller har man intresse av att gå iland med egen trupp, annat än på Gotland. Vad man är intresserad av är däremot att förhindra att Fastlandssverige används som basområde för Nato.
Därför kommer Ryssland från dag 1 i kriget att attackera alla hamnar på svenska ostkusten med kärnvapenladdade Iskandermissiler från Kaliningrad, på kanske 100 kiloton, inställda för markdetonation, för att förstöra hamnanläggningarna i (kanske) Stockholm, Nynäshamn, Norrköping, Oskarshamn, (kanske) Karlskrona. Gävle lägger längre norrut och kan inte nås med Iskanderrobotar med den idag uppgivna räckvidden, men kan angripas med flygburna vapen som KH-22. Också örlogsbasen Berga angrips givetvis.
Även flygflottiljer och andra flygfält inom Iskanders räckvidd kommer att angripas; F17 Blekinge flygflottilj, flygfälten i Linköping och Norrköping. F7 Såtenäs och F16 Uppsala ligger kanske utanför Iskanders räckvidd och får angripas med andra vapen, på samma sätt som Gävle hamn. Möjligen kommer man också att attackera Östersundstrakten också för att förhindra att Nato-resurser förs in från Norge, men där talar vi om kraftigare vapenbärare och (kanske) större sprängstyrka.
Sammantaget erfordras alltså något tiotal missilburna kärnladdningar och en sådan salva kan avlossas mot Sverige från Kaliningrad under en ganska kort tidsrymd.
Sveriges inträde i Nato kommer alltså inte att göra landet ett dugg säkrare, utan garanterar att Sverige utsätts för kärnvapenangrepp från dag ett. Så hade det kanske blivit ändå, med tanke på att Sverige spelat under täcket med USA/Nato ända sedan 1950-talet.
