Intressant vinkling av hr. Petersen, även om den väl bara delvis faller inom ramen för trådens ämne. Det är helt korrekt att det konstitutionella skyddet för demokratin i Sverige är förhållandevis svagt. Rätten för domstolarna att tolka lagar gentemot grundlagarna infördes i praktiken för inte mer än 10 år sedan, och dagens domstolsjurister verkar förhållandevis ovilliga att använda den. Det tog t.ex. lång tid för HD att komma fram till att systemet med skattetillägg och bötes/fängelsestraff för skattebrott bröt mot dubbelbestraffningsförbudet ne bis in idem, och då var det med huvudsaklig hänvisning till europarätten. Tidigare framkallade det skrattsalvor bland svenska jurister när någon framkastade idén att åberopa konstitutionen i pågående mål, något som ständigt sker t.ex. i USA. Det säger en del om den svenska synen på konstitutionen, speciellt inom (s), tyvärr, där man åtminstone tidigare uppfattat grundlagarna mest som en arbetsordning för staten, ungefär som en föreningsstadga, och inte som en bärare av några oförytterliga rättigheter.Lennart Petersen skrev:Det bästa kanske är att bygga in mekanismer som gör det svårare att hota demokratin, det verkar ju nu som man lite yrvaket upptäckt att det kan gå ganska lätt och med lagliga medel färändra samhället till något som mer liknar diktatur med begränsningar i yttrandefrihet och sådant. Jämför vi med Tyskland, som ju onekligen har lite dystra erfarenheter, så har man där byggt in åtskillgt med spärrar mot ett oväntat maktövertagande, delstaterna förbundsländerna ska godkänna förändringar, ovanför finns författningsdomstolen i Karlsruhe o.s.v.
Utan att lägga ut texten mer om detta vill jag peka på detta kommittédirektiv
https://www.regeringen.se/4915d2/conten ... 020-11.pdf
