Forum - Spårvägssällskapet.se

Differentierade skolstarter för att minska trängsel och smittspridningen av Covid-19

Kristoffer Tamsons, ordförande för Svensk Kollektivtrafik, föreslår differentierade skolstarter för att minska trängsel i kollektivtrafiken. Det är ett utmärkt förslag som egentligen inte behöver en pandemi för att motiveras. För ett samhälle finns det enorma vinster att hämta med differentierade skolstarter och arbetstider.

Rusningstrafiken är den absolut dyraste trafiken. Denna trafik är dimensionerande för infrastruktur och antal fordon. Samtidigt är mellantrafiken den absolut billigaste trafiken. Kapaciteten, fordonen och de anställda finns ju ändå. Kollektivtrafiken skulle bli mycket effektivare om rusningsperioden utökades till hela mellantrafiken. Trafiken på kvällar, helger och nätter är dyrare än mellantrafiken men billigare än rusningstrafiken. Åtminstone kvällstrafiken skulle också behöva utökas om skolstarter och arbetstider senarelades.

Det är dock inte bara kollektivtrafiken som blir effektivare. Även matbranschen skulle bli mycket effektivare om alla inte åt lunch ungefär samtidigt. Samma lokaler och personal kan då ta hand om fler människor. Vi har varit på väg mot ett dygnetruntsamhälle ganska länge, men utvecklingen går långsamt. En bra början skulle vara att runt hälften av alla offentliga jobb får arbetstiden 12-21.

De pengar som sparas kan användas för att minska trängseln och sänka priserna. Miljön är naturligtvis också en stor vinnare. Behovet av infrastruktur och byggnader minskar väsentligt i ett dygnetruntsamhälle.

Det låter som ett bra förslag att sprida ut skolstarterna. Under min skoltid tillämpades något liknande under några veckor före och efter högertrafikomläggningen 1967, då antalet bussar och spårvagnar i trafik var begränsat innan alla fordon som skulle fortsätta användas hade fått dörrarna flyttade till höger sida.

Flextid, som för 40 - 50 år sedan infördes på många arbetsplatser där så var möjligt, tillkom också delvis på initiativ från kollektivtrafiken; ett sätt att sprida ut toppbelastningen.

Redan idag har många familjer svårt att få ihop "vardagspusslet", hur skulle det då inte bli om alla i familjen hade skoltider/arbetstider som skiljde sig upp till fyra timmar? Flextid har även funnits i många yrken i många år ändå så har man sett fördelen att arbeta på ungefär samma tider.

BSB101 skrev:Redan idag har många familjer svårt att få ihop "vardagspusslet", hur skulle det då inte bli om alla i familjen hade skoltider/arbetstider som skiljde sig upp till fyra timmar? Flextid har även funnits i många yrken i många år ändå så har man sett fördelen att arbeta på ungefär samma tider.

Den fria marknaden kan inte lösa alla problem. Tamsons påpekar ju att landets kommuner, regioner och staten måste genomföra den här samhällsförändringen tillsammans för att den ska fungera. Om de resurser som frigörs sedan ska gå till skattesänkningar eller bättre kollektivtrafik är en annan fråga.

Enceladus skrev:

BSB101 skrev:Redan idag har många familjer svårt att få ihop "vardagspusslet", hur skulle det då inte bli om alla i familjen hade skoltider/arbetstider som skiljde sig upp till fyra timmar? Flextid har även funnits i många yrken i många år ändå så har man sett fördelen att arbeta på ungefär samma tider.

Den fria marknaden kan inte lösa alla problem. Tamsons påpekar ju att landets kommuner, regioner och staten måste genomföra den här samhällsförändringen tillsammans för att den ska fungera. Om de resurser som frigörs sedan ska gå till skattesänkningar eller bättre kollektivtrafik är en annan fråga.

Vem har pratat om någon fri marknad? Jag ser även att du undviker att svara på hur du tänkt att en familj ska få ihop vardagspusslet med arbetstider/skoltider som skiljer åt med upp till fyra timmar?

Det här är ju inte några nya idéer. Det är säkert 50 år sedan jag hörde eller läste detta första gången. Förutom att flextid har blivit vanligt har inte mycket hänt. Det kanske finns någon orsak till det.

Harald skrev:Det kanske finns någon orsak till det.

Det där utreddes i Norrköping för några år sedan. Slutsatsen var att set skulle stöka till fritidsaktiviteter och tillbakapendling på kvällarna. Att det skulle påverka allt från matvanor och förskolor till föreningsliv på svårförutsägbara sätt. Samt att Östgötatrafiken inte kunde räkna fram några stora vinster på förändringen.

bark skrev:

Harald skrev:Det kanske finns någon orsak till det.

Det där utreddes i Norrköping för några år sedan. Slutsatsen var att set skulle stöka till fritidsaktiviteter och tillbakapendling på kvällarna. Att det skulle påverka allt från matvanor och förskolor till föreningsliv på svårförutsägbara sätt. Samt att Östgötatrafiken inte kunde räkna fram några stora vinster på förändringen.

Men sånt kan ju vara lite svårt att förstå om den fritidsaktivitet man utövar är att skriva inlägg på diskussionsforum. Det kan ju göras när som helst och utan samordning med andra.

BSB101 skrev:Jag ser även att du undviker att svara på hur du tänkt att en familj ska få ihop vardagspusslet med arbetstider/skoltider som skiljer åt med upp till fyra timmar?

Välkommen till den verklighet som skiftarbetare har tvingats leva i hela tiden. 9-17 är något som främst gäller tjänstemän på kontor.

Diripsi skrev:

BSB101 skrev:Jag ser även att du undviker att svara på hur du tänkt att en familj ska få ihop vardagspusslet med arbetstider/skoltider som skiljer åt med upp till fyra timmar?

Välkommen till den verklighet som skiftarbetare har tvingats leva i hela tiden. 9-17 är något som främst gäller tjänstemän på kontor.

9-17 ("nine to five") är en arbetstid som främst förekommer i anglosaxisk populärkultur. På kontor jobbar man för det mesta 8-17, idag i många fall med flex. 9-17 med en timmes lunch blir bara 7 timmar, och det räcker ju inte för att få ihop en 40-timmars arbetsvecka.

upplyser
Thomas K Ohlsson

bark skrev:

Harald skrev:Det kanske finns någon orsak till det.

Det där utreddes i Norrköping för några år sedan. Slutsatsen var att set skulle stöka till fritidsaktiviteter och tillbakapendling på kvällarna. Att det skulle påverka allt från matvanor och förskolor till föreningsliv på svårförutsägbara sätt. Samt att Östgötatrafiken inte kunde räkna fram några stora vinster på förändringen.

Rapporten "Mer kollektivtrafik och samhällsnytta för pengarna" hänvisar till en annan utredning i Linköping (se sidan 16):

Svensk Kollektivtrafik skrev:Efterfrågan på kollektivtrafik kan även jämnas ut genom att senarelägga eller sprida ut skol-, förskole- och gymnasieskolans början på morgonen. Enligt beräkningar av effekterna att sprida ut skolstarten för gymnasieelever i Linköping en timme skulle efterfrågan på de mest belastade avgångarna minska kraftigt på ett flertal linjer. I stort sett hela besparingen för busstrafiken skulle uppnås om skolstarten för gymnasieleverna spreds ut under en halvtimme.

Rapporten nämner också andra positiva effekter av differentierade skolstarter (se samma sida):

Svensk Kollektivtrafik skrev:Däremot visar en lång rad undersökningar att en senareläggning av skolans starttider har gynnsamma effekter på hälsan, välbefinnandet och skolprestationerna för elever i de övre tonåren. Ett exempel är ett treårigt projekt, där 9 000 gymnasieelever deltog, som genomförts vid University of Minnesota. En slutats från projektet var att när man flyttade fram gymnasieskolas starttid från kl. 7.50 till 8.40 ökade elevernas närvaro, de fick högre poäng på standardiserade test och deras betyg förbättrades. Samtidigt minskade deras trötthet, depressionssymtom och konsumtion av koffeindrycker. Ett stort antal skolor i USA har därefter, i enlighet med detta, flyttat fram sina starttider.

Enceladus skrev:
Rapporten nämner också andra positiva effekter av differentierade skolstarter (se samma sida):

Svensk Kollektivtrafik skrev:Däremot visar en lång rad undersökningar att en senareläggning av skolans starttider har gynnsamma effekter på hälsan, välbefinnandet och skolprestationerna för elever i de övre tonåren. Ett exempel är ett treårigt projekt, där 9 000 gymnasieelever deltog, som genomförts vid University of Minnesota. En slutats från projektet var att när man flyttade fram gymnasieskolas starttid från kl. 7.50 till 8.40 ökade elevernas närvaro, de fick högre poäng på standardiserade test och deras betyg förbättrades. Samtidigt minskade deras trötthet, depressionssymtom och konsumtion av koffeindrycker. Ett stort antal skolor i USA har därefter, i enlighet med detta, flyttat fram sina starttider.

Fast du och Svensk Kollektivtrafik argumenterar väl ändå inte helt konsistent här? Det är ju trots allt skillnad på att generellt senarelägga skolstarterna (till båtnad för elevhälsan enligt Minnesota-studien) och att differentiera skolstarterna. NÅgra klasser/skolor kanske då behöver tidigarelägga skoldagen...

Ulrik Berggren skrev:Fast du och Svensk Kollektivtrafik argumenterar väl ändå inte helt konsistent här? Det är ju trots allt skillnad på att generellt senarelägga skolstarterna (till båtnad för elevhälsan enligt Minnesota-studien) och att differentiera skolstarterna. NÅgra klasser/skolor kanske då behöver tidigarelägga skoldagen...

Enligt rapporten berör de positiva effekterna främst gymnasieelever:

Svensk Kollektivtrafik skrev:De positiva effekterna beror på att vi människor i hjärnan har något som ibland kallas för ”dygnsrytmcentrum”. Detta fungerar som en biologisk klocka som reglerar vilka tider på dygnet som det är naturligt att vara vaken respektive sova. När det gäller den biologiska klockans förinställningar är åldern en tungt vägande faktor. För t.ex. tioåringar är det inte särskilt svårt att gå upp vid 6.30 eller 7. Men i och med puberteten ökar sömnbehovet till nio timmar per natt, samtidigt som den biologiska insomningstiden förskjuts två till tre timmar, så att det blir nästan omöjligt att lägga sig så tidigt som skolans starttider kräver. Detta gör att många elever drabbas av kronisk sömnbrist. Särskilt gäller detta elever i de övre tonåren, som i allmänhet är kvällsmänniskor och behöver sova till nio på morgonen för att fungera optimalt.

Då kan skolstarterna differentieras genom att endast senarelägga skolstarterna för gymnasieelever, eventuellt kan skolstarterna också delvis senareläggas för högstadieelever.

Här finns några intressanta grafer över topparna i olika städer: Rush Hour Transit Demand Craters Due to COVID-19 — But Midday Demand Doesn’t

USA verkar ha lyckats ganska väl i detta avseende:

Streetsblog USA skrev:When I worked as a transit planning consultant in Australia I was always struck by the huge cost of serving a rush hour that’s so brief. Yet Australia is far behind North America is adjusting work and school scheduling to spread the peaks out, so that demand (both transit and road) can be served more efficiently. (Spreading the peak can also create huge savings on infrastructure projects, since if you scale infrastructure to serve the peak one hour, you’ll need a lot more infrastructure than if the same demand is spread over two hours.)

Diripsi skrev:

BSB101 skrev:Jag ser även att du undviker att svara på hur du tänkt att en familj ska få ihop vardagspusslet med arbetstider/skoltider som skiljer åt med upp till fyra timmar?

Välkommen till den verklighet som skiftarbetare har tvingats leva i hela tiden. 9-17 är något som främst gäller tjänstemän på kontor.

Jaså är det? I stort sätt alla jag känner arbetar sina åtta timmar mellan halv sju och fem och det är inte bara tjänstemän. Sedan har jag aldrig köpt argumentet att om en har det dåligt så ska alla andra också ha det lika dåligt.

Enceladus skrev:Rapporten nämner också andra positiva effekter av differentierade skolstarter (se samma sida):

Svensk Kollektivtrafik skrev:Däremot visar en lång rad undersökningar att en senareläggning av skolans starttider har gynnsamma effekter på hälsan, välbefinnandet och skolprestationerna för elever i de övre tonåren. Ett exempel är ett treårigt projekt, där 9 000 gymnasieelever deltog, som genomförts vid University of Minnesota. En slutats från projektet var att när man flyttade fram gymnasieskolas starttid från kl. 7.50 till 8.40 ökade elevernas närvaro, de fick högre poäng på standardiserade test och deras betyg förbättrades. Samtidigt minskade deras trötthet, depressionssymtom och konsumtion av koffeindrycker. Ett stort antal skolor i USA har därefter, i enlighet med detta, flyttat fram sina starttider.

Om det finns en medfödd biologisk klocka som inte går att göra något åt skulle det vara omöjligt att flytta till en annan tidszon än där man föddes. Bevisligen är det inte så - vilket gör att dessa resonemang måste avfärdas som rappakalja. Det handlar om vanor och när man går och lägger sej!

Det är klart att tonåringar är trötta på morgonen om dom går och lägger sej klockan ett på natten...

/TKO

TKO skrev:

Enceladus skrev:Rapporten nämner också andra positiva effekter av differentierade skolstarter (se samma sida):

Svensk Kollektivtrafik skrev:Däremot visar en lång rad undersökningar att en senareläggning av skolans starttider har gynnsamma effekter på hälsan, välbefinnandet och skolprestationerna för elever i de övre tonåren. Ett exempel är ett treårigt projekt, där 9 000 gymnasieelever deltog, som genomförts vid University of Minnesota. En slutats från projektet var att när man flyttade fram gymnasieskolas starttid från kl. 7.50 till 8.40 ökade elevernas närvaro, de fick högre poäng på standardiserade test och deras betyg förbättrades. Samtidigt minskade deras trötthet, depressionssymtom och konsumtion av koffeindrycker. Ett stort antal skolor i USA har därefter, i enlighet med detta, flyttat fram sina starttider.

Om det finns en medfödd biologisk klocka som inte går att göra något åt skulle det vara omöjligt att flytta till en annan tidszon än där man föddes. Bevisligen är det inte så - vilket gör att dessa resonemang måste avfärdas som rappakalja. Det handlar om vanor och när man går och lägger sej!

Det är klart att tonåringar är trötta på morgonen om dom går och lägger sej klockan ett på natten...

/TKO

Den evidensbaserade vetenskapen ger ett tydligt resultat, men visst kan vi lyssna på TKO istället...

Men, det bör väl ändå vara hur många timmar man sover, som är viktigt inte vilka siffror som urtavlans visare pekar på. Om man skjuter fram skolstarten en halvtimme eller så så kommer väl eleverna efter en tid att gå och lägga sig en halvtimme senare och så är man tillbaks på ruta noll.

Däremot kan det vara bra att "kapa topparna" i kollektivtrafiken genom att sprida ut arbets- och skoltider i viss utsträckning. Signaturen "Enceladus" är dock en närmast extrem förespråkare av ett "dygnetruntsamhälle". Det tror jag dock är helt ogenomförbart. "En bra början skulle vara att runt hälften av alla offentliga jobb får arbetstiden 12-21." enligt Enceladus. Då krävs det nog rejäla OB-tillägg för att locka till sådana arbetstider.

Vi ska komma ihåg att dygnetrunt-trafiken i New Yorks tunnelbana inte främst kom till för att forsla hem folk efter en trevlig kväll på Broadway utan i huvudsak för att forsla proletärer till och från sweat shops för att symaskinerna skulle kunna användas maximalt. Det är visst det samhället som signaturen "Enceladus" vill importera till Sverige...

/TKO

Anders Hanquist skrev:Men, det bör väl ändå vara hur många timmar man sover, som är viktigt inte vilka siffror som urtavlans visare pekar på. Om man skjuter fram skolstarten en halvtimme eller så så kommer väl eleverna efter en tid att gå och lägga sig en halvtimme senare och så är man tillbaks på ruta noll.

Som sagt, det finns en hel del evidensbaserad forskning som tyder på att skolstartens tid är av stor betydelse för gymnasieelevers mående. Sen kan du tro vad du vill.

TKO skrev:Vi ska komma ihåg att dygnetrunt-trafiken i New Yorks tunnelbana inte främst kom till för att forsla hem folk efter en trevlig kväll på Broadway utan i huvudsak för att forsla proletärer till och från sweat shops för att symaskinerna skulle kunna användas maximalt. Det är visst det samhället som signaturen "Enceladus" vill importera till Sverige...

Enligt Internationella fackliga samorganisationen har arbetstagare i nattrafiklandet Danmark en bättre situation än arbetstagare i länder där nattrafik generellt saknas:

Internationella fackliga samorganisationen skrev:At a time when corporate power has never been greater, these results show that almost every country can improve its treatment of workers. Only Denmark received a perfect score of zero for respecting all 97 indicators of workers’ fundamental rights.

Kan det vara så att en attraktiv nattrafik faktiskt förbättrar situationen för arbetstagaren? Det blir ju inte mycket kvar att leva på om en låginkomsttagare måste ordna transport själv.

Jag kunde inte sagt det bättre själv: "dessa resonemang måste avfärdas som rappakalja"