Handelskammaren: Köp tillbaka Arlandabanan

[Nils Carl Aspenberg]

I Oslo ligger Gardermoen 50 km fra Sentralstasjonen og prisen for en reise med ordinært tog som går tre ganger i timen er 109 NOK. Arlanda er litt kortere og skulle koste 85 SEK.

[Enceladus]

Storregional systemanalys för Stockholm-Mälarregionen

Storregionen Stockholm-Mälardalen har publicerat en analys av framtidens resor. Följande sägs om Arlandabanan:

En avlastning av vägsystemet – framförallt E4 – genom trafikstyrning, ekonomiska styrmedel och överflyttning till kollektivtrafik med buss och på järnväg är avgörande för att på längre sikt hantera tillgängligheten till Arlanda. För att klara en överflyttning behöver järnvägssystemet utvecklas både avseende infrastruktur och trafik, men påverkas av avtalet för Arlandabanan. En utvecklad trafikering med pendeltåg och möjligheten att utnyttja tillgänglig kapacitet i regionaltågen mellan Stockholm C och Arlanda är åtgärder där avtalet ger begränsningar.

Den stationsavgift som passagerare med pendel-, regional- och fjärrtåg måste betala vid av- och påstigning vid Arlanda C motverkar ett hållbart resande till Arlanda. Stationsavgiften medför att kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilen försvagas, vilket riskerar ett ökat behov av investeringar i väginfrastrukturen till Arlanda. Då stationsavgiften grundas på statens avtal för Arlandabanan behöver staten ta ett ansvar för att minska avgiftens negativa påverkan på kollektivtrafikens konkurrenskraft.

[Nils Carl Aspenberg]

Oslo har ni tog i timen til flyplassen Gardermoen. De har fire eller fem vogner eller 8/10 på de avgangene det går dobbeltsett.

[Odd]

Storregional systemanalys för Stockholm-Mälarregionen

Storregionen Stockholm-Mälardalen har publicerat en analys av framtidens resor. Följande sägs om Arlandabanan:

En avlastning av vägsystemet – framförallt E4 – genom trafikstyrning, ekonomiska styrmedel och överflyttning till kollektivtrafik med buss och på järnväg är avgörande för att på längre sikt hantera tillgängligheten till Arlanda. För att klara en överflyttning behöver järnvägssystemet utvecklas både avseende infrastruktur och trafik, men påverkas av avtalet för Arlandabanan. En utvecklad trafikering med pendeltåg och möjligheten att utnyttja tillgänglig kapacitet i regionaltågen mellan Stockholm C och Arlanda är åtgärder där avtalet ger begränsningar.

Den stationsavgift som passagerare med pendel-, regional- och fjärrtåg måste betala vid av- och påstigning vid Arlanda C motverkar ett hållbart resande till Arlanda. Stationsavgiften medför att kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilen försvagas, vilket riskerar ett ökat behov av investeringar i väginfrastrukturen till Arlanda. Då stationsavgiften grundas på statens avtal för Arlandabanan behöver staten ta ett ansvar för att minska avgiftens negativa påverkan på kollektivtrafikens konkurrenskraft.

Det känns ju rimligt, och ett alternativ till att slopa avtal i förtid. Samtliga övriga operatörer betalar normala avgifterna till Trafikverket (eller hur det fungerar) som i sin tur betalar till Arlandabanan och mellanskillnaden får staten stå för, som ansvariga för att dagens situation har uppstått. Det blir inte billigt, och det blir mycket lönsamt för A-banan, men ett oundvikligt resultat av klåfingriga politiker med tveksamma förehavanden.

[Sio]

Storregional systemanalys för Stockholm-Mälarregionen

Storregionen Stockholm-Mälardalen har publicerat en analys av framtidens resor. Följande sägs om Arlandabanan:

En avlastning av vägsystemet – framförallt E4 – genom trafikstyrning, ekonomiska styrmedel och överflyttning till kollektivtrafik med buss och på järnväg är avgörande för att på längre sikt hantera tillgängligheten till Arlanda. För att klara en överflyttning behöver järnvägssystemet utvecklas både avseende infrastruktur och trafik, men påverkas av avtalet för Arlandabanan. En utvecklad trafikering med pendeltåg och möjligheten att utnyttja tillgänglig kapacitet i regionaltågen mellan Stockholm C och Arlanda är åtgärder där avtalet ger begränsningar.

Den stationsavgift som passagerare med pendel-, regional- och fjärrtåg måste betala vid av- och påstigning vid Arlanda C motverkar ett hållbart resande till Arlanda. Stationsavgiften medför att kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilen försvagas, vilket riskerar ett ökat behov av investeringar i väginfrastrukturen till Arlanda. Då stationsavgiften grundas på statens avtal för Arlandabanan behöver staten ta ett ansvar för att minska avgiftens negativa påverkan på kollektivtrafikens konkurrenskraft.

Det känns ju rimligt, och ett alternativ till att slopa avtal i förtid. Samtliga övriga operatörer betalar normala avgifterna till Trafikverket (eller hur det fungerar) som i sin tur betalar till Arlandabanan och mellanskillnaden får staten stå för, som ansvariga för att dagens situation har uppstått. Det blir inte billigt, och det blir mycket lönsamt för A-banan, men ett oundvikligt resultat av klåfingriga politiker med tveksamma förehavanden.

Det måste väl ändå vara bättre att köpa tillbaka rättigheten till banan (och de sex tåglägena per timme på Ostkustbanan) än att hålla på och subentionera stationsavgiften?

[Odd]

...
Det känns ju rimligt, och ett alternativ till att slopa avtal i förtid. Samtliga övriga operatörer betalar normala avgifterna till Trafikverket (eller hur det fungerar) som i sin tur betalar till Arlandabanan och mellanskillnaden får staten stå för, som ansvariga för att dagens situation har uppstått. Det blir inte billigt, och det blir mycket lönsamt för A-banan, men ett oundvikligt resultat av klåfingriga politiker med tveksamma förehavanden.

Det måste väl ändå vara bättre att köpa tillbaka rättigheten till banan (och de sex tåglägena per timme på Ostkustbanan) än att hålla på och subentionera stationsavgiften?

Men ingen kan ju tvinga dem till att gå med på det, om man inte ändrar på avtalslagen eller har någon paragraf i avtalet (med reservation för att det säkert finns andra lagar och regler som kan lösa det). Så det är fortfarande ett alternativ.

[Sio]

...
Det känns ju rimligt, och ett alternativ till att slopa avtal i förtid. Samtliga övriga operatörer betalar normala avgifterna till Trafikverket (eller hur det fungerar) som i sin tur betalar till Arlandabanan och mellanskillnaden får staten stå för, som ansvariga för att dagens situation har uppstått. Det blir inte billigt, och det blir mycket lönsamt för A-banan, men ett oundvikligt resultat av klåfingriga politiker med tveksamma förehavanden.

Det måste väl ändå vara bättre att köpa tillbaka rättigheten till banan (och de sex tåglägena per timme på Ostkustbanan) än att hålla på och subentionera stationsavgiften?

Men ingen kan ju tvinga dem till att gå med på det, om man inte ändrar på avtalslagen eller har någon paragraf i avtalet (med reservation för att det säkert finns andra lagar och regler som kan lösa det). Så det är fortfarande ett alternativ.

Förtida lösen lär finnas reglerat i avtalet. Annars kan man alltid expropriera både äganderätt och nyttjanderätt kan exproprieras. Eller så kan man stifta en särskild lag som tvingar dem att sälja. Internationell rätt säger att man måste ge skäligt betalt när man tvångsinlöser egendom, resten är upp till riksdagen.

[Hechtwagen]

Tror vi sitter kvar med nuvarande upplägg även efter 2040.

[twr]

Tror vi sitter kvar med nuvarande upplägg även efter 2040.

Det här väl redan förlängts till 2050? Så 2040 har mist sin betydelse nu.

Jag tror att man kommer att hitta en lösning, nu när allt fler blir medvetna om hur dålig nuvarande situation är.

[dr Cassandra Nojdh]

Förtida lösen lär finnas reglerat i avtalet. Annars kan man alltid expropriera både äganderätt och nyttjanderätt kan exproprieras. Eller så kan man stifta en särskild lag som tvingar dem att sälja. Internationell rätt säger att man måste ge skäligt betalt när man tvångsinlöser egendom, resten är upp till riksdagen.

Det är ju bra om man läser på lite innan. Riksrevisionen har ju visat att statens avtalsmässiga möjligheter att påkalla den sk. optionen är mycket små:
https://www.riksrevisionen.se/download/ ... PASSAD.pdf
Riksrevisionen hänvisar också till en bedömning som gjordes 2011 av den dåvarande Reinfeltregeringen (Regeringens skrivelse 2011/12:93):
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-la ... nan_GZ0393

Regeringen Löfvén gjorde 2016 ingen annan bedömning (Regeringens skrivelse 2016/17:20): https://www.regeringen.se/rattsliga-dok ... -20161720/

Dessutom kan man inte "alltid expropriera". Egendomsskyddet i Regeringsformen kunde vara bättre, men expropriation är omgärdat med ett ganska stort regelverk, i huvudsak reglerat i Expropiationslagen (SFS 1972:719), även om en del annan speciallagstiftning (framför allt Plan- och Bygglagen) också ger det allmänna rätten att avhända fastighetsägare deras egendom. Ersättningsreglerna talar heller inte om någon skönsmässig "skälighet" i ersättningsberäkningen, utan huvudregeln är full ersättning (Regeringsformen 2 kap. 15§). Att stifta "särskild lag som tvingar dem att sälja" är knappast möjligt, Riksdagen får inte besluta om lagar som riktar sig mot ett utpekat enskilt rättssubjekt. Det är heller inte nödvändigt, Expropriationslagen ger alla nödvändiga rättsmedel, i förekommande fall. Ersättningsreglerna därstädes kommer man inte undan heller.

Det skulle föra för långt att här fördjupa sig i expropriationsrätten, men nämnas kan att Reinfeldt-regeringen i två steg, 2010 och 2014, stärkte äganderätten, dels genom förbättrad ersättningsberäkning i Expropriationslagen, dels genom att slopa de sk. exploatörsreglerna i den nya Plan- och Bygglagen (SFS 2010:900), som tidigare gav kommuner rätt att under vissa förutsättningar konfiskera mark. Det här har förstår inte lämnat vänstern någon ro, och frågan har utretts, behändigt nog av vänsterpartisten Mehrnoosh "Nooshi" Dadgostar,
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nooshi_Dadgostar
som ensamutredare (SOU 2018:67): http://www.sou.gov.se/wp-content/upload ... 7_Webb.pdf
där som förväntat, utredaren föreslår att Reinfeldt-regeringens ändringar rullas tillbaka. Men (V) har ju aldrig haft någon större respekt för äganderätten. Dagostar förväntas tydligen efterträda Jonas Sjöstedt som partiordförande, har jag tyckt mig förstå (följer inte dagspolitiken så noga). Utredningen har i varje fall hittills inte resulterat i någon proposition, och jag tror knappast att det finns någon Riksdagsmajoritet för de lagändringar som föreslås.

Edit: rättat en del stavfel

[Odd]

Förtida lösen lär finnas reglerat i avtalet. Annars kan man alltid expropriera både äganderätt och nyttjanderätt kan exproprieras. Eller så kan man stifta en särskild lag som tvingar dem att sälja. Internationell rätt säger att man måste ge skäligt betalt när man tvångsinlöser egendom, resten är upp till riksdagen.

Det är ju bra om man läser på lite innan. Riksrevisionen har ju visat att statens avtalsmässiga möjligheter att påkalla den sk. optionen är mycket små:
https://www.riksrevisionen.se/download/ ... PASSAD.pdf
Riksrevisionen hänvisar också till en bedömning som gjorde 2011 av den dåvarande Reinfeltregeringen (Regeringens skrivelse 2011/12:93):
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-la ... nan_GZ0393

Regeringen Löfvén gjorde 2016 ingen annan bedömning (Regeringens skrivelse 2016/17:20): https://www.regeringen.se/rattsliga-dok ... -20161720/

Dessutom kan man inte "alltid expropriera". Egendomsskyddet i Regeringsformen kunde vara bättre, men expropriation är omgärdat en med ett ganska stort regelverk, i huvudsak reglerat i expropiationslagen (SFS 1972:719), även om en del annan speciallagstiftning (framför allt Plan- och Bygglagen) också ger det allmänna rätten att avhända fastighetsägare deras egendom. Ersättningsreglerna talar heller inte om någon skönsmässig "skälighet" i ersättningsberäkningen, utan huvudregeln är full ersättning (Regeringsformen 2 kap. 15§). Att stifta "särskild lag som tvingar dem att sälja" är knappast möjligt, Riksdagen får inte besluta om lagar som riktar sig mot ett utpekat enskilt rättssubjekt. Det är heller inte nödvändigt, expropriationslagen ger alla nödvändiga rättsmedel, i förekommande fall. Ersättningsreglerna därstädes kommer man inte undan heller.

Det skulle föra för långt att här fördjupa sig i expropriationsrätten, men nämnas kan att Reinfeldt-regeringen i två steg, 2010 och 2014, stärkte äganderätten, dels genom förbättrad ersättningsberäkning, dels genom att slopa de sk. exploatörsreglerna i den nya Plan- och -bygglagen (SFS 2010:900), som tidigare gav kommuner rätt att under vissa förutsättningar konfiskera mark. Det här har förstår inte lämnat vänstern någon ro, och frågan har utretts, behändigt nog av vänsterpartisten Mehrnoosh "Nooshi" Dadgostar,
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nooshi_Dadgostar
som ensamutredare (SOU 2018:67): http://www.sou.gov.se/wp-content/upload ... 7_Webb.pdf
där som förväntat, utredaren föreslår att Reinfeldt-regeringen ändringar rullas tillbaka. Men (V) har ju aldrig haft någon större respekt för äganderätten. Dagostar förväntas tydligen efterträda Jonas Sjöstedt som partiordförande, har jag tyckt mig förstå (följer inte dagspolitiken så noga). Utredningen har i varje fall hittills inte resulterat i någon proposition, och jag tror knappast att det finns någon Riksdagsmajoritet för de lagändringar som föreslås.

Så om ovanstående beskrivning ligger närmast sanningen så kanske alternativet, att staten helt enkelt får stå för mellanskillnaden, i praktiken är det enda alternativet för att normalisera konkurrensen på spåren för Arlanda!?

[dr Cassandra Nojdh]

Tror vi sitter kvar med nuvarande upplägg även efter 2040.

Det här väl redan förlängts till 2050? Så 2040 har mist sin betydelse nu.

Jag tror att man kommer att hitta en lösning, nu när allt fler blir medvetna om hur dålig nuvarande situation är.

Ja, jag påpekade detta redan här https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... 08#p393843 men det var det väl ingen som läste. Blir "allt fler .....medvetna om hur dålig nuvarande situation är"? Diverse olika påtryckningsgrupper har ju gjort sina åsikter kända men såvitt jag vet finns hittills ingen annan samlad bedömning än Riksrevisionens rapport (se referens ovan).

[twr]

Tror vi sitter kvar med nuvarande upplägg även efter 2040.

Det här väl redan förlängts till 2050? Så 2040 har mist sin betydelse nu.

Jag tror att man kommer att hitta en lösning, nu när allt fler blir medvetna om hur dålig nuvarande situation är.

Ja, jag påpekade detta redan här https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... 08#p393843 men det var det väl ingen som läste. Blir "allt fler .....medvetna om hur dålig nuvarande situation är"? Diverse olika påtryckningsgrupper har ju gjort sina åsikter kända men såvitt jag vet finns hittills ingen annan samlad bedömning än Riksrevisionens rapport (se referens ovan).

Jodå, jag har läst dina inlägg. Vi får väl se. Det kan naturligtvis visa sig att inget händer före 2050.

[dr Cassandra Nojdh]

Jodå, jag har läst dina inlägg. Vi får väl se. Det kan naturligtvis visa sig att inget händer före 2050.

Ja, A-Train sitter onekligen med trumf på hand, som det verkar. Calle Bildts regering betade väl på ordentligt för att få någon anbudsgivare att nappa.

[Sio]

Förtida lösen lär finnas reglerat i avtalet. Annars kan man alltid expropriera både äganderätt och nyttjanderätt kan exproprieras. Eller så kan man stifta en särskild lag som tvingar dem att sälja. Internationell rätt säger att man måste ge skäligt betalt när man tvångsinlöser egendom, resten är upp till riksdagen.

Det är ju bra om man läser på lite innan.

Jag tycker att det som du skriver styrker flera av mina påståenden. Din huvudsakliga invändning verkar snarast vara att den politiska viljan saknas eftersom man tycker det är för dyrt.

Det går alltså att bli av med anomalin Arlandabanan om man vill men det blir inte billigt. Som jag ser det är det bara att betala och sedan glömma hela denna sorgliga histoira. Även om det är hiskeligt dyrt så är det bättre än att behålla denna varböld på infrastrukturen.

[dr Cassandra Nojdh]

Förtida lösen lär finnas reglerat i avtalet. Annars kan man alltid expropriera både äganderätt och nyttjanderätt kan exproprieras. Eller så kan man stifta en särskild lag som tvingar dem att sälja. Internationell rätt säger att man måste ge skäligt betalt när man tvångsinlöser egendom, resten är upp till riksdagen.

Det är ju bra om man läser på lite innan.

Jag tycker att det som du skriver styrker flera av mina påståenden. Din huvudsakliga invändning verkar snarast vara att den politiska viljan saknas eftersom man tycker det är för dyrt.

Det går alltså att bli av med anomalin Arlandabanan om man vill men det blir inte billigt. Som jag ser det är det bara att betala och sedan glömma hela denna sorgliga historia. Även om det är hiskeligt dyrt så är det bättre än att behålla denna varböld på infrastrukturen.

Tja, jag vet inte om något annat påstående än expropriering är styrkt av det jag skrivit tidigare. Själv har jag aldrig påstått att expropriering är en formellt stängd väg. Men ett ev. beslut om expropriering måste i förekommande fall fattas på någon av de grunder som anges i exproprieringslagen, även om en del av dem är rätt luftigt formulerade. Nu är det i första hand regeringen som fattar beslut om tillåtlighet av expropriering, även om lagen om rättsprövning av vissa regeringsbeslut (SFS 2006:304) ger (vissa) möjligheter att föra talan mot ett sådant beslut.
https://lagen.nu/2006:304
Den lagen snickrades f.ö. ihop efter det att Sverige fått smäll på fingrarna av Europadomstolen om att det saknades ett effektivt rättsmedel för att föra talan mot regeringsbeslut när det gäller "prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna."

Utöver det kan man, även om exproprieringen i formell mening skulle godkännas, räkna med åratal av processande för att fastställa ersättningen, i synnerhet som beräkningsnormerna i exproprieringslagen höjdes 2010, som jag tidigare redogjort för. Syftet med detta var naturligtvis att att den exproprierande parten inte skulle kunna använda hotet om expropriering för att pressa ned köpeskillingen, för den händelse parterna skulle kunna tänkas göra upp i godo. Det finns anledning att förmoda att en expropriering i detta fall inte skulle bli billigare än en uppgörelse i godo, och det är också ett av lagens syften. Det finns också anledning att påpeka att det numera endast är en mindre del av exproprieringarna som sker på begäran av "det allmänna".

Beträffande A-Train har jag själv ingen färdig åsikt, men dyrt kommer det att bli. Det står ju alltid AIAB fritt att begära förhandlingar med A-Train, men A-Train har ingen avtalsmässig skyldighet att gå med ens på detta. Då får man nog beta på ganska kraftigt för att ens komma så långt - det är moroten som krävs, inte käppen. Anomali och varböld är inga ord jag vill använda, och jag vill återigen hänvisa till Riksrevisionens rapport, som jag - tills annat visas - anser vara den enda samlade bedömning som gjort av detta.

[kildor]

Det går alltså att bli av med anomalin Arlandabanan om man vill men det blir inte billigt. Som jag ser det är det bara att betala och sedan glömma hela denna sorgliga histoira. Även om det är hiskeligt dyrt så är det bättre än att behålla denna varböld på infrastrukturen.

Med tanke på klimatfrågan så känner jag att det inte är rätt att lägga pengar på att subventionera flygresandet. Pengarna kan göra mer nytta någon annanstans. Visserligen är det bra om man reser miljövänligt till och från flygplatsen, men då finns det ju ett annat styrmedel: Vägavgifter till Arlanda.

[Enceladus]

Det går alltså att bli av med anomalin Arlandabanan om man vill men det blir inte billigt. Som jag ser det är det bara att betala och sedan glömma hela denna sorgliga histoira. Även om det är hiskeligt dyrt så är det bättre än att behålla denna varböld på infrastrukturen.

Med tanke på klimatfrågan så känner jag att det inte är rätt att lägga pengar på att subventionera flygresandet. Pengarna kan göra mer nytta någon annanstans. Visserligen är det bra om man reser miljövänligt till och från flygplatsen, men då finns det ju ett annat styrmedel: Vägavgifter till Arlanda.

På vilket sätt frigör detta styrmedel kapacitet på Ostkustbanan? Dessutom har A-Train ensamrätt att ta upp och lämna av passagerare på sträckan mellan Stockholms central och Arlanda flygplats. Ett ineffektivt trafikupplägg för pendel- och regionaltåg kan göra hela tågtrafiken mindre attraktiv, varpå "ett ökat behov av investeringar i väginfrastrukturen" uppstår. Det talas redan om att göra Huddingevägen sexfilig. Oattraktiv tågtrafik på grund av A-Trains ensamrätt är det sista regionen behöver.

[Nils Carl Aspenberg]

Det er helt tokig at det koster tre ganger så mye til Arlanda som til Gardermoen. Dette måste man rydde opp i.

[Sio]

Det är ju bra om man läser på lite innan.

Jag tycker att det som du skriver styrker flera av mina påståenden. Din huvudsakliga invändning verkar snarast vara att den politiska viljan saknas eftersom man tycker det är för dyrt.

Det går alltså att bli av med anomalin Arlandabanan om man vill men det blir inte billigt. Som jag ser det är det bara att betala och sedan glömma hela denna sorgliga historia. Även om det är hiskeligt dyrt så är det bättre än att behålla denna varböld på infrastrukturen.

Tja, jag vet inte om något annat påstående än expropriering är styrkt av det jag skrivit tidigare. Själv har jag aldrig påstått att expropriering är en formellt stängd väg. Men ett ev. beslut om expropriering måste i förekommande fall fattas på någon av de grunder som anges i exproprieringslagen, även om en del av dem är rätt luftigt formulerade. Nu är det i första hand regeringen som fattar beslut om tillåtlighet av expropriering, även om lagen om rättsprövning av vissa regeringsbeslut (SFS 2006:304) ger (vissa) möjligheter att föra talan mot ett sådant beslut.
https://lagen.nu/2006:304
Den lagen snickrades f.ö. ihop efter det att Sverige fått smäll på fingrarna av Europadomstolen om att det saknades ett effektivt rättsmedel för att föra talan mot regeringsbeslut när det gäller "prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna."

Utöver det kan man, även om exproprieringen i formell mening skulle godkännas, räkna med åratal av processande för att fastställa ersättningen, i synnerhet som beräkningsnormerna i exproprieringslagen höjdes 2010, som jag tidigare redogjort för. Syftet med detta var naturligtvis att att den exproprierande parten inte skulle kunna använda hotet om expropriering för att pressa ned köpeskillingen, för den händelse parterna skulle kunna tänkas göra upp i godo. Det finns anledning att förmoda att en expropriering i detta fall inte skulle bli billigare än en uppgörelse i godo, och det är också ett av lagens syften. Det finns också anledning att påpeka att det numera endast är en mindre del av exproprieringarna som sker på begäran av "det allmänna".

Beträffande A-Train har jag själv ingen färdig åsikt, men dyrt kommer det att bli. Det står ju alltid AIAB fritt att begära förhandlingar med A-Train, men A-Train har ingen avtalsmässig skyldighet att gå med ens på detta. Då får man nog beta på ganska kraftigt för att ens komma så långt - det är moroten som krävs, inte käppen. Anomali och varböld är inga ord jag vill använda, och jag vill återigen hänvisa till Riksrevisionens rapport, som jag - tills annat visas - anser vara den enda samlade bedömning som gjort av detta.

Ett annat sätt kan ju vara att helt enkelt gå till de nuvarande ägarna och be att få köpa bolaget. Eftersom staten förmodligen kommer att behöva förhandla priset med värderingsmodellen i kontraktet som utgångspunkt kan det vara lämpligt att gå via en bulvan och försöka köpa bolaget till marknadsvärdet istället.