Forum - Spårvägssällskapet.se

Hej jag ska skriva min b-uppsats om kvinnor inom Spårvägsbolaget och undrar om någon har något att tillföra?
Angelica

AngelicaE skrev:Hej jag ska skriva min b-uppsats om kvinnor inom Spårvägsbolaget och undrar om någon har något att tillföra? Angelica

Nä, vi på "Norra Bolaget" trivs bra, där vår chef Vagnmästare Ljunggren kanske ibland är lite elak, men samtidigt "hård men rättvis". Vi har hört att man på "Södra Bolaget" bara behöver arbeta 10 timmar på lördagarna, så många av oss funderar på att söka dit.

Hälsar / Lena

Jag har väl egentligen inget att tillägga om hur det var förr, men generellt så har jag en känsla av att kvinnor i allmänhet kör bättre och är inblandade i färre incidenter, än män, i dagens spårvägstrafik i Stockholm.

AngelicaE skrev:Hej jag ska skriva min b-uppsats om kvinnor inom Spårvägsbolaget och undrar om någon har något att tillföra?
Angelica

Vilket spårvägsbolag? Det finns massor att tillföra. Men man ska ju börja i rätt ände

Hör med Mimmi Mickelsen, ordförande i Svenska Spårvägssällskapet, hon har rätt bra koll på kvinnor och spårvägar om jag får säga det själv!

https://www.sparvagssallskapet.se/styrelsen/

Det har du rätt i Daniel_S!

Jag koncentrerar mig på AB Stockholms Spårvägsbolag, mest för att kunna avgränsa arbetet.

Tack alla som svarar med tips!

AngelicaE skrev:Det har du rätt i Daniel_S!

Jag koncentrerar mig på AB Stockholms Spårvägsbolag, mest för att kunna avgränsa arbetet.

Tack alla som svarar med tips!

Ok menar du då AB Stockholms spårvägar åren 1916-67 (idag AB SL) eller dagens AB Stockholms spårvägar?

Gäller det det första bolaget, så finns det väldigt mycket historiskt material, allt från kvalitativa berättelser till årsredovisningar och annan statistik med bl a uppgifter om personalens fördelning m m. Kruxet just nu är att mycket av detta ligger i Spårvägsmuseets bibliotek som vanligtvis är lätt tillgängligt men inte alls nu! Vad som finns går i de flesta fall att söka fram på museets hemsida under Samlingar.

Gäller det nuvarande bolag med samma namn, så finns det ju kontaktuppgifter här på sajten till bolaget

Det finns en del publicerat om kvinnornas intåg i spårvägsvärlden. Det var som vanligt under kriget som det behövdes personal. Jag håller främst på spårvägsmuseet som kan ha medarbetare trots att arkivet är nedpackat kan få fram uppgifter.

När det häller Nuvarande Stockholms Spårvägar hade vi under museitiden dvs mellan 1991 - 2009 ett par st kvinnor verksamma. När Spårväg City startade 2010 var målet att få en större andel kvinnor. Jag tror att vi ligger på ca 60/40 just nu, ska kolla det.

Stefan

Jag har bestämt mig för att begränsa mig till AB Stockholms spårvägar 1916-67.
Spårvägsmuseet har jag hjälpt till att packa ihop så jag har en rätt bra idé om var jag ska leta i arkiv och samling. Väldigt synd att jag inte fotograferade något som kan hjälpa just nu. Tyvärr så är det mest stadsarkivet och Stockholmskällan som jag kommer åt just nu.
Jag har inte hunnit kolla om jag kommer åt äldre ex av tidningsartiklar på KB, men tyvärr räknas man ju inte som forskare när man skriver b-uppsats.

Notera att det i Uppsala fanns kvinnor som körde spårvagn under andra världskriget, det fanns det inte i Stockholm!

Det berodde väl på att man inte hade konduktörer i Uppsala. Om kvinnor skulle ersätta inkallade män måste det bli som förare. I Stockholm fick de bli konduktörer och så fick några manliga konduktörer förarutbildning.

Jag har inget att tillföra om kvinnorna på SS, däremot la jag märke till ett par saker om kvinnor på föregångarna SSB och SNS.
Nu var det ett tag sedan, och jag har inte pappren tillgängliga men: trafikpersonal fanns inte men det fanns några på kontoret (och så vagnstäderskorna förstås).
En av dem, normalt kontorist/kassörska på SSB, hoppade in som vikarie för kassachefen på dennes semester. Det borde temporärt gjort henne till en av bolagets högsta tjänstemän. För fyra veckors inhopp fick hon en gratifikation på 50:- vilket bör ha motsvarat en halv månadslön för en kusk (och jag förutsätter att hon dessutom fick sin ordinarie lön). Det var på 1800-talet kommer ej ihåg år.

1908 anställde SNS döttrarna till Carl Gundersen, den ena som telefonist och den andra som kontorist. Flickorna var inte särskilt gamla, 17 och 20 om jag kommer ihåg rätt. Lönen var trots det ca 1000:- om året och inte långt från en förarlön. Möjligen tjänade de mer än konduktörerna.
Nu var förvisso Gundersen bolagets högsta tjänsteman, så löneförhandlingarna kan ha skett med viss tyngd.
Åtminstone tror jag Gundersen var tjänsteman, 1905 befordrades han, eller snarare fick en ny titel, för att distansera honom från övriga avdelningschefer (spåravdelningen, stallet och så). De senare räknades som arbetare. Då tog det eld hos en styrelseledamot som tyckte att VD Hjortzberg inte hade rätt att göra detta, vilket ledamoten utbredde sig om i en lång inlaga inskriven i styrelseprotokollen (vilket gjorde just det protokollet till det utan jämförelse längsta under hela hästspårvagnstiden). Jag tror det bidrog till att Hjortzberg slutade som VD ett par månader senare.

Huruvida flickorna Gundersen följde med till SS vet jag inte, men både Carl Gundersen och Hjortzberg gjorde det, den sistnämnde som teknisk chef och tillförordnad VD.

SI

P.S. Mina källor är hämtade från SSA

Tack så mycket Stefan Isaksson. Alltid bra att ha ungefärliga årtal och namn. Mycket lättare att söka efter konkreta uppgifter.
Angelica