Jag jobbade som arvodist som konduktör / tågvärd 1999-2010 parallellt med studierna (och ett litet tag parallellt med jobb) och tyckte det var trevligt, även biljettviseringsturer på den tiden det var remsa, svårt att bluffa, tydligt om man hade betalat, gärna förstärkning en fredagskväll på Nynäs. Då hade man alla tåg (så om man hade kört av några råkade de ut för samma eländiga konduktör på nästa tåg
) och det var fritidsgård ombord, så man lärde känna ungdomarna och "förtjäna" deras respekt). Men när access-korten kom tröttnade jag på det eftersom det var i praktiken omöjligt att avgöra om det var tekniskt fel eller resenärer som försökte bluffa när det var strul med access-korten. I början var det mycket strul med dem. Med remsorna / kontantkuponger var det uppenbart.
Sedan var ju X60 de tråkigaste tågen att jobba på... Ingen kontroll över dörrstängningen längre (eftersom hyttdörren ingår i klarsignalkretsen), eländigt långsamma dörrar osv. Roligast var lite lagom sen med X1 och samspelt med föraren. Gick att köra in mer tid med dem än med X60 eftersom det gick att i princip ha dörrarna öppna där tåget stannade och dra iväg enstaka sekunder efter dörrstängning.
Dessutom, på gott och ont, pajade både dörrar, värme och tåg lite ibland, så om man var intresserad kunde man roa sig med en del fix under gång så att tåget inte skulle bli sent trots olika fel. Eftersom det inte gick att återställa något i X1 utan att gå dit var det ju något tågvärden kunde sätta sig in i och fixa och på så sätt undvika försening och kanske få tillbaka traktion i en enhet som dött. Och på vintern när växlar var ur kontroll eller gick inte att lägga om och så kunde föraren ägna sig åt sitt och jag åt att sopa växlar och hacka is.
Där några år efter år 2000 var det också lite roligt, med X420, X23 och danskvagnar.
Jag tyckte också om att jobba på "stommen", det var innan smarttelefonernas tid, så jag läste ju uppemot en bok per tur. Hemma lyckades jag aldrig sitta still så länge.
Jag inbillar mig att jobbet var (är) mycket vad man gjorde det till (som de flesta andra jobb). Ville man sura och ha tråkigt fanns alla möjligheter till det och ständigt råka ut för irriterade resenärer för att tåget pajjade, bli spöad av ungdomar som tycker tågvärden är en tönt eller så ville man ha kul och fick resenärer som uppskattade bra information och tåg i tid trots trasiga vagnar och ungdomar som sa åt sina kompisar att inte mucka med konduktören, för det blir bara skit...
Sen är ju X60 ett stort lyft i allmänhet, men om man vill att det ska hända saker och tycker rutin är tråkigt så var de väl inte grejen, direkt.
Och jag är ju fortsatt i järnvägsbranschen och har haft mycket nytta av att inte bara gjort lite studiebesök i trafiken utan jobbat i den "på riktigt".