Störningar i betalsystemen

[dr Cassandra Nojdh]

"Efter attacken mot Bank-id: 'Olyckligt att vi använder oss av en och samma tjänst'"

Johan Turell, senior analytiker på MSB, tycker att flera företag och tjänster borde ge möjlighet till autentisering via minst en tjänst till. Men Bank-id ägs av bankerna, så dessa är kanske inte så intresserade av att låta kunderna välja hur man vill identifiera sig. En fördel med Freja e-id är att det går att använda på ungefär samma sätt som ett vanligt id-kort. Om det ska vara säkert ska den som kontrollerar det har utrustning för att kontrollera att e-id: är korrekt. Förmodligen med en telefon som kan läsa av QR-kod, samt en lämplig app. Prissättningen mellan Bank-id och Freja e-id skiljer sig åt. (Myndigheter m.fl. betalar när någon identifierar sig med e-id.) Allt detta har jag snappat upp i länken nedan.

Freja e-id testas här: "Test: Freja e-id+ spöar konkurrenten Bank-id rejält".

(Någonstans i bakhuvudet kopplar jag Freja till Norge, men jag vet att det är fel. Eller jag är ganska säker på att det är fel. Allt beror på ett helt annat varumärke. Mmm... )

Sen finns det flera konkurrenter som nämns i SvT-länken.

Redundans, vad är tjafs?! Det är väl inte "vårt" ansvar. Bank-ID fungerar ju bra - åtminstone ibland. Att implementera flera olika eID - då får man ju en kostnad!

Skämt åsido, jag har inte lyckats identifiera någon annan part än Skatteverket som accepterar andra eID är Bank-ID:
https://www.skatteverket.se/foretagocho ... 714d8.html

[Odd]

Alltså, de stora bankerna har ju i allmänhet redundans. Du kan ju fortfarande logga in med bankdosan i allmänhet.

[LÅ1]

... jag har inte lyckats identifiera någon annan part än Skatteverket som accepterar andra eID är Bank-ID ...

Än så länge är det inte så många som erbjuder identifiering med Freja eID. Men det blir säkert fler och fler. Läste att det är ett 20-tal kommuner som har den servicen. Bank-id ägs av "bankerna". Vilka vet jag inte, men förmodligen inte Resurs bank för där kan man logga in med Freja eID. Freja eID är hittills den enda mobila e-legitimationen som är godkänd för det statliga kvalitetsmärket Svensk e-legitimation, som utfärdas av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). (Men Bank-ID har ansökt om DIGGs kvalitetsstämpeln.)

Övriga ställen som jag lyckats hitta:
1177 (Men inte Region Stockholms app Alltid öppet.)
Svenska spel
ATG
Arbetsförmedlingen
Skatteverket
Pensionsmyndigheten
verksamt.se
Studentkortet
SkolID
Min myndighetspost (Men inte Kivra.)


Fler fördelar:
Man kan verifiera sin ålder, t.ex. vid olika entréer, utan att uppge personnummer.
Det krävs varken bankkonto eller svenskt personnummer för att skaffa Freja eID. Båda krävs för Bank-ID.
Freja eID är redo för att användas som digitalt covid-19-pass.

I många fall krävs det Freja eID Plus, inte bara Freja eID.

Jag funderart på att skaffa Frej eID, men har inte slagit till ännu!

[dr Cassandra Nojdh]

... jag har inte lyckats identifiera någon annan part än Skatteverket som accepterar andra eID är Bank-ID ...

Än så länge är det inte så många som erbjuder identifiering med Freja eID. Men det blir säkert fler och fler. Läste att det är ett 20-tal kommuner som har den servicen. Bank-id ägs av "bankerna". Vilka vet jag inte, men förmodligen inte Resurs bank för där kan man logga in med Freja eID. Freja eID är hittills den enda mobila e-legitimationen som är godkänd för det statliga kvalitetsmärket Svensk e-legitimation, som utfärdas av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). (Men Bank-ID har ansökt om DIGGs kvalitetsstämpeln.)

Övriga ställen som jag lyckats hitta:
1177 (Men inte Region Stockholms app Alltid öppet.)
Svenska spel
ATG
Arbetsförmedlingen
Skatteverket
Pensionsmyndigheten
verksamt.se
Studentkortet
SkolID
Min myndighetspost (Men inte Kivra.)


Fler fördelar:
Man kan verifiera sin ålder, t.ex. vid olika entréer, utan att uppge personnummer.
Det krävs varken bankkonto eller svenskt personnummer för att skaffa Freja eID. Båda krävs för Bank-ID.
Freja eID är redo för att användas som digitalt covid-19-pass.

I många fall krävs det Freja eID Plus, inte bara Freja eID.

Jag funderar på att skaffa Frej eID, men har inte slagit till ännu!

Ja, jag promotar, som nog förstås inte någon särskild eID-teknik, men man kan ju undra hur många av de sk. aktörer som tillåter inloggning med sådana (istf. något userid. och lösenord som man naturligtvis inte kommer ihåg) som är intresserade av att implementera mer än en teknik. Var och en (utom möjligen offentliga myndigheter) ser förstås bara till sitt. Oavsett den ena eller andra teknikens fördelar brukar massverkans lag gälla.

[dr Cassandra Nojdh]

Alltså, de stora bankerna har ju i allmänhet redundans. Du kan ju fortfarande logga in med bankdosan i allmänhet.

Det är jag inte så säker på. Ja, dvs. de dosor som finns ute går förstås att använda för dem som har sådana. Men jag har en känsla av att den gamla bankdosan mer och mer fasas ut och att Bankid på kort istället ingår start-kitet. Så var det ex.vis när min åldriga moder tvingades acceptera digitaliseringen och börja använda sin banks (jag behöver inte gå in på vilken) internetbank.

Hos Handelsbanken verkar det vara fallet: https://www.handelsbanken.se/sv/privat/ ... a-tjanster
Nordea använder tydligen sin nya QR-läsare istället: https://www.nordea.se/privat/kundservic ... anken.html
SEB håller tydligen fast vid den gamla dosan, som kallas Digipass: https://seb.se/privat/verktyg-for-din-ekonomi/digipass

[dr Cassandra Nojdh]

... jag har inte lyckats identifiera någon annan part än Skatteverket som accepterar andra eID är Bank-ID ...

Än så länge är det inte så många som erbjuder identifiering med Freja eID. Men det blir säkert fler och fler. Läste att det är ett 20-tal kommuner som har den servicen. Bank-id ägs av "bankerna". Vilka vet jag inte, men förmodligen inte Resurs bank för där kan man logga in med Freja eID. Freja eID är hittills den enda mobila e-legitimationen som är godkänd för det statliga kvalitetsmärket Svensk e-legitimation, som utfärdas av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). (Men Bank-ID har ansökt om DIGGs kvalitetsstämpeln.)

Jaha? Svensk e-legitimation: https://www.digg.se/digital-identitet/e ... gitimation

F.K. Bank-id, eller rättare sagt Finansiell ID-teknik BID AB (som äger varumärket och tekniken) ägs av Danske Bank, Handelsbanken, Ikano Bank, Länsförsäkringar Bank, SEB, Skandiabanken och Swedbank: https://www.bankid.com/om-oss

Förutom ägarbankerna utfärdar även ICA Banken, Nordea, Sparbanken Syd och Ålandsbanken bank-id: https://www.bankid.com/om-oss/pressmaterial

[LÅ1]

... jag har inte lyckats identifiera någon annan part än Skatteverket som accepterar andra eID är Bank-ID ...

Än så länge är det inte så många som erbjuder identifiering med Freja eID. Men det blir säkert fler och fler. Läste att det är ett 20-tal kommuner som har den servicen. Bank-id ägs av "bankerna". Vilka vet jag inte, men förmodligen inte Resurs bank för där kan man logga in med Freja eID. Freja eID är hittills den enda mobila e-legitimationen som är godkänd för det statliga kvalitetsmärket Svensk e-legitimation, som utfärdas av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). (Men Bank-ID har ansökt om DIGGs kvalitetsstämpeln.)

Jaha? Svensk e-legitimation: https://www.digg.se/digital-identitet/e ... gitimation

F.K. Bank-id, eller rättare sagt Finansiell ID-teknik BID AB (som äger varumärket och tekniken) ägs av Danske Bank, Handelsbanken, Ikano Bank, Länsförsäkringar Bank, SEB, Skandiabanken och Swedbank: https://www.bankid.com/om-oss

Förutom ägarbankerna utfärdar även ICA Banken, Nordea, Sparbanken Syd och Ålandsbanken bank-id: https://www.bankid.com/om-oss/pressmaterial

Jag litade på informationen som Freja eID har på hemsidan https://e-identitet.se/auth/e-legitimat ... gKRlfD_BwE
Tydligen föråldrad information. Lägg märke till ordet enda!

Freja eID finns tillgänglig i flera tillitsnivåer. Den högre, Freja eID+, har tillitsnivå 3 enligt det svenska tillitsramverket och är Sveriges enda mobila e-legitimation som är granskad och godkänd av DIGG för kvalitetsmärket Svensk e-legitimation.

Från https://www.digg.se/digital-identitet/e ... gitimation

E-legitimationer som är godkända för Svensk e-legitimation
För privatpersoner:

AB Svenska Pass på tillitsnivå 3 och 4 (AB Svenska Pass)

BankID på fil, på tillitsnivå 3 (Finansiell ID-Teknik BID AB)

BankID på kort, på tillitsnivå 3 (Finansiell ID-Teknik BID AB)

Freja eID+ på tillitsnivå 3 (Freja eID Group AB)

Mobilt BankID på tillitsnivå 3 (Finansiell ID-Teknik BID AB)

I tjänsten:

EFOS på tillitsnivå 3 och 4 (Försäkringskassan)

Freja eID+ på tillitsnivå 3 (Freja eID Group AB)

SITHS på tillitsnivå 3 (Inera AB)

Informationen uppdateras i takt med att formella beslut fattas om godkännande.

[dr Cassandra Nojdh]

Det är dock svårt att fördöma enskilda aktörer när hela branschen är genomrutten. Både de svenska storbankerna och de multinationella betalföretagen är ju vana användare av tveksamma affärsmetoder och har varit delaktiga i många skandaler. Systemet är sådant att de mest skrupelfria aktörerna blir de mest framgångsrika. Västvärldens politiker tycks inte vara kapabla, eller intresserade, att ingripa. Men förr eller senare nås bristningsgränsen, om inte hos politiker så hos folket.

Kanske det, ja. Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski har också synpunkter på branschen Klarna passerar drömgräns – vd:n till attack mot bankerna: ”Ganska rutten bransch”. Snacka om att kasta sten i .... ja, ni vet.

[Odd]

Det är dock svårt att fördöma enskilda aktörer när hela branschen är genomrutten. Både de svenska storbankerna och de multinationella betalföretagen är ju vana användare av tveksamma affärsmetoder och har varit delaktiga i många skandaler. Systemet är sådant att de mest skrupelfria aktörerna blir de mest framgångsrika. Västvärldens politiker tycks inte vara kapabla, eller intresserade, att ingripa. Men förr eller senare nås bristningsgränsen, om inte hos politiker så hos folket.

Kanske det, ja. Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski har också synpunkter på branschen Klarna passerar drömgräns – vd:n till attack mot bankerna: ”Ganska rutten bransch”. Snacka om att kasta sten i .... ja, ni vet.

Verkligen. Klarnas uttalade mål är ju att skuldsätta konsumenterna. De lite mer dolda målen är att samla in och använda så mycket information om konsumenterna som det bara är möjligt. Trots att en betaltransaktion inte kräver att en användare måste uppge en e-postadress och ett postnummer så är det ett krav för att ens kunna betala direkt där Klarna är betalpartner. Tillsammans med personnumret, som dom får genom bankid, så har dom en komplett bild av dina inköp. Anledningen är enkel, Klarna ser alltid till att butiken får betalt direkt så att köpet kan genomföras och om en betalning av någon anledning inte går igenom (tekniskt fel, lågt saldo eller annan godtycklig anledning) så omvandlar Klarna det till en kredit. Det märkliga är att de kallar det för "smooth payment"...

Jag har själv drabbats av det, med god marginal pengar på kontokortet men ett "tekniskt fel" gjorde att pengarna endast reserverades men drogs inte utan Klarna omvandlade det till en kreditskuld i stället. Det och en del andra klavertramp av Klarna har gjort att de till slut inte hade min tillåtelse att behandla mina personuppgifter och till slut, efter mycket tjat och någon vända till datainspektionen så lyckades jag med konststycket att inte längre vara "kund" hos Klarna. Så de e-handlare som inte har något alternativ slipper ha mig som kund, vilket de får veta. Minst en e-handlare har efter påpekande från mig infört alternativt betalsätt som går utanför Klarna.
https://youtu.be/ZasUQuoCw2Q?t=1880
Spola fram till 31:20.

[LÅ1]

Prenumerationsfakturor för SvD kommer inte från Klarna. Utan från PayEx. Lite trist att man betalar via ett finansbolag i stället för direkt till företaget som ska ha pengarna. Men det är förstås rationellt för företag att slippa att hantera allt runt betalningar med registrering av betalningar och indrivning etc, utan låta specialiserade företag ta hand om det.

[Enceladus]

Det finns mycket kritik mot specifikt Klarna här, men jag upplever inte att företaget skulle vara sämre än den genomruttna bransch som företaget verkar i. På recensionssajten Trustpilot har Klarna ett snittbetyg på 3,5 poäng. Detta kan exempelvis jämföras med 1,2 poäng för Swedbank eller 2,5 poäng för ovan nämnda PayEx.

Konkurrenterna anses alltså inte vara bättre. Faktum är att den första recension jag läser om PayEx på Google är följande: "Snälla företagare: använd ett seriöst bolag som Klarna eller Svea istället för detta." Betalmarknaden har ruttnat sönder till den grad att Klarna ses som en av de mer seriösa aktörerna.

Det är hög tid för politiker att reagera. Annars gör folket det, och då slutar det inte lika bra.

[dr Cassandra Nojdh]

Det finns mycket kritik mot specifikt Klarna här, men jag upplever inte att företaget skulle vara sämre än den genomruttna bransch som företaget verkar i. På recensionssajten Trustpilot har Klarna ett snittbetyg på 3,5 poäng. Detta kan exempelvis jämföras med 1,2 poäng för Swedbank eller 2,5 poäng för ovan nämnda PayEx.

Konkurrenterna anses alltså inte vara bättre. Faktum är att den första recension jag läser om PayEx på Google är följande: "Snälla företagare: använd ett seriöst bolag som Klarna eller Svea istället för detta." Betalmarknaden har ruttnat sönder till den grad att Klarna ses som en av de mer seriösa aktörerna.

Det är hög tid för politiker att reagera. Annars gör folket det, och då slutar det inte lika bra.

Anekdotisk bevisföring.

[Odd]

Det finns mycket kritik mot specifikt Klarna här, men jag upplever inte att företaget skulle vara sämre än den genomruttna bransch som företaget verkar i. På recensionssajten Trustpilot har Klarna ett snittbetyg på 3,5 poäng. Detta kan exempelvis jämföras med 1,2 poäng för Swedbank eller 2,5 poäng för ovan nämnda PayEx.

Konkurrenterna anses alltså inte vara bättre. Faktum är att den första recension jag läser om PayEx på Google är följande: "Snälla företagare: använd ett seriöst bolag som Klarna eller Svea istället för detta." Betalmarknaden har ruttnat sönder till den grad att Klarna ses som en av de mer seriösa aktörerna.

Det är hög tid för politiker att reagera. Annars gör folket det, och då slutar det inte lika bra.

Bara för att Klarna satsar stora pengar på att tvätta sitt varumärke på nätet så betyder inte det automatiskt att de är bra för konsumenterna.
Att Klarna skulle "ses som en av de mer seriösa aktörerna" beror ju snarare på att folk inte har insikt i vad de går med på för villkor, de orkar helt enkelt inte läsa Klarnas villkor.
De förbehåller sig att spara följande information:
- namn
- födelsedatum
- personnummer
- titel
- faktura- och leveransadress
- e-postadress
- mobiltelefonnummer
- nationalitet
- lön/inkomst
- religiös övertygelse
- politisk åskådning
- filosofisk åskådning
- fackföreningsmedlemskap
- Medicinsk information
- sexualliv
- sexuell läggning
- varor/tjänster du har köpt eller beställt
- Krediter
- Betalningshistorik
- webbplatser du besöker
- Besökta butiker
- Sökningar i butiker
- IP-adress
- webbläsare
- operativsystem
- skärmupplösning

Dessa uppgifter får Klarna dela enligt följande:
- Butiker
- Leverantörer/Underleverantör inom och utanför EU/EES
- Samarbetspartners inom och utanför EU/EES

Klarna anger även att de har rätt att behålla uppgifterna hur länge som helst fast dom skriver det på ett lite lurigt sätt:
"Det här innebär att när vi slutar behandla dina personuppgifter för ett specifikt ändamål kan vi ändå komma att behålla uppgifterna så länge som uppgifterna behövs för andra ändamål, men då bara för behandling i enlighet med de kvarvarande ändamålen".
Problemet här är att andra ändamål inte upphör, någonsin, och eftersom du har gått med på villkoren så hänvisar dom till att dom har ett berättigat ändamål.

https://cdn.klarna.com/1.0/shared/conte ... se/privacy

Erich Honecker skulle blivit grön av avund om han fick tillgång till det verktyg som Klarna har skapat...

[Enceladus]

Det är väl bättre att tvätta varumärken än pengar? Det tidigare är åtminstone lagligt. Men visst är avsaknaden av personlig integritet ett stort problem i branschen. Jag tog en titt på integritetspolicyerna hos konkurrenterna Svea och PayEx, och de verkar inte vara mycket bättre.

Jag förstår inte varför skribenten pekar ut en enskild aktör. Hela branschen är genomrutten och har sedan länge förbrukat sitt förtroende. Förhoppningsvis blir det en förändring när Riksbanken får ett större samhällsansvar med e-kronan. I och för sig är e-kronan framför allt ett hot mot storbankerna, men även betalmarknaden kan stöpas om från grunden. Få politiker tycks dock vara intresserade, vilket branschen naturligtvis passar på att utnyttja.

[LÅ1]

Det är väl bättre att tvätta varumärken än pengar? Det tidigare är åtminstone lagligt. Men visst är avsaknaden av personlig integritet ett stort problem i branschen. Jag tog en titt på integritetspolicyerna hos konkurrenterna Svea och PayEx, och de verkar inte vara mycket bättre.

Jag förstår inte varför skribenten pekar ut en enskild aktör. Hela branschen är genomrutten och har sedan länge förbrukat sitt förtroende. Förhoppningsvis blir det en förändring när Riksbanken får ett större samhällsansvar med e-kronan. I och för sig är e-kronan framför allt ett hot mot storbankerna, men även betalmarknaden kan stöpas om från grunden. Få politiker tycks dock vara intresserade, vilket branschen naturligtvis passar på att utnyttja.

Kommer verkligen betalmarknaden att stöpas om ifall e-kronan blir verklighet? Varför växla bankpengar till Riksbankspengar när båda fungerar lika bra att betala med? Möjligen för att man är lite mer anonym mot betalningsmottagaren och slipper få sin betalningshistorik sparad hos banken, men folk verkar ju inte bry sig. Är man konspiratorisk lagd så tror man väl att betalningshistoriken sparas hos Riksbanken i stället.

[Enceladus]

Det är väl bättre att tvätta varumärken än pengar? Det tidigare är åtminstone lagligt. Men visst är avsaknaden av personlig integritet ett stort problem i branschen. Jag tog en titt på integritetspolicyerna hos konkurrenterna Svea och PayEx, och de verkar inte vara mycket bättre.

Jag förstår inte varför skribenten pekar ut en enskild aktör. Hela branschen är genomrutten och har sedan länge förbrukat sitt förtroende. Förhoppningsvis blir det en förändring när Riksbanken får ett större samhällsansvar med e-kronan. I och för sig är e-kronan framför allt ett hot mot storbankerna, men även betalmarknaden kan stöpas om från grunden. Få politiker tycks dock vara intresserade, vilket branschen naturligtvis passar på att utnyttja.

Kommer verkligen betalmarknaden att stöpas om ifall e-kronan blir verklighet? Varför växla bankpengar till Riksbankspengar när båda fungerar lika bra att betala med? Möjligen för att man är lite mer anonym mot betalningsmottagaren och slipper få sin betalningshistorik sparad hos banken, men folk verkar ju inte bry sig. Är man konspiratorisk lagd så tror man väl att betalningshistoriken sparas hos Riksbanken i stället.

SEB:s finansdirektör Masih Yazdi har ju sagt att ingen rationell person skulle välja bankpengar framför Riksbankens e-kronor. I och för sig finns det många irrationella personer, men det blir nog en rejäl omstöpning. Yazdi använder argumentet att privata banker inte kan konkurrera med Riksbankens räntor och säkerhet.

En annan fördel som e-kronan har, åtminstone än så länge, är direkta offlinebetalningar och annan funktionalitet som storbankerna hittills har ansett vara företagsekonomiskt olönsam att utveckla. Däremot kan storbankerna säkerligen komma ikapp om de verkligen måste. Exempelvis finns det redan planer på att Swish ska få samma offlinefunktionalitet som e-kronan, men detta hade ju aldrig hänt annars.

Jag tror dock att storbankerna slutligen kommer att falla på sina höga vinstmarginaler. De kommer aldrig att erbjuda samma tjänster som Riksbanken till samma pris. Inte för att de inte kan, utan för att de inte vill. Oavsett om avgifterna maskeras i räntor eller hos butiker så kommer marknaden förr eller senare att välja bort storbankerna när det väl finns riktiga alternativ.

Av ungefär samma skäl har SJ:s tågtrafik mellan Uppsala och Stockholm ingen chans att överleva på längre sikt. SJ:s avkastningskrav är helt enkelt för högt för att företaget ska kunna konkurrera med den samhällsorganiserade trafiken. På samma sätt kan storbankerna inte konkurrera med samhällsorganiserade pengar.

Både Klarna och storbankerna erbjuder emellertid tjänster som inte är beroende av bankpengar. Klarna kan fortfarande locka butiker med köpare som egentligen inte har råd. Bara för att Riksbanken börjar ge ut e-kronor blir ju inte hela finansmarknaden samhällsorganiserad. Däremot kommer valfriheten att öka och vinstmarginalerna minska. Fler kommer troligen att erbjuda direktbetalningar. Alltså ett stort steg i rätt riktning.

[LÅ1]

Finns det någon god anledning att flytta över alla sina bankpengar till e-kronor? Det beror väl på hur e-kronan utformas. Folk tar ju ut väldig liten pengar i kontanter i dag, utan hanterar bara bankpengar.

E-kronan har än så länge inga fördelar. Den existerar ju inte. Om det kommer att gå att använda e-kronor offline är det väl ingen som vet än. Ambitionen kanske finns.

[dr Cassandra Nojdh]

Det är väl bättre att tvätta varumärken än pengar? Det tidigare är åtminstone lagligt. Men visst är avsaknaden av personlig integritet ett stort problem i branschen. Jag tog en titt på integritetspolicyerna hos konkurrenterna Svea och PayEx, och de verkar inte vara mycket bättre.

Jag förstår inte varför skribenten pekar ut en enskild aktör. Hela branschen är genomrutten och har sedan länge förbrukat sitt förtroende. Förhoppningsvis blir det en förändring när Riksbanken får ett större samhällsansvar med e-kronan. I och för sig är e-kronan framför allt ett hot mot storbankerna, men även betalmarknaden kan stöpas om från grunden. Få politiker tycks dock vara intresserade, vilket branschen naturligtvis passar på att utnyttja.

Uppenbarligen rätt duktiga på att skuldsätta sina kunder: https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a ... ronofogden

[Lennart Petersen]

[
Uppenbarligen rätt duktiga på att skuldsätta sina kunder: https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a ... ronofogden

Minns lite flyktigt att jag såg en uppgift att Klarna självt hade 2miljarder i kreditförluster. Vilket man väl hoppas på att få igen från mer skötsamma kunder.
Och jag är väl korkad men jag kan omöjligt förstå till vad nytta mellanhanden Klarna är för mig. Betala kan jag göra med antingen betal eller bankkort och detta regleras från mitt bankkonto. Ibland går det även att betala direkt med överföring från mitt bankkonto och fakturor och liknande betalas via girering över bank eller plusgiro. Men vad gör Klarna för nytta ?

[dr Cassandra Nojdh]

[
Uppenbarligen rätt duktiga på att skuldsätta sina kunder: https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a ... ronofogden

Minns lite flyktigt att jag såg en uppgift att Klarna självt hade 2miljarder i kreditförluster. Vilket man väl hoppas på att få igen från mer skötsamma kunder.
Och jag är väl korkad men jag kan omöjligt förstå till vad nytta mellanhanden Klarna är för mig. Betala kan jag göra med antingen betal eller bankkort och detta regleras från mitt bankkonto. Ibland går det även att betala direkt med överföring från mitt bankkonto och fakturor och liknande betalas via girering över bank eller plusgiro. Men vad gör Klarna för nytta ?

Riktigt så enkelt är det inte. E-handlaren måste ha ett avtal med en inlösare, dvs någon som erbjuder sig att ta hand om kortköpen och ser till att köptransaktionerna debiteras köparens bankkonto eller kortkredit (oavsett vem som utfärdat korten), samt att dessa krediteras handlarens företagskonto. Dessutom krävs en betallösning/betalplattform som säljarens e-butik kan anropa för att utföra ovanstående tekniskt (hanteringen ska ju vara helt automatiserad). Klarna och andra sådana mellanhänder tillhandahåller dessa tjänster. Här är en sådan inlösare (dock inte Klarna)
https://www.bambora.com/sv/se/artiklar/ ... rtinlosen/

Sedan kan det finnas andra betalmetoder än betalkort (bank- eller kreditkort) också, eventuellt med inslag av kreditgivning. Klarna ägnar sig en hel del åt det sistnämnda. Att de har lyckats kroka upp så många e-handlare beror möjligtvis på detta.