"Svårare att pendla för den med lägre inkomst"

[Enceladus]

Svårare att pendla för den med lägre inkomst

Det är dyrt att åka med buss och spårvagn – och inte alltid tryggt. Många föredrar istället att skjutsa varandra med bil. Forskare har studerat hur invånare i bland annat Hammarkullen och Botkyrka upplever kollektivtrafiken.

Forskningscentrumet K2 har publicerat en rapport som sågar flera vedertagna sanningar vid fotknölarna. Vissa debattörer brukar hävda att hög kvalitet är viktigare än lågt pris i kollektivtrafiken. Den bilden behöver nyanseras:

Många informanter, såväl de unga som äldre förvärsarbetande, uppger att enkel- och månadsbiljetter i kollektivtrafiken är för dyra för dem att köpa. De beskrev olika strategier för att minimera sina kostnader; planka, inte resa alls, eller skynda sig och göra ärenden så snabbt att det är möjligt att resa tillbaka på samma biljett. Flera av de unga informanterna har dock månadskort som betalas av skolan eller genom försörjningsstöd.

På detta forum finns det många skribenter som menar att den samhällsorganiserade kollektivtrafiken bör fokusera på arbetspendling i rusningstid. K2 kommer fram till motsatsen:

Användare och potentiella användare av kollektivtrafiken bör betraktas som en heterogen grupp. Framförallt behöver kollektivtrafiken anpassas bättre till behov hos resenärer som arbetar kvällar, nätter, tidiga morgnar och helger, och för dem som arbetar i arbetsplatsområden utanför city. Tvära förbindelser mellan ytterområden behöver stärkas.

Flera av de postulat som vi tar för givna kan i själva verket vara dogmer som av olika skäl inte ifrågasätts. Det är hedervärt att K2 har gjort en förutsättningslös studie av mobilitetsstrategier i socialt utsatta områden, även om slutsatserna kan framstå som provocerande för somliga.

Hur kommer kollektivtrafiken att utvecklas i framtiden? Anpassas den bättre till de behov som låginkomsttagare har? Blir möjligheten att röra sig fritt i samhället ett privilegium för lyckligt lottade? Ökar segregationen ännu mer än vad den har gjort under de senaste åren?

[Enceladus]

Ett bra exempel på kollektivtrafik som skulle slå två flugor i en smäll är nattrafik på linje 172. Linje 172 är en tvärförbindelse som förbinder bostäderna i Norra Botkyrka och Vantör med arbetsplatserna i Flemingsberg. Flemingsberg har också nattverksamheter. I nuläget kan boende i Norra Botkyrka och Vantör inte fullt ut ta del av dessa verksamheter.

Ovanstående brist i kollektivtrafik leder dels till att Norra Botkyrka och Vantör blir mindre attraktiva bostadsområden, dels till att Flemingsberg blir ett mindre attraktivt arbetsplatsområde. Denna samhällsutveckling där socialt utsatta områdens potential begränsas verkar tyvärr ha blivit en dogm som inte får ifrågasättas.

Jämför exempelvis med linje 96 som har 30-minuterstrafik hela nätterna trots att den bara har cirka 180 resenärer per vardagsnatt. Innerstan har ju viktigare behov!

[TKO]

Vilka 'nattverksamheter' finns i Flemingsberg som kräver nattrafik?

/TKO

[ADDE]

Vilka 'nattverksamheter' finns i Flemingsberg som kräver nattrafik?

/TKO

Huddinge sjukhus? Säkert ngt polisiär hos Södertörns tingsrätt oxå.

[Enceladus]

Vilka 'nattverksamheter' finns i Flemingsberg som kräver nattrafik?

/TKO

Huddinge sjukhus? Säkert ngt polisiär hos Södertörns tingsrätt oxå.

Underskatta inte heller högskolors behov av nattliga förbindelser. Kollektivtrafikens brister i socialt utsatta områden begränsar områdenas potential på väldigt många sätt.

SL ser faktiskt ett behov av nattliga förbindelser, men företrädesvis i mer fashionabla områden. Exempelvis har linje 96 mindre än hälften så många resenärer som linje 791, men ändå har den högre turtäthet. Vissa områden anses helt enkelt vara viktigare än andra. Segregationen har förstås många orsaker, men kollektivtrafiken är tyvärr en av dem.

Med timmestrafik skulle linje 172 inte behöva ha särskilt många resenärer för att ligga på samma nivå som linje 96. Problemet är väl bara att "Citypolitiker ger tusan i förorten".

[Diripsi]

Vilka 'nattverksamheter' finns i Flemingsberg som kräver nattrafik?

/TKO

Huddinge sjukhus? Säkert ngt polisiär hos Södertörns tingsrätt oxå.

Underskatta inte heller högskolors behov av nattliga förbindelser. Kollektivtrafikens brister i socialt utsatta områden begränsar områdenas potential på väldigt många sätt.

SL ser faktiskt ett behov av nattliga förbindelser, men företrädesvis i mer fashionabla områden. Exempelvis har linje 96 mindre än hälften så många resenärer som linje 791, men ändå har den högre turtäthet. Vissa områden anses helt enkelt vara viktigare än andra. Segregationen har förstås många orsaker, men kollektivtrafiken är tyvärr en av dem.

Nattrafik längs med 172:ans sträckning vore inte så dumt, men att köra en omodifierad 172:a på natten är direkt olämpligt eftersom den hoppar över så många hållplatser som inte trafikeras av några andra linjer på nätterna. Då behövs det en nattlinje istället som stannar vid alla hållplatser. Ännu bättre vore förstås om SL kunde slopa den heliga principen om att stombussar måste hoppa över hållplatser, något som visserligen gör att själva bussarna kommer fram snabbare men mest leder till besvär för resenärerna. Att ha särskilda snabblinjer som hoppar över hållplatser gör ofta mer skada än nytta, något som bland annat Los Angeles nu tycks ha insett. Bättre att ha ett stråk med hög turtäthet där alla linjer stannar på samma hållplatser, och eventuellt ta bort några lågt utnyttjade hållplatser helt där det är kort avstånd till nästa hållplats.

[TKO]

Vilka 'nattverksamheter' finns i Flemingsberg som kräver nattrafik?

/TKO

Huddinge sjukhus? Säkert ngt polisiär hos Södertörns tingsrätt oxå.

Visst jobbar många på nätterna på Huddinge sjukhus. Det vill säga dom börjar sent på kvällen och slutar på morgonen - så dom har inget behov av natttrafik.
På tingsrätten är det nog inte så mycket nattarbete, däremot hos polisen och häktet. Men samma sak där - passen börjar och slutar när det finns ordinarie kollektivtrafik.
Detta har jag påtalat många gånger - ändå fortsätter vissa skribenter att låtsas att natttrafiken är till för t ex sjukvårdspersonal...

/TKO

[Enceladus]

Visst jobbar många på nätterna på Huddinge sjukhus. Det vill säga dom börjar sent på kvällen och slutar på morgonen - så dom har inget behov av natttrafik.
På tingsrätten är det nog inte så mycket nattarbete, däremot hos polisen och häktet. Men samma sak där - passen börjar och slutar när det finns ordinarie kollektivtrafik.
Detta har jag påtalat många gånger - ändå fortsätter vissa skribenter att låtsas att natttrafiken är till för t ex sjukvårdspersonal...

Visst stämmer det att det inte är första gången som skribenten är ur fas med resenärernas behov. Likväl talar resenärerna sitt tydliga språk - den trafik som faktiskt går på natten utnyttjas väl. Med skribentens hårda krav skulle väl inte minst linje 160 behöva ha kraftigt reducerad trafik. Behovet finns ju inte.

[Enceladus]

Stockholmarna vill ha gratis kollektivtrafik

49 procent tycker att kollektivtrafiken borde vara helt gratis. 22 procent tycker inte alls att kollektivtrafiken borde vara gratis. Således är stödet för nolltaxa rekordhögt medan motståndet mot nolltaxa är rekordlågt! Kan det rekordhöga stödet för nolltaxa ha något att göra med SL-trafikens rekordhöga täckningsgrad och regionens rekordhöga klyftor?

[LÅ1]

Stockholmarna vill ha gratis kollektivtrafik

49 procent tycker att kollektivtrafiken borde vara helt gratis. 22 procent tycker inte alls att kollektivtrafiken borde vara gratis. Således är stödet för nolltaxa rekordhögt medan motståndet mot nolltaxa är rekordlågt! Kan det rekordhöga stödet för nolltaxa ha något att göra med SL-trafikens rekordhöga täckningsgrad och regionens rekordhöga klyftor?

Det är skillnad på gratis och nolltaxa. Även vid nolltaxa så måste ju trafiken betalas på något sätt. De flesta tror att det är någon annan som betalar, vilket för de allra flesta inte stämmer. Högre skatter drabbar de flesta, direkt och/eller indirekt. Dessutom kan annan samhällsservice bli lidande.

[Enceladus]

Stockholmarna vill ha gratis kollektivtrafik

49 procent tycker att kollektivtrafiken borde vara helt gratis. 22 procent tycker inte alls att kollektivtrafiken borde vara gratis. Således är stödet för nolltaxa rekordhögt medan motståndet mot nolltaxa är rekordlågt! Kan det rekordhöga stödet för nolltaxa ha något att göra med SL-trafikens rekordhöga täckningsgrad och regionens rekordhöga klyftor?

Det är skillnad på gratis och nolltaxa. Även vid nolltaxa så måste ju trafiken betalas på något sätt. De flesta tror att det är någon annan som betalar, vilket för de allra flesta inte stämmer. Högre skatter drabbar de flesta, direkt och/eller indirekt. Dessutom kan annan samhällsservice bli lidande.

Parkeringsplatser måste också betalas på något sätt. Hur kommer det sig att det ena är så självklart medan det andra ständigt ifrågasätts?

[Hechtwagen]

Vad är egentligen fördelarna med vänsterns strävanden att normera och dimensionera hela samhället för att de allra fattigaste som ofta inte ens arbetar ska ha det minst lika bra som hårt arbetande personer och att allt detta ska finansieras med högre skatter för "de allra rikaste", det vill säga alla som tjänar över 30k brutto i månaden?

Oj oj! Blev en lång mening!

[Lennart Petersen]

Stockholmarna vill ha gratis kollektivtrafik

49 procent tycker att kollektivtrafiken borde vara helt gratis. 22 procent tycker inte alls att kollektivtrafiken borde vara gratis. Således är stödet för nolltaxa rekordhögt medan motståndet mot nolltaxa är rekordlågt! Kan det rekordhöga stödet för nolltaxa ha något att göra med SL-trafikens rekordhöga täckningsgrad och regionens rekordhöga klyftor?

Det är skillnad på gratis och nolltaxa. Även vid nolltaxa så måste ju trafiken betalas på något sätt. De flesta tror att det är någon annan som betalar, vilket för de allra flesta inte stämmer. Högre skatter drabbar de flesta, direkt och/eller indirekt. Dessutom kan annan samhällsservice bli lidande.

För några år sedan kom en undersökning som visade på att man måste höja skatten med 1:30 för att finansiera en nolltaxa, då hade man även räknat in ett förväntat ökat resande.
Bra eller dåligt tar jag inte ställning till.

[ADDE]

Vad är egentligen fördelarna med vänsterns strävanden att normera och dimensionera hela samhället för att de allra fattigaste som ofta inte ens arbetar ska ha det minst lika bra som hårt arbetande personer och att allt detta ska finansieras med högre skatter för "de allra rikaste", det vill säga alla som tjänar över 30k brutto i månaden?

Oj oj! Blev en lång mening!

För att ge de fattiga en chans?

Jag hjälpte en kompis igår... Han har inte tjänat någon inkomst ö.h.t. på flera år och levt och tiggat av sina vänner. Jag swischade han pengar för en SL-biljett så han kunde åka till en anställningsintervju. Han fick jobb direkt. Hade han inte kunnat åka med kollektivtrafiken så hade han varit fast där hemma och inte kunnat få chans till en jobb vid andra sidan staden trots alla hans ihärdiga försök.

Det är ett exempel på vilken klyfta det är. Åtminstånde sjukvård och möjligheten att ta sig runt och uträtta ärenden borde vara en rättighet, inte ett privilegium. Att skaffa en villa i Djursholm, stor 70-tums TV och en Volvo XC90 är däremot något som man är förtjänt av om man har jobbat hårt för att införskaffa sådant. Så ser jag på saken iaf.

[Enceladus]

Vad är egentligen fördelarna med vänsterns strävanden att normera och dimensionera hela samhället för att de allra fattigaste som ofta inte ens arbetar ska ha det minst lika bra som hårt arbetande personer och att allt detta ska finansieras med högre skatter för "de allra rikaste", det vill säga alla som tjänar över 30k brutto i månaden?

Oj oj! Blev en lång mening!

För att ge de fattiga en chans?

Jag hjälpte en kompis igår... Han har inte tjänat någon inkomst ö.h.t. på flera år och levt och tiggat av sina vänner. Jag swischade han pengar för en SL-biljett så han kunde åka till en anställningsintervju. Han fick jobb direkt. Hade han inte kunnat åka med kollektivtrafiken så hade han varit fast där hemma och inte kunnat få chans till en jobb vid andra sidan staden trots alla hans ihärdiga försök.

Det är ett exempel på vilken klyfta det är. Åtminstånde sjukvård och möjligheten att ta sig runt och uträtta ärenden borde vara en rättighet, inte ett privilegium. Att skaffa en villa i Djursholm, stor 70-tums TV och en Volvo XC90 är däremot något som man är förtjänt av om man har jobbat hårt för att införskaffa sådant. Så ser jag på saken iaf.

I Sverige är det en rättighet att få en offentligt finansierad parkeringsplats utanför tiomiljonersvillan. Som en bonus blir det färre bostäder i attraktiva områden och de rika blir ännu rikare. Sverige har EU:s näst högsta ginikoefficient för fördelning av förmögenhet (efter Nederländerna). Sverige har blivit ett av Europas minst jämlika länder på väldigt kort tid, främst på grund av hur skattesystemet är utformat. Avgiftsfri kollektivtrafik skulle åtminstone bromsa denna oroväckande utveckling. Låginkomsttagare betalar redan tillräckligt.

[Hechtwagen]

Är det inte samma sak med maten? Borde den inte vara gratia för alla så att det inte blir en klassfråga att få äta sig mätt? (Ja ja, jag vet att fattiga är fetare än rika, men ändå).

Det är bättre att de fattiga skaffar sig arbete än at vi som arbetar ska subventionera deras slackerlivsstil.

[Hans Wibacke]

Svårare att pendla för den med lägre inkomst

Det är dyrt att åka med buss och spårvagn – och inte alltid tryggt. Många föredrar istället att skjutsa varandra med bil. Forskare har studerat hur invånare i bland annat Hammarkullen och Botkyrka upplever kollektivtrafiken.

Rubriken "Svårare att pendla för den med lägre inkomst" som sajten forskning.se valt känns lite som ett klickbete. Rubriken på rapporten som "artikeln" refererar till är "Hur kan kollektivtrafiken bidra till tillgänglighet och social rättvisa?".

Fokusgrupper och enskilda intervjuer genomfördes med totalt 41 individer. De var mellan 17 och 62 år och antingen arbetssökande, studerande på gymnasie- eller universitetsnivå eller anställda i låginkomstyrken (de flesta inom äldreomsorg).

Informanterna rekryterades via två arbetsförmedlingar, via ett socialt stödnätverk för ungdomar och bland anställda vid två äldreboenden. På så sätt har det varit möjligt att få en bred bild av uppfattningen om kollektivtrafiksystemet i de olika städerna, samt de mobilitetsstrategier som nyttjas.

Det statistiska underlaget för studien är inte jätteimponerande precis. De 41 personerna är grupperade i sju fokusgrupper. Mot bakgrund av spridning i ålder och allt annat så får vad relativt få personer tycker en ganska stor betydelse. Jag säger inte att slutsatserna är felaktigta, bara att underlaget är lite tunt.

Eftersom vi har intervjuat olika individer med skilda erfarenheter och förutsättningar ger studien inga entydiga svar på hur kollektivtrafiken används och upplevs. Några generaliseringar kan dock göras. Flertalet av de unga arbetssökande och studerande beskriver en god mobilitet och tillgänglighet tack vare ett gott utbud av kollektivtrafik i deras nuvarande situation som arbetssökande med gott om tid. Det gör även de vuxna som arbetar i det centralt belägna äldreboendet. De vuxna som arbetar på det perifert belägna äldreboendet däremot beskriver sin mobilitet som betungande, tillgängligheten till arbetet är svår och en dåligt anpassad kollektivtrafik påverkar deras livssituation negativt.

Arbetar man på ett central beläget äldreboende funkar kollektivtrafiken bättre än om man arbetar på ett perifert beläget äldreboende. Inte så oväntat kanske...

Bortsett från den betungande arbetspendlingen för medarbetarna på det perifera äldreboendet kan vi dra slutsatserna att informanterna upplever att de kan resa vart de vill och att det inte i första hand är transportsystemet som sätter gränser för deras upplevda mobilitet.

Inga större fel på kollektivtrafiken alltså? (Inte ens bristande nattrafik...)

Personligen ger jag inte mycket för allt snack om att "inte ha råd" att betala för resor med kollektivtrafiken. Jag säger inte att alla har råd, men många gånger verkar det mer handla om att spara pengar till annat eftersom det är så lätt att tillämpa "mobilitetsstrategin" planka.

De som inte har råd att betala för resan med kollektivtrafiken har olika strategier för att undvika att betala för resan, något som merparten av våra informanter vittnar om att de vet att andra gör. Strategierna innebär bland annat att planka genom att gå bakom någon annan i spärrarna till tunnelbanan eller låta bli att köpa biljett i mobil-appen. En informant betalar inte alltid när han åker till sitt jobb:
Jag betalar alltid om jag åker in till stan, då köper jag, med inte när jag åker till jobbet, då betalar jag faktiskt inte alls, för jag vill inte betala så mycket för att åka en och en halv hållplats, liksom...(Abdel 21, Gårdsten)
En annan informant som har ett skolkort berättar att efter skolkortets giltighetstid (klockan 20 på kvällen) så köper han ingen biljett eftersom det oftast inte finns några kontrollanter senare på kvällen. Skulle någon kontrollant kliva på så köper man direkt en biljett via appen. Denna kunskap om hur de kan resa utan att betala kan förstås som en resurs, som en mobilitetsstrategi när man tycker att det är för dyrt.

Hur man åker "en halv hållplats" kan man i och för sig undra, men ändå. Hur många känner ni som tycker att SLs priser är rätt bra? Jag tycker att de flesta (som jag känner privat) oavsett inkomst gnäller över att det är dyrt med kollektivtrafik och borde vara gratis. Lite på samma sätt som att tycka att skatterna alltid är för höga... (Hur gratis kollektivtrafik går ihop med sänkta skatter vet jag inte. Och bara för att förtydliga: Med "gratis kollektivtrafik" menar jag att man inte behöver köpa någon biljett för att utnyttja kollektivtrafiken. Jag vet att somliga väljer att inte förstå vad som avses med ordet "gratis" så fort det förekommer i samma mening som "kollektivtrafik". Men för det stora flertalet så är det glasklart.)

Trots att många anser att kostnaderna för enkel- eller månadsbiljett är för höga så reflekterar de inte eller verkar bekymrade över de kostnader som kommer med användandet av bil.

[ADDE]

Är det inte samma sak med maten? Borde den inte vara gratia för alla så att det inte blir en klassfråga att få äta sig mätt? (Ja ja, jag vet att fattiga är fetare än rika, men ändå).

Det är bättre att de fattiga skaffar sig arbete än at vi som arbetar ska subventionera deras slackerlivsstil.

De rika är väl så pass rika att de har råd att ha en privat kock som väljer de mest utsökta råvarorna för näringsrik mat...

För de som saknar inkomst så finns det bl.a. Soppkök!

Och de där emellan, som mig, går till affären och köper samt tillagar maten själv!

Sen finns det en grupp ovanför mig som gärna njuter av att äta i restauranger...

Sen skulle jag inte vilja påstå att de rika är i form heller, är lite vad man äter och vad man föredrar. :/

Well, medborgarlön skulle nog lösa problemet med folk som inte alls får mat och inte kan åka runt för att söka jobb... Om det ens finns jobb kvar i framtiden!

[Hans Wibacke]

Underskatta inte heller högskolors behov av nattliga förbindelser.

Överskatta inte högskolors behov av nattliga förbindelser... Att det finns studenter som är ute på nätterna må väl vara hänt, men det har inget med högskolornas behov. Lokalerna är väl stängda på nätterna? (Som jag minns det satt vi studenter hemmavid nattetid och pluggade inför tentorna. Eller vi och vi...vi som ville ha höga betyg i alla fall.)

Beträffande eventuella brister i kollektivtrafikens nattrafik så nämns inte detta alls i rapporten. Över huvud taget förekommer ord som "natt" och "nätter" inte ens en handfull gånger, och då det förekommer är det mer i allmäna ordalag såsom:

För de som arbetar kvällar, nätter och helger, och för de som arbetar på avsides belägna arbetsplatser, kan pendling med kollektivtrafiken utgöra en utmaning.

Framförallt behöver kollektivtrafiken anpassas bättre till behov hos resenärer som arbetar kvällar, nätter, tidiga morgnar och helger, och för dem som arbetar i arbetsplatsområden utanför city.

Som grund för den ovanstående slutsatsen ligger observationer såsom denna:

Ett av de äldreboenden där vi gjorde intervjuer ligger perifert beläget i ett område som inte var tillräckligt väl försörjt med kollektivtrafik, med tanke på att arbetsplatsen ska vara bemannad dygnet runt. Busshållsplatsen ligger med cirka 15 minuters gångavstånd från äldreboendet. På helgerna är den första bussen inte framme förrän efter halv åtta på morgonen (arbetspassen börjar klockan sju). Pendeltågstationen som bussen utgår ifrån ligger tre kilometer från äldreboendet.

Eftersom underlaget för rapporten är tunt så blir det liksom mer av anekdotisk bevisföring, tycker jag. Vad lösningen för de anställda vid just detta äldreboende är vet jag förstås inte. Kanske går det att lösa med kollektivtrafik, kanske är det mer lämpligt med andra åtgärder (exempelvis att arbetsgivaren betalar för taxiresa de där tre kilometrarna vid vissa tider på dygnet).

Studien har inte kunnat identifiera att det finns transportfattigdom i de områden som studerats. Att kollektivtrafiken är så pass god i de områden informanterna bor i är mycket ett resultat av den svenska planeringsmodellen som karaktäriseras av en tradition av att försörja förorter med service, boende och transporter. Socialt utsatta urbana områden i Sverige är relativt väl försörjda med kollektivtrafik. För de unga föreföll kollektivtrafiken vara en resurs för att komma ut, träffa vänner, studera och delta i arbetsmarknadsåtgärder. En viktig anledning till att de har goda förutsättningar för mobilitet är att de inte har ett komplicerat livspussel. De har mycket fri tid och kan därför bestämma när de ska resa. Om de missar bussen får det inte så stora konsekvenser som för den som måste till jobbet eller hämta barnen på förskolan. Däremot har många av dem en mycket begränsad ekonomi, särskilt de som är arbetssökande och inte studerar.

[Enceladus]

Underskatta inte heller högskolors behov av nattliga förbindelser.

Överskatta inte högskolors behov av nattliga förbindelser... Att det finns studenter som är ute på nätterna må väl vara hänt, men det har inget med högskolornas behov. Lokalerna är väl stängda på nätterna? (Som jag minns det satt vi studenter hemmavid nattetid och pluggade inför tentorna. Eller vi och vi...vi som ville ha höga betyg i alla fall.)

Naturligtvis är högskolornas lokaler (t.ex. datorsalar och skolsalar) tillgängliga för studenter dygnet runt. Både grupparbeten och individuella studier sker på nätter.