Lennart Petersen skrev: ↑söndag 23 april 2023 21:10
Hechtwagen skrev: ↑söndag 23 april 2023 10:32
Sedan ska ju de 150 lokförarna infinna sig i rätten på samma dag, vem ska köra tågen då hade MTR tänkt?
120 av dem arbetar en vanlig vardag.
Ja med viss självklarhet har man rätt att ta ledigt för att förklara sin sak om man är instämd till domstol.
Det är en anledning till att arbetsgivare ofta avstår från att stämma in anställda till AD
Som regel ska ett mål i Arbetsdomstolen avgöras vid huvudförhandling. Det finns vissa undantag då domstolen kan avgöra målet "på handlingarna" som det brukar uttryckas.
Lag (SFS 1974:371) om rättegången i arbetstvister, 4 kap. 10§ skrev: Sedan förberedelsen avslutats, skall arbetsdomstolen företa målet till avgörande så snart det kan ske.
Mål avgörs efter huvudförhandling. Domstolen får dock avskriva eller avvisa mål, meddela tredskodom och dom över yrkande, som medgivits eller eftergivits, samt stadfästa förlikning utan att hålla huvudförhandling.
Domstolen får även i annat fall än som avses i andra stycket företa mål till avgörande utan huvudförhandling, om part begär det och domstolen med hänsyn till tvistens art och övriga omständigheter finner det lämpligt. Mot parts bestridande får mål dock inte avgöras i denna ordning. Lag (1992:124).
Ingen av dessa torde vara tillämpliga, eftersom kärandeparten - MTR - yrkar på (åtminstone) skadestånd och svarandeparten - de strejkande - kan förmodas bestrida dessa yrkanden. Ingendera parten är alltså troligtvis beredd att efterge eller medge sina eller motpartens yrkanden, och då
ska målet gå till huvudförhandling "inför skranket" som hr. Gädda så festligt uttrycker det. En dom i Arbetsdomstolen är slutgiltig och kan inte överklagas
SFS 1974:371, 2 kap. 4 § skrev: Mot arbetsdomstolens dom eller beslut får talan ej föras.
En sådan dom kan bara "angripas" (som juristerna säger) med sk. extraordinära rättsmedel, oftast domvilla (rättegångsfel) eller resning (nytt bevismaterial som tillkommit senare skulle ha kunnat ändra utfallet). I dessa fall kan Högsta Domstolen undanröja Arbetsdomstolens dom och antingen återförvisa målet till AD eller själv pröva det i sak. Det säger sig självt att sådant inträffar utomordentligt sällan, då den sk.
orubblighetsprincipen är huvudregel i rättsskipningen. Reglerna för extraordinära rättsmedel, även kallade särskilda rättsmedel, beskrivs i Rättegångsbalkens (SFS 1942:740) 58 och 59 kapitel.
EU-rätten griper in även i svensk arbetsrätt och svenska domstolar - särskilt sistainstansdomstolar, dvs. domstolar vars domar inte kan överklagas - är i princip skyldiga att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen om EU-rätt berörs, eller om det inte görs, utförligt motivera varför det inte behövs. Detta gäller oavsett om någon av parterna har yrkat på detta eller ej. Att inte göra någondera av detta kan vara ett grovt rättegångsfel (domvilla), som kan föranleda Högsta Domstolen att undanröja Arbetsdomstolens dom.
Lennart Petersen skrev: ↑torsdag 20 april 2023 0:03
För 73 instämda blir det runt 20000 vilket bör täcka löneavdrag och ett skadestånd i dimension 6000kr,
Godkänner man skadeståndskravet direkt så blir det väl inga rättegångskostnader antar jag ?
Rättegångskostnader kan som sagt uppstå även utan huvudförhandling. MTR kan t.ex. yrka på ersättning för sina kostnader för upprättandet av stämningsansökan. Medger motparten, enligt ovan, även dessa behöver det inte bli någon huvudförhandling.