LÅ1 skrev:Nu undersöker man hur självkörande bilar ska interagera med fotgängare. Det gröna ljuset skulle nog kunna fungera bra, om det syns även soliga dagar.
Detta är en intressant aspekt som i alla fall jag inte har setts tagits upp så mycket förut. Sedan är frågan hur mycket ögonkontakten är värd? Att bilen bromsar in och man gör bedömningen att den kommer stanna borde väl väga tyngre?
I Jönköping ska man ha självkörande lastbilar i allmän trafik. Övervakade, men tydligen inte från fordonets insida. Riken att övervakaren på trottoaren blir frånåkt är nog obefintlig om hastigheten är den samma som för bussen i Kista.
Det hela handlar om några hundra meter så hastigheten kommer nog oavsett begränsningar nog inte vara så hög.
LÅ1 skrev:Nu undersöker man hur självkörande bilar ska interagera med fotgängare. Det gröna ljuset skulle nog kunna fungera bra, om det syns även soliga dagar.
Detta är en intressant aspekt som i alla fall jag inte har setts tagits upp så mycket förut. Sedan är frågan hur mycket ögonkontakten är värd? Att bilen bromsar in och man gör bedömningen att den kommer stanna borde väl väga tyngre?
I Jönköping ska man ha självkörande lastbilar i allmän trafik. Övervakade, men tydligen inte från fordonets insida. Riken att övervakaren på trottoaren blir frånåkt är nog obefintlig om hastigheten är den samma som för bussen i Kista.
Det hela handlar om några hundra meter så hastigheten kommer nog oavsett begränsningar nog inte vara så hög.
Jag gick runt bland olika varuhus i Kungens kurva i går. Och då tänkte jag just på hur snällt bilarna saktade in, och då inser man ju att man gå över. Om jag överhuvudtaget hade någon ögonkontakt så var det väl för att blicken söker sig upp mot föraren och ansiktet. Men hade då förarstolen varit tom eller föraren suttit och tittat åt något annat håll hade man nog tvekat lite. I alla fall innan man blivit van.
Men att gå som fotgängarna i fejkvideon jag la upp häromdagen ser ju farligt ut!
Odd skrev: ↑tisdag 29 januari 2019 23:14
Personligen tror jag att vi kommer få se autonoma spårvagnar och tåg innan vi ser autonoma bussar som fungerar i en normal trafikmiljö på bred front.
Vy flygbussarna skrev:– Inom Vy har vi erfarenhet av liknande projekt. I norska Stavanger kör vi en fullstor självkörande buss och det projektet har varit live sedan maj 2022. Vi har idag tre linjer till och från Arlanda flygplats med vårt varumärke Vy flygbussarna. Förhoppningsvis blir detta ytterligare ett upptagningsområde som vi kan koppla ihop med flygplatsen genom att använda oss av självkörande fordon, fortsätter Zakaria Abna-Aissa.
Vy och Arlandastad lanserar ett världsunikt projekt med fullstora självkörande bussar på svenska vägar. Det världsunika är att projektet sker i Sverige. Annars liknar det likartade projekt utomlands. Hur som helst tycks autonoma bussar komma före autonoma spårvagnar och tåg - men inte tunnelbana!
Jag betecknar inte provverksamhet på enstaka sträckor som något som fungerar i en normal trafikmiljö på bred front.
Men tröghet hos myndigheter ör ett stort hinder mot autonom trafik, oavsett trafikslag. Automatiska bussar finns, och automatiska tunnelbanor finns. Men de är fortfarande centralkontrollerade.
Odd skrev: ↑lördag 22 april 2023 11:06
Jag betecknar inte provverksamhet på enstaka sträckor som något som fungerar i en normal trafikmiljö på bred front.
Men tröghet hos myndigheter ör ett stort hinder mot autonom trafik, oavsett trafikslag. Automatiska bussar finns, och automatiska tunnelbanor finns. Men de är fortfarande centralkontrollerade.
Är det verkligen svenska myndigheter som sätter käppar i hjulet? Stockholm blir en av de första städerna i världen att få självkörande pendelbåtar, och Arlanda får självkörande bussar. Rätta mig om jag har fel, men ingen har självkörande spårvagnar eller tåg. Att tunnelbanan inte är förarlös beror väl på SL.
Bussmagasinet skrev:Bakgrunden är att München med förorter under de senaste åren har haft en kraftig befolkningstillväxt. Samtidigt har trafiken i staden ökat. För att möta utvecklingen behöves mer kollektivtrafik, dels traditionell linjetrafik, dels anropsstyrd trafik.
Samtidigt är en utbyggd kollektivtrafik svår att finansiera på grund av kraftigt ökade kostnader. Även den omfattande bussförarbristen i hela Tyskland begränsar möjligheterna att bygga ut kollektivtrafiken.
Det är där som autonom busstrafik kommer in som en möjlig lösning på båda utmaningarna. Avancerad, intelligent teknik minskar inte bara behovet av personal. Även de totala kostnaderna för att äga bussarna, (TOC, Total Cost of Ownership) kan minskas med upp till 50 procent, bedömer MAN.
Hur som helst förefaller självkörande bussar komma före självkörande spårvagnar och tåg.
Enceladus skrev: ↑söndag 23 april 2023 20:48
Hur som helst förefaller självkörande bussar komma före självkörande spårvagnar och tåg.
Låter ju episkt korkat att då bygga nya spårvägar om man kan ha självkörande bussar eller bussar med sk platooning där en förare kan styra massor av bussar i ett trådlöst "tåg".
Kanske hinner spårvagnarna före bussarna i alla fall…
För till skillnad från bussar, där det inte finns en enda körd kilometer i autonom, icke-experimentell trafik värd namnet, så har tydligen Siemens experimenterat på egen hand.
Odd skrev: ↑måndag 24 april 2023 22:27
Kanske hinner spårvagnarna före bussarna i alla fall…
För till skillnad från bussar, där det inte finns en enda körd kilometer i autonom, icke-experimentell trafik värd namnet, så har tydligen Siemens experimenterat på egen hand.
Enceladus skrev: ↑söndag 23 april 2023 20:48
Hur som helst förefaller självkörande bussar komma före självkörande spårvagnar och tåg.
Låter ju episkt korkat att då bygga nya spårvägar om man kan ha självkörande bussar eller bussar med sk platooning där en förare kan styra massor av bussar i ett trådlöst "tåg".
Det är emellertid inte helt klart om självkörande bussar blir billigare än självkörande spårvagnar och tåg:
Di skrev:Priset bestäms av utbud och efterfrågan. Det är dyrare när många vill åka och billigare när det är lägre tryck. Torsdag till söndag är tjänsten igång dygnet runt, medan den i början på veckan har paus under nätterna.
Under dagtid kostar det mellan 1-1,50 euro per kilometer, vilket är dyrare än den vanliga kollektivtrafiken, men billigare än taxi.
[...]
Han anser att delningstjänsten inte kan bära sig så länge man förlitar sig på en stor mängd chaufförer. Moia har cirka 1 300 anställda, varav drygt tusen är chaufförer.
”Det blir lönsamt först när majoriteten av fordonen är självkörande. Vi behöver få ner kostnaderna och det är bara möjligt med autonom körning”, säger Christian Senger.
Nästa steg är att nya eldrivna minibussen ID Buzz förses med teknik för självkörning. Tester startar redan i år och målet är att börja ha en tjänst i drift 2025 som sedan ska kunna skalas upp.
[...]
”Vi räknar med mer än en halvering av priset, ner till 40-50 cent per kilometer. Samtidigt fortsätter vi med affärsmodellen där det kostar mer när efterfrågan är som störst. Samtidigt kan vi öka flexibiliteten. Förare vill ju köra en hel dag och har mänskliga behov. Med autonoma fordon kan vi öka utbudet när de flesta vill åka, ett par timmar under morgonen och kvällen”, säger Sascha Meyer.
I nuläget har bussar en betydligt högre kostnad per personkilometer än spårvagnar och tåg, vilket förstås till stor del beror på färre resenärer per förare. Men spårvagnar och tåg har också en mycket längre livslängd än bussar. Vidare är eldrift billigare, även om vägfordon ställer om snabbt. Ett intressant exempel är den nya Riddarfjärdslinjen som blir hälften så dyr med självkörande elbåtar. Dessvärre gäller inte SL-kort, men här avses driftskostnader.
Di skrev:Mjukvarubolaget Adastec har sedan tidigare ett projekt med självkörande bussar i norska Stavanger. Bolaget har tagit fram en plattform som tillåter fordonen att köra helt automatiserat på självkörande nivå 4 genom att använda sig av både lidar- och kamerateknik. Norska Applied Autonomys tjänsteplattform xFlow övervakar och optimerar i sin tur fordonen och rutter.
[...]
De självkörande bussarna kommer att trafikera i samma hastigheter som övrig trafik på rutten, det vill säga upp till 70 kilometer i timmen. Bussen har plats för 23 sittande och 30 stående passagerare.
”Det finns väldigt många fördelar med att automatiserade fordon. En är att öka tillgängligheten genom att titta på olika ”on demand”-lösningar så att bussarna går med en viss frekvens hela dygnet. Det är en viktig aspekt för en flygplats som är i drift dygnet runt” säger Stenströmer.
Självkörande bussar är onekligen fascinerande, men trafikuppgiften verkar fortfarande vara att trafikera stråk där efterfrågan inte motiverar spårtrafik.
Robert T skrev: ↑måndag 01 maj 2023 16:22
Om vi säger så här...
Ihopkopplade bussar, sk platooning som tar 200 passagerare på en förare.
Spårvagn som tar 200 passagerare på en förare.
Bussarna behöver ingen extra infrastruktur.
Spårvagnen behöver både spår och kontaktledning
Bussarna håller tydligen kort tid har nån bestämt
Spårvagnen håller lång tid.
Bussarna är billiga i inköp
Spårvagn kostar mycket i inköp
Slutsatsen alla drar är ändå att spårvagnen är billigare. Detta är extremt fascinerande!
Det har gjorts många försök att åstadkomma det du försöker beskriva runt om i världen. Trots det så finns det inget där de har lyckats att uppfylla målen. Det finns alltså parametrar som du inte tar upp i din lista som har stor inverkan på utfallet.
Bussar har sin plats i trafikapparaten men en buss är fortfarande en buss...
Enceladus skrev: ↑måndag 01 maj 2023 18:48
Vad händer när bussarna ska förgrena sig?
Varför skulle dom göra det? Vid lågtrafik kopplar man bara bort de som inte behövs för att åka och t.ex. laddas om det är batteribussar eller underhållas osv. Sedan vid högtrafik kopplar man på dom igen.
Odd skrev: ↑måndag 01 maj 2023 19:49
Det har gjorts många försök att åstadkomma det du försöker beskriva runt om i världen. Trots det så finns det inget där de har lyckats att uppfylla målen.
Före 1969 kunde vi inte landa på månen, men sen gjorde vi det och det var helt plötsligt möjligt.
Enceladus skrev: ↑måndag 01 maj 2023 18:48
Vad händer när bussarna ska förgrena sig?
Varför skulle dom göra det? Vid lågtrafik kopplar man bara bort de som inte behövs för att åka och t.ex. laddas om det är batteribussar eller underhållas osv. Sedan vid högtrafik kopplar man på dom igen.
Odd skrev: ↑måndag 01 maj 2023 19:49
Det har gjorts många försök att åstadkomma det du försöker beskriva runt om i världen. Trots det så finns det inget där de har lyckats att uppfylla målen.
Före 1969 kunde vi inte landa på månen, men sen gjorde vi det och det var helt plötsligt möjligt.
Om man har möjlighet att investera de motsvarande, i dagens penningvärde, ca 2 500 000 000 000 kr som månlandningsprogrammet kostade, men i självkörande bussar i stället, så skulle jag bli mycket förundrad om man inte skulle lyckas. Det är mer än Sveriges BNP under fyra år.
Jag hoppas verkligen inte att det är ditt huvudargument för att köra buss till varje pris.
Enceladus skrev: ↑måndag 01 maj 2023 18:48
Vad händer när bussarna ska förgrena sig?
Varför skulle dom göra det? Vid lågtrafik kopplar man bara bort de som inte behövs för att åka och t.ex. laddas om det är batteribussar eller underhållas osv. Sedan vid högtrafik kopplar man på dom igen.
Kapacitetsbehovet brukar vara högre på den gemensamma sträckan än på grenarna (se exempelvis busstrafiken från Tyresö till Gullmarsplan). På vilka busslinjer är det meningsfullt att köra ihopkopplade bussar hela vägen? Fördelen med busstrafik är ju finmaskigheten. Annars är väl spårtrafik bättre.
Odd skrev: ↑måndag 01 maj 2023 19:49
Det har gjorts många försök att åstadkomma det du försöker beskriva runt om i världen. Trots det så finns det inget där de har lyckats att uppfylla målen.
Före 1969 kunde vi inte landa på månen, men sen gjorde vi det och det var helt plötsligt möjligt.
Ingen människa har landat på månen efter 1972. Det var en engångsföreteelse, inte infrastruktur.
Självkörande bilar och bussar handlar till stor del om att koka soppa på en spik. "Om vi bara får lite mera infrastruktur så blir det bättre", och till slut har vi byggt något som i och för sig fungerar, men bara är en sämre och dyrare variant av järnväg. Soppan blir god, men det har inget med spiken att göra.
Tekniken för självkörande motorfordon och tåg finns är mer andra frågor som styr när detta kommer bli standard. När det gäller vägtrafik är den stora utmaningen hur övergången ska ske på ett smidigt sätt. Självkörande motorfordon kommer följa trafikreglerna samt stanna inför hinder och det kommer bilister utnyttja.
