Spårvagnsförarnas fackliga organisation
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
- Stefan Isaksson
- Inlägg: 591
- Blev medlem: måndag 02 september 2002 15:26
- Ort: Uppsala
Spårvagnsförarnas fackliga organisation
I mastodonttråden om Lunds spårvägar, finns en diskussion om vilket avtal förarna ska gå på (och i förlängningen antar jag vilket fackförbund de ska tillhöra).
Jag tänkte försöka bringa någon klarhet, men väljer att göra det i en egen tråd.
I begynnelsen organiserades spårvägarna i Spårvägsmannaförbundet, men det fackförbundet krossades i efterdyningarna av storstrejken 1909 (den direkta anledningen var att förbundet hade tecknat avtal, men valde att gå ut i vad som väsentligen var en sympatistrejk med andra fackförbund; arbetsgivarna betraktade spårvägsarbetarförbundet som avtalsbrytare och vägrade ha med dem att göra).
När spårvägarna efter ett par år kunde organisera sig igen gjorde de det i kommunalarbetarförbundet, och såvitt jag vet var det där spårvägarna, och i förlängningen all LO-ansluten personal hos t ex Stockholms Spårvägar, organiserades.
Å andra sidan var järnvägsanställda i huvudsak organiserade i Järnvägsmannaförbundet, som 1970 eller så slogs ihop med ett antal andra förbund och bildade Statsanställdas Förbund (numera SEKO). Observera att SJ-anställda bussförare organiserades av SF.
Dessutom organiserades lok/lokomotorförare som arbetade i hamnar i Transportarbetarförbundet.
Därmed fanns det tre avtalstecknande fackförbund (Lokmannaförbundet har mig veterligt aldrig fått teckna avtal) för järnvägare. Omkring år 1990, i samband med avreglerandet av järnvägen, fanns det tecken på att presumtiva operatörer (jag vill minnas att "Linjetåg" pekades ut) avsåg att utnyttja möjligheten att teckna avtal med det förbund som hade billigast avtal, vilket var Transport.
I det läget drog Kommunalarbetarförbundet och Statsanställdas förbund öronen åt sig, och beslutade att mota olle i grind genom att se till att likartade yrkesgrupper organiserades i ett enda förbund, så att ingen anbudsläggare skulle kunna använda fackförbundstillhörigheten mot arbetarna. Uppdelningen blev att spårpersonal (järnväg, spårväg och tunnelbana) fördes över till SF (vilket för Stockholms del blev att tunnelbanepersonalen fick byta förbund - personalen på Roslags och Saltsjöbanorna var redan med i SF), medan bussförarna fördes över till Kommunal (SJ-buss personal fick byta förbund).
Tvångsbytet av fackförbund togs inte alltid väl upp av de berörda, men jag tror det var rätt beslut likafullt.
SI
Jag tänkte försöka bringa någon klarhet, men väljer att göra det i en egen tråd.
I begynnelsen organiserades spårvägarna i Spårvägsmannaförbundet, men det fackförbundet krossades i efterdyningarna av storstrejken 1909 (den direkta anledningen var att förbundet hade tecknat avtal, men valde att gå ut i vad som väsentligen var en sympatistrejk med andra fackförbund; arbetsgivarna betraktade spårvägsarbetarförbundet som avtalsbrytare och vägrade ha med dem att göra).
När spårvägarna efter ett par år kunde organisera sig igen gjorde de det i kommunalarbetarförbundet, och såvitt jag vet var det där spårvägarna, och i förlängningen all LO-ansluten personal hos t ex Stockholms Spårvägar, organiserades.
Å andra sidan var järnvägsanställda i huvudsak organiserade i Järnvägsmannaförbundet, som 1970 eller så slogs ihop med ett antal andra förbund och bildade Statsanställdas Förbund (numera SEKO). Observera att SJ-anställda bussförare organiserades av SF.
Dessutom organiserades lok/lokomotorförare som arbetade i hamnar i Transportarbetarförbundet.
Därmed fanns det tre avtalstecknande fackförbund (Lokmannaförbundet har mig veterligt aldrig fått teckna avtal) för järnvägare. Omkring år 1990, i samband med avreglerandet av järnvägen, fanns det tecken på att presumtiva operatörer (jag vill minnas att "Linjetåg" pekades ut) avsåg att utnyttja möjligheten att teckna avtal med det förbund som hade billigast avtal, vilket var Transport.
I det läget drog Kommunalarbetarförbundet och Statsanställdas förbund öronen åt sig, och beslutade att mota olle i grind genom att se till att likartade yrkesgrupper organiserades i ett enda förbund, så att ingen anbudsläggare skulle kunna använda fackförbundstillhörigheten mot arbetarna. Uppdelningen blev att spårpersonal (järnväg, spårväg och tunnelbana) fördes över till SF (vilket för Stockholms del blev att tunnelbanepersonalen fick byta förbund - personalen på Roslags och Saltsjöbanorna var redan med i SF), medan bussförarna fördes över till Kommunal (SJ-buss personal fick byta förbund).
Tvångsbytet av fackförbund togs inte alltid väl upp av de berörda, men jag tror det var rätt beslut likafullt.
SI
Re: Spårvagnsförarnas fackliga organisation
Det här stämmer inte.Stefan Isaksson skrev: I det läget drog Kommunalarbetarförbundet och Statsanställdas förbund öronen åt sig, och beslutade att mota olle i grind genom att se till att likartade yrkesgrupper organiserades i ett enda förbund, så att ingen anbudsläggare skulle kunna använda fackförbundstillhörigheten mot arbetarna. Uppdelningen blev att spårpersonal (järnväg, spårväg och tunnelbana) fördes över till SF (vilket för Stockholms del blev att tunnelbanepersonalen fick byta förbund - personalen på Roslags och Saltsjöbanorna var redan med i SF), medan bussförarna fördes över till Kommunal (SJ-buss personal fick byta förbund).
Tvångsbytet av fackförbund togs inte alltid väl upp av de berörda, men jag tror det var rätt beslut likafullt.
SI
Mig veterligen är den stora lejonparten spårvagnsförare organiserade under Sobona trafikavtal genom avtalsparten Svenska Kommunalarbetareförbundet . Vid omgörningen blev det dock så att Spårvägarna i Göteborg och Norrköping var kommunal verksamhet och genom att de även omfattade kommunal busstrafik blev det SKAF och KFS (sedermera Sobona) som blev adressen. För Stockholm var man väl då samordnad med Tunnelbanan och Nockebybanan åkte därmed på ett bananskal in hos SEKO.
I Lund är det VY Buss AB som anställer spårvagnsförare, de är snarare anslutna över SKAF och KFS än något annat tänker jag. Det kan väl för all del också vara så att det blir Bussavtalet rakt av och var Norrköping hamnat vet jag faktiskt inte.
/T
Med reservation för tyckfel.
Re: Spårvagnsförarnas fackliga organisation
Ja, LO har i huvudsak tillämpat industriförbundsprincipen, d.v.s. alla inom en viss industri har tillhört samma förbund oavsett yrke. Därför har det funnits lokförare inom fler förbund än de tidigare nämnda . Jag har t.ex. som lokförare varit organiserad i Metall eftersom jag var anställd i verkstadsindustrin. Det har förmodligen även funnits lokförare inom Pappers och Gruv och kanske en del andra förbund. Det är också skälet till att bussförare fanns i tre olika förbund, Transport för privatanställda, Kommunal för kommunalt anställda och Statsanställdas för statligt anställda. I den mån det fortfarande finns industrier som har egna lokförare, skulle jag tro att de är organiserade i samma förbund som övriga kollektivanställda på den industrin. Det är alltså lok- och tunneltågförare inom spårtrafikindustrin som är organiserade i SEKO. Sedan har tydligen spårvagnsförare i Stockholm följt med dit också. Jag vet inte hur det är nu, men när jag arbetade vid SL kunde man köra både tunneltåg och spårvagn, så det är väl rätt naturligt. Men det får betraktas som ett undantag från huvudregeln att spårvagnsförare är organiserade i Kommunal. I Göteborg och Norrköping har det ju också varit så att man har kunnat köra både buss och spårvagn, även om det inte är så vanligt längre eftersom det är olika upphandlingar.
Re: Spårvagnsförarnas fackliga organisation
Trådens rubrik är ”spårvagnsförare” men när den här förändringen gjordes så fanns det knappt något som hette spårvagnsförare inom SL-koncernen. Nockebybanan ingick ju i tunnelbanedriften och bemannades huvudsakligen med tunneltågförare som även hade behörighet att köra spårvagn. Det fanns ett fåtal rena spårvagnsförare, men frågan är om ens någon av dem var heltidsanställd. Hur som helst var det SL Tunnelbanan AB som var arbetsgivare och tillämpade avtalet AB(A)-SL som gällde för arbetare vid de flesta SL-bolagen, dock ej SLJ/SL Tåg.
Lidingöbanan förtjänar att nämnas i sammanhanget. Den lydde under samma avtal, förarna där titulerades motorvagnsförare, och kunde för övrigt vissa dagar arbeta på bussförartjänster, utan att det var något konstigt med det.
Jag undrar om man inte ska säga att den här omfördelningen mellan avtalsområden gjordes arbetsgivarvis snarare än yrkesvis. Spårvagnsförarna var som sagt en närmast icke-existerande yrkesgrupp i denna överföring som väl omfattade åtminstone 4000 arbetare på SL i vitt skilda yrken.
Som ett sidospår kan väl nämnas att tjänstemannasvtalen i SL:s spårtrafik fortsatte att tecknas med SKTF så länge de fanns kvar, dvs fram till spårtrafikavtalets (medarbetaravtal) införande 2001.
Lidingöbanan förtjänar att nämnas i sammanhanget. Den lydde under samma avtal, förarna där titulerades motorvagnsförare, och kunde för övrigt vissa dagar arbeta på bussförartjänster, utan att det var något konstigt med det.
Jag undrar om man inte ska säga att den här omfördelningen mellan avtalsområden gjordes arbetsgivarvis snarare än yrkesvis. Spårvagnsförarna var som sagt en närmast icke-existerande yrkesgrupp i denna överföring som väl omfattade åtminstone 4000 arbetare på SL i vitt skilda yrken.
Som ett sidospår kan väl nämnas att tjänstemannasvtalen i SL:s spårtrafik fortsatte att tecknas med SKTF så länge de fanns kvar, dvs fram till spårtrafikavtalets (medarbetaravtal) införande 2001.
- Hechtwagen
- Inlägg: 3536
- Blev medlem: tisdag 29 april 2008 21:10
Re: Spårvagnsförarnas fackliga organisation
Nutid: Vill spårvägens män i Lund bli någon sorts ansedd elit inom Lunds Kollektivtrafik så bör de organisera sig genom SEKO.
Vill de utgöra ett hunsat följe som ständigt känner sig marginaliserade så låter de organisera sig genom Svenka Kommunalarbetareförbundet, eller ännu hellre Svenska Transportarbetareförbundet!
Vill de utgöra ett hunsat följe som ständigt känner sig marginaliserade så låter de organisera sig genom Svenka Kommunalarbetareförbundet, eller ännu hellre Svenska Transportarbetareförbundet!
Re: Spårvagnsförarnas fackliga organisation
Att de skulle lyckas bryta sig ut på det sättet vore väl ungefär lika sannolikt som att alla dubbeldäckarförare i Norrtälje plötsligt skulle gå över till ett annat förbund med ett dyrare kollektivavtal och lyckas med att få tillämpa det.Hechtwagen skrev:Nutid: Vill spårvägens män i Lund bli någon sorts ansedd elit inom Lunds Kollektivtrafik så bör de organisera sig genom SEKO.
- Hechtwagen
- Inlägg: 3536
- Blev medlem: tisdag 29 april 2008 21:10
Re: Spårvagnsförarnas fackliga organisation
De avgör själva vilken facktillhörighet de vill ha, är de bara enade och smarta så väljer de SEKO.daniel_s skrev:Att de skulle lyckas bryta sig ut på det sättet vore väl ungefär lika sannolikt som att alla dubbeldäckarförare i Norrtälje plötsligt skulle gå över till ett annat förbund med ett dyrare kollektivavtal och lyckas med att få tillämpa det.Hechtwagen skrev:Nutid: Vill spårvägens män i Lund bli någon sorts ansedd elit inom Lunds Kollektivtrafik så bör de organisera sig genom SEKO.
De kan kolla och jämföra bussförrarlöner och spårvagnsförarlöner mellan Norrköping och Stockholm och sedan vilja fackföreningar som organiserar vad. SEKO ligger klart före de andra.
Re: Spårvagnsförarnas fackliga organisation
Nu är det så att det inte är spårvagnsförarna som avgör vilket förbund som ska ha rätt att teckna avtal med en viss arbetsgivare. Det avgörs mellan förbunden med grund i LO:s organisationsplan. Om spårvagnsförarna är smarta så väljer de det förbund som har avtal med deras arbetsgivare.
- Stefan Widén
- Inlägg: 3072
- Blev medlem: söndag 01 september 2002 23:09
Re: Spårvagnsförarnas fackliga organisation
Sen är det väl uttalat att Lundpersonalen skall jobba både som buss och spårvagnsförare. Att skapa en egen klubb för ca 25 möjliga spv förare ger ingen bra och stark lösning.
Däremot bör man inom kommunal ta dialogen med GBG och N-ping om hur man hanterar de med dubbla behörigheter. Borde vara så att de har en egen lönekategori.
Kommunal som det starka förbund det är, kan säkert hantera frågan.
Stefan
Däremot bör man inom kommunal ta dialogen med GBG och N-ping om hur man hanterar de med dubbla behörigheter. Borde vara så att de har en egen lönekategori.
Kommunal som det starka förbund det är, kan säkert hantera frågan.
Stefan
Infrastrukturexpert med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll
- Karsten
- Inlägg: 1482
- Blev medlem: måndag 13 september 2004 23:54
- Ort: Österåker - mer än bara en anstalt!
Re: Spårvagnsförarnas fackliga organisation
Den intressanta frågan inom Kommunal blir väl i såna fall huruvida en spårvagnsförare verkligen ska ha annan lön och andra villkor än bussförare. Hur är det i Norrköping och Lund med den saken? Och i Göteborg, för den delen? Det kanske är mer prioriterat för Kommunal att höja löner inom vården än för spårvagnsförare?Stefan Widén skrev:Sen är det väl uttalat att Lundpersonalen skall jobba både som buss och spårvagnsförare. Att skapa en egen klubb för ca 25 möjliga spv förare ger ingen bra och stark lösning.
Däremot bör man inom kommunal ta dialogen med GBG och N-ping om hur man hanterar de med dubbla behörigheter. Borde vara så att de har en egen lönekategori.
Kommunal som det starka förbund det är, kan säkert hantera frågan.
Stefan
-
- Inlägg: 2138
- Blev medlem: måndag 08 november 2010 13:50
Re: Spårvagnsförarnas fackliga organisation
Va det gällde gamla Trofast var det flera förare som körde enbart L12, jag hade senare delen av 70-talet ställverksreserven men blev ibland "utlånad" på Tolvan. Vad jag kommer ihåg så var alla ordinarie förare heltidare. Däremot var det en del förare som inte hade körkort, de körde på dispens. Hur var det när Tvärbanan öppnades, var dom förarna enbart på den linjen?daniel_s skrev:Trådens rubrik är ”spårvagnsförare” men när den här förändringen gjordes så fanns det knappt något som hette spårvagnsförare inom SL-koncernen. Nockebybanan ingick ju i tunnelbanedriften och bemannades huvudsakligen med tunneltågförare som även hade behörighet att köra spårvagn. Det fanns ett fåtal rena spårvagnsförare, men frågan är om ens någon av dem var heltidsanställd. Hur som helst var det SL Tunnelbanan AB som var arbetsgivare och tillämpade avtalet AB(A)-SL som gällde för arbetare vid de flesta SL-bolagen, dock ej SLJ/SL Tåg.
Lidingöbanan förtjänar att nämnas i sammanhanget. Den lydde under samma avtal, förarna där titulerades motorvagnsförare, och kunde för övrigt vissa dagar arbeta på bussförartjänster, utan att det var något konstigt med det.
Jag undrar om man inte ska säga att den här omfördelningen mellan avtalsområden gjordes arbetsgivarvis snarare än yrkesvis. Spårvagnsförarna var som sagt en närmast icke-existerande yrkesgrupp i denna överföring som väl omfattade åtminstone 4000 arbetare på SL i vitt skilda yrken.
Som ett sidospår kan väl nämnas att tjänstemannasvtalen i SL:s spårtrafik fortsatte att tecknas med SKTF så länge de fanns kvar, dvs fram till spårtrafikavtalets (medarbetaravtal) införande 2001.
- dr Cassandra Nojdh
- Inlägg: 7544
- Blev medlem: måndag 26 januari 2015 12:05
Re: Spårvagnsförarnas fackliga organisation
Sobona var ett tjusigt namn: https://sobona.se/branscher/trafik "Den stora lejonparten" var också en intressant formulering.2763 skrev:Det här stämmer inte.Stefan Isaksson skrev: I det läget drog Kommunalarbetarförbundet och Statsanställdas förbund öronen åt sig, och beslutade att mota olle i grind genom att se till att likartade yrkesgrupper organiserades i ett enda förbund, så att ingen anbudsläggare skulle kunna använda fackförbundstillhörigheten mot arbetarna. Uppdelningen blev att spårpersonal (järnväg, spårväg och tunnelbana) fördes över till SF (vilket för Stockholms del blev att tunnelbanepersonalen fick byta förbund - personalen på Roslags och Saltsjöbanorna var redan med i SF), medan bussförarna fördes över till Kommunal (SJ-buss personal fick byta förbund).
Tvångsbytet av fackförbund togs inte alltid väl upp av de berörda, men jag tror det var rätt beslut likafullt.
SI
Mig veterligen är den stora lejonparten spårvagnsförare organiserade under Sobona trafikavtal genom avtalsparten Svenska Kommunalarbetareförbundet . Vid omgörningen blev det dock så att Spårvägarna i Göteborg och Norrköping var kommunal verksamhet och genom att de även omfattade kommunal busstrafik blev det SKAF och KFS (sedermera Sobona) som blev adressen. För Stockholm var man väl då samordnad med Tunnelbanan och Nockebybanan åkte därmed på ett bananskal in hos SEKO.
I Lund är det VY Buss AB som anställer spårvagnsförare, de är snarare anslutna över SKAF och KFS än något annat tänker jag. Det kan väl för all del också vara så att det blir Bussavtalet rakt av och var Norrköping hamnat vet jag faktiskt inte.
/T
Nåja, Göteborg är väl ensamt om att bedriva spårvägstrafik via en trafikutövare i kommunal ägo. I övriga spårvägsstäder är ju trafiken utlagd på privata utförare. Här ovan har väl hyggligt redogjorts för hur kollektivtrafiken i Region Stockholm fullständigt separerats mellan busstrafik och spårtrafik, vilket fått till följd att trafikentreprenörerna inom spårtrafiken tillhör Almega Tågföretagen inom Svenskt Näringsliv:
https://www.almega.se/forbund-branscher/tagforetagen/ med SEKO (LO) och ST (TCO) som avtalsbärande motparter
I Norrköping är det Transdev som kör spårvägen: https://www.transdev.se/var-resa/nummer ... norrkoping
De tillhör Transportföretagen/Sveriges Bussföretag (också inom Svenskt Näringsliv, se vidare https://www.svensktnaringsliv.se/medlemsorganisationer/ ):
https://www.transportforetagen.se/?branch=9 och har följaktligen Kommunal som avtalsbärande motpart. Detsamma gäller Vy Buss AB, som såvitt jag begriper redan kör stadsbussarna i Lund, och nu också har fått uppdraget att köra spårvägstrafiken därstädes: https://www.nettbuss.se/om-nettbuss/var ... ttbuss-ab/
Vi har föreningsfrihet i Sverige. Följaktligen kan en arbetstagare ansluta sig till vilken facklig oranisation som helst (i princip), även syndikalisterna i SAC. Fast jag skulle nog välja att bli medlem i ett förbund som är avtalsslutande part. Men som Kantorn säger, jag kan ha fel.
Senast redigerad av dr Cassandra Nojdh den måndag 10 augusti 2020 23:21, redigerad totalt 1 gånger.
Så kommer turen till Soccomoro alias Jazzbacillen alias dr Cassandra Nöjdh alias Durkdrivna Doris etc. (ljudkonst av Lars-Gunnar Bodin): "Låt oss tala klarspråk och rinna ut i sanden".
Re: Spårvagnsförarnas fackliga organisation
Nu är ju 70-talet strängt taget irrelevant i det här sammanhanget då ändringen skedde under 90-talet. Men dina historier är ändå alltid intressantaC12C3C3C12 skrev:Va det gällde gamla Trofast var det flera förare som körde enbart L12, jag hade senare delen av 70-talet ställverksreserven men blev ibland "utlånad" på Tolvan. Vad jag kommer ihåg så var alla ordinarie förare heltidare. Däremot var det en del förare som inte hade körkort, de körde på dispens. Hur var det när Tvärbanan öppnades, var dom förarna enbart på den linjen?

Vid Tvärbanas tillkomst inrättades ett särskilt affärsområde (eller vad det nu hette) inom SL Tunnelbanan, strax Connex, som hette Lokalbanor[na]. Den första tiden var det nog bara Tvärbanan som tillhörde detta område (?) men med tiden överfördes också Nockebybanan, Lidingöbanan och Saltsjöbanan dit. Förarna rekryterades i första omgången internt, och behöll i allmänhet sina tidigare behörigheter. Så de kunde bli utlånade precis som vem som helst, inom ramen för sin kompetens.
Tågvärdarna (jo det hette så i början) är förresten en intressant historia som är vagt relevant i sammanhanget. Det här var ju ungefär samtidigt som C20 infördes på tunnelbanan och det inrättades ett nytt yrke, där man gjorde en liten revolution vad gällde lönerna. Medan dessa ditintills hade varit baserade på en låg grundlön och en besynnerlig flora av tillägg (en konsekvens av att personalen under 80-talet tillhörde Kommunal, som gillade låglönesatsningar varför höjningar av den förhållandevis välbetalda SL-personalens grundlöner var uteslutna så löneökningar skapades genom tillägg i stället) så fick tågvärdarna en enhetslön med inlösta tillägg. Först ett par år senare gjordes motsvarande för förarna. Enstaka tågvärdar hann dock bli förare under tiden och kunde då inkassera förartillägg ovanpå sin redan ganska höga grundlön. Detta blev ju ganska konstigt och jag undrar om inte arbetsgivaren faktiskt gjorde fel där, och fick kräva tillbaka pengarna när det upptäcktes. Hur som helst, under en tid var det en ganska betydande löneskillnad mellan konduktörerna på nockeby- och lidingöbanorna å ena sidan och Tvärbanan å andra sidan. Jag tror att lidingökonduktörerna hade sämst betalt, på Nockebybanan fick man spärrexpeditörstillägg som var någon krona högre per timme än konduktörstillägget på Lidingö. Lönespecarna tenderade på den tiden att bli tvåsidiga med alla siffror...
-
- Inlägg: 3202
- Blev medlem: söndag 21 augusti 2011 22:53
Re: Spårvagnsförarnas fackliga organisation
Förutsatt då att denna förening accepterar dig som medlem. Föreningsfriheten innebär inte att man har absolut rätt att ansluta sig. Det går att neka medlemskap, t.ex för att man inte är verksam i föreningens område men också för att en person anses icke önskvärd. Fackföreningens A-kassa kan dock inte neka medlemskap eftersom den får statligt stöd.dr Cassandra Nojdh skrev:[
Vi har föreningsfrihet i Sverige. Följaktligen kan en arbetstagare ansluta sig till vilken facklig oranisation som helst (i princip), även syndikalisterna i SAC. Fast jag skulle nog välja att bli medlem i ett förbund som är avtalsslutande part. Men som Kantorn säger, jag kan ha fel.
Re: Spårvagnsförarnas fackliga organisation
Rätten att vara med i en A-kassa har inget med föreningsfrihet att göra. Föreningsfrihet är ett begrepp för människors rätt att förena sig utan att utsättas för negativ påverkan från det allmänna, och inget annat.
Exempel på saker som inte ingår i föreningsfriheten:
- Rätt att bli antagen som medlem i en förening
- Rätt att slippa vara med i en förening
- Rätt att slippa bli negativt behandlad av en förening för att man är med i en annan förening
Exempel på saker som inte ingår i föreningsfriheten:
- Rätt att bli antagen som medlem i en förening
- Rätt att slippa vara med i en förening
- Rätt att slippa bli negativt behandlad av en förening för att man är med i en annan förening
Re: Spårvagnsförarnas fackliga organisation
Det låter som en mycket ändamålsenlig förenkling av lönesystemet! Var det samma lön för tågvärdar på tunnelbanans C20 och på spårvagnarna? Jag tänker att det var ganska olika arbetsuppgifter. Vad hände för övrigt med tunneltågvärdarna när man efter något eller några års körning med C20 återgick till enmansbetjänade tåg - blev de uppsagda eller omskolade till spårvagnskonduktörer/spärrvakter/förare?daniel_s skrev:Tågvärdarna (jo det hette så i början) är förresten en intressant historia som är vagt relevant i sammanhanget. Det här var ju ungefär samtidigt som C20 infördes på tunnelbanan och det inrättades ett nytt yrke, där man gjorde en liten revolution vad gällde lönerna. Medan dessa ditintills hade varit baserade på en låg grundlön och en besynnerlig flora av tillägg (en konsekvens av att personalen under 80-talet tillhörde Kommunal, som gillade låglönesatsningar varför höjningar av den förhållandevis välbetalda SL-personalens grundlöner var uteslutna så löneökningar skapades genom tillägg i stället) så fick tågvärdarna en enhetslön med inlösta tillägg.
/Gunnar Ekeving
Re: Spårvagnsförarnas fackliga organisation
Det är en s k annan historia, nu är vi ju inne i modern tid.
För att återgå till trådämnet, så undrar jag nu vilket år den här massövergången genomfördes. Har levt i tron att det var 1994 men blev plötsligt osäker?
Insåg också nyss att jag inte har tillgång till något äldre avtal, och egentligen inte heller har nån aning om vad det stod på folks anställningsbevis första halvan av 90-talet... så ta allt jag skrivit med en nypa salt
För att återgå till trådämnet, så undrar jag nu vilket år den här massövergången genomfördes. Har levt i tron att det var 1994 men blev plötsligt osäker?
Insåg också nyss att jag inte har tillgång till något äldre avtal, och egentligen inte heller har nån aning om vad det stod på folks anställningsbevis första halvan av 90-talet... så ta allt jag skrivit med en nypa salt

- dr Cassandra Nojdh
- Inlägg: 7544
- Blev medlem: måndag 26 januari 2015 12:05
Re: Spårvagnsförarnas fackliga organisation
Ja, jag skrev "i princip" för att inte behöva fördjupa mig i detaljerna för föreningsrätten (som är ett mer korrekt begrepp), men efter herr Petersens anmärkning måste jag tydligen göra det. Den positiva föreningsrätten gentemot det allmänna är skyddad genom Regeringsformen 2 kap. 1§: https://lagen.nu/1974:152#K2P1daniel_s skrev:Rätten att vara med i en A-kassa har inget med föreningsfrihet att göra. Föreningsfrihet är ett begrepp för människors rätt att förena sig utan att utsättas för negativ påverkan från det allmänna, och inget annat.
Exempel på saker som inte ingår i föreningsfriheten:
- Rätt att bli antagen som medlem i en förening
- Rätt att slippa vara med i en förening
- Rätt att slippa bli negativt behandlad av en förening för att man är med i en annan förening
Rätten att bilda fackföreningar, och därmed avhängiga rättigheter, skyddas dels genom Medbestämmandelagen 7 - 9§§: https://lagen.nu/1976:580 samt genom ett allmänt stadgande i Europeiska Konventionen om de Mänskliga Rättigheterna (EKMR), artikel 11: https://www.echr.coe.int/Documents/Convention_SWE.pdf
EKMR är antagen som svensk lag genom SFS 1994
Artikel 11 i EKMR anses även skydda den negativa föreningsfriheten, dvs. rätten att inte tillhöra en viss sammanslutning, även om detta inte på något tydligt sätt framgår av artikeltexten. Däremot finns en del prejudikat från Europadomstolen.
Det är klart att fackföreningar har rätten att begränsa vilka som får bli medlemmar, bl.a. eftersom de inte anses vara allmännyttiga ideella föreningar: https://sv.wikipedia.org/wiki/Allm%C3%A ... 3%B6rening
Så kommer turen till Soccomoro alias Jazzbacillen alias dr Cassandra Nöjdh alias Durkdrivna Doris etc. (ljudkonst av Lars-Gunnar Bodin): "Låt oss tala klarspråk och rinna ut i sanden".