Forum - Spårvägssällskapet.se

Tyvärr var många bilder väldigt underexponerade så jag har fått blåsa upp dem ordentligt så ni får ta det för vad det är.

Bussmicke skrev:Tyvärr var många bilder väldigt underexponerade så jag har fått blåsa upp dem ordentligt så ni får ta det för vad det är.

Denna bild gillar jag extra mycket. Två rutinerade spårvägsmän tittar på när den tredje kopplar! Alla tre är idag 30 år senare alltjämt verksamma i branschen.

Fordonen är också intressanta. Lokomotorn 9216 var kvar i Bromma i många år efter det där men försvann för några år sedan. Vagn 288 har kvar ”dumbrickan” på sitt koppel, dessa lär ha monterats när vagnarna iordningställdes i Hammarby och monterades sedan omedelbart av igen.

Vart tog 9216 vägen?

/Bussmicke
www.bussmicke.se

Bussmicke skrev:Vart tog 9216 vägen?

Lokomotorhimlen.

daniel_s skrev:

Bussmicke skrev:Vart tog 9216 vägen?

Lokomotorhimlen.

Båda SL:s lokomotorer fragmenterades i modern tid. Någon chef tyckte att de var för dyra att göra översyner på ...

Tack för fina bilder Micke!

Asch, lite underexponering förtar icke värdet av att Du dokumenterat denna "historiska leverans".

I beaktande av ny spårvägstrafik i "modern tid", vill jag nog påstå att detta inte bara var historiskt, utan även ett "mirakel".

Två dygn senare, den 2 juni år 1991 kl. 13:10, startar 288 invigningståget från Norrmalmstorg mot Waldemarsudde; Därefter skickar Trafikchef Sture Sabel och Instruktionsmästare Dan Erik Göransson ut ytterligare sex turer som fullastade med (betalande ... !) passagerare går i 5-minuterstrafik fram till kl. 19:00. Vad jag kan minnas; hade vi bara en "proffsförare", där delar av övrig trafikpersonal kört eller fungerat som konduktörer i Malmköping. Samtliga förare hade övat halkkörning på linje 12 samt tillbringat två dagar i Göteborg.

Först den 24 maj 1991 fick vi "kräm i tråden" ... ... och samma dag köra den första spårvagnen på Stockholms gator sedan år 1967! Veckan därpå var i stort sett alla aktiva sysselsatta med att få ordning på Alkärrshallen som fortfarande var en byggarbetsplats. Samt att köra några varv på linjen för att skaffa sig en smula "linjekännedom".

Kanske inte direkt ett "mirakel", men borde ändock platsa som en av de snabbaste driftsättningarna i modern tid av en ny spårvagnslinje inklusive vagnparken!

Hälsar / Lena

Härlig med bilder som väcker minnen

Det var verkligen en häftig vecka.... alla vagnarna kom... kollades och sattes i trafik. sista veckan var vi konstant i hallen, möjligen sov vi några timmar.

Men det var ju så roligt och overkligt...även om vi nu kunde köra vagnarna.

Notera även att första veckan fick vi rangera in och ut alla vagnar med lokomotorn då KTL inte var klar inne i hallen. Man kunde dock köra runt kvarteret , vilken man inte kunde just då vagnarna kom. Då var det lokomotor även ut på linjen.

Det fanns många hjältar som gjorde fantastiska insatser, även med sånt som inte syntes direkt.

Stefan

Synd att jag inte hann med att prata med Sture Sabel på Djurgården innan han lämnade jordelivet, vi jobbade ihop på L12 då när jag körde den ibland.

C12C3C3C12 skrev:Synd att jag inte hann med att prata med Sture Sabel på Djurgården innan han lämnade jordelivet, vi jobbade ihop på L12 då när jag körde den ibland.

Ja Stures kompetens och insatser var klart avgörande för vår lyckade trafikstart. Första sommaren flöt på med bra tryck på antal resande. Vi skulle ju köra augusti ut men insåg att trycket på helgerna var stort. Det slutade med att vi lite oplanerat körde ändra fram till julmarknaderna. Sture kunde vara lite väl lösningsorienterad då han efter framgången tyckte vi skulle ta hit 3 st M25:or som var mer kapacitetsstarka.

Efter lite samråd beslöt vi att de M23/A31or inkl släp räckte för vår verksamhet. Men just hans alla idéer på förbättringar är något man minns.

Det har ju skrivit mycket på Djls historia bla i "Ett enastående arbete" men det är kul att lyfta fram även alla dessa småfrågor och utmaningar som hela tiden hade och som inte är med där. Alla som var med har ju sina speciella minnen.

Stefan

Stefan Widén skrev: Ja, Stures kompetens och insatser var klart avgörande för vår lyckade trafikstart. Första sommaren flöt på med bra tryck på antal resande. Vi skulle ju köra augusti ut men insåg att trycket på helgerna var stort. Det slutade med att vi lite oplanerat körde ändra fram till julmarknaderna. Sture kunde vara lite väl lösningsorienterad då han efter framgången tyckte vi skulle ta hit 3 st M25:or som var mer kapacitetsstarka.

Efter lite samråd beslöt vi att de M23/A31or inkl. släp räckte för vår verksamhet. Men just hans alla idéer på förbättringar är något man minns. Det har ju skrivit mycket om Djurgårdslinjens historia; exempelvis i SSS 50-årsskrift; "Ett enastående arbete", men det är kul att lyfta fram även alla dessa småfrågor och utmaningar som vi hela tiden hade och som inte är med där. Alla som var med har ju sina speciella minnen. Stefan

Jojo; Sture inte bara "tyckte" att det skulle vara najs med kapacitetsstarka M25-vagnar från Göteborg.

Den 8 juli 1991 drog han och jag ner och kikade på vad GS hade att erbjuda.

"Beg. Spårvagnshandlare" Tony Hultman hade plockat ihop tre M25 i hyfsat gott skick, med vilka vi drog ut på stan; Tonys fästmö sparade inte på krutet, när hon tog kommandot över pedalerna; Nja, "Stenansiktet" Sture var väl inte helt övertygad att vi så där omgående, bara drygt en månad efter trafikstart, skulle shoppa på oss en helt ny vagntyp. Jag hade ju fördelen att både "i tjänsten" och privat (han och hans hustru hade ett sommarnöje alldeles i närheten av min boning ute på Värmdö) vilket innebar att vi kom varandra mycket nära. Och en av hans egenheter var; att om han bestämt sig för något, var det orubbligt! Vilket understundom inte var helt enkelt ... ! Stefan har berättat att i begynnelsen var det tämligen omfattande "lokomotortrafik" i depån samt ute på linjen.

Samma dag som vi skulle strömsätta kontaktledningen och göra den första provturen med vagn 342, satt jag på mitt rederikontor (det här var en period när min yrkesverksamhet blivit min hobby och hobbyn mitt yrke ... ! ) ringer min telefon; i andra ändan Trafikchefen Sture som kortfattad meddelar att "han fått soppatorsk på Smålandsgatan" och behöver min hjälp!

Det må mig vara förlåtet att jag först förstod nada. Men tydligen hade han och Vagnmästare Eric Collin begivit sig ut på en kontrolltur runt banan inför dagens kommande evenemang och lyckats köra slut på bränslet ... !

Så det var bara att hasta ut till tjänstebilen "Putte", ragga upp en dunk diesel och leta upp haveristen; Även om man tankade upp lokomotorn, var det en seg procedur att väcka motorn till liv efter en "torrkörning". Hela bränslesystemet inkl. insprutningspumpen måste luftas, vilket kunde ta avsevärd tid. Haveriplatsen var ju inte heller särskilt optimal!

Påminner sig / Lena

Det visade sig att någon i Hammarbyverkstaden hade kopplat bränslemätaren fel, så att
den alltid visade full tank...

1 skrev:Tack för fina bilder Micke!

Asch, lite underexponering förtar icke värdet av att Du dokumenterat denna "historiska leverans". parken!

Hälsar / Lena

Jag tror ärligt talat inte att vi ens visste om denna leverans utan råkade bara vara där när de kom.

643 skrev:Det visade sig att någon i Hammarbyverkstaden hade kopplat bränslemätaren fel, så att
den alltid visade full tank...

Hmm