Hur mycket skatt betalar ett genomsnittligt barn?!?!

[TKO]

För att inte tråden om den utbyggda tunnelbanans behov av vagnhallskapacitet ska spåra ur väljer jag att bemöta LÅ1:s inlägg i en särskild tråd.

(Vill man hårddra det så är förmodligen de flesta skattebetalare redan i tidig ålder, köper du godis på Konsum så betalar du ju mervärdesskatt!)
Men i praktiken så har de flesta passerat 18-årsdagen med råge innan dom börjar betala skatt i någon större utsträckning - så det så!

vänligen
Thomas K Ohlsson

Så 25% extra påslag på allt man köper är inte "skatt i någon större utsträckning"? Det tycker jag att det är! (Vill man uttrycka det så att det låter som om det var mindre så kan man säga 20% av alla de pengar man spenderar.) Vissa varor och tjänster har lägre momssats, så riktigt, riktigt så illa är det inte.

Ständigt detta procentande från skattekverulanter!

Men försök att läsa vad jag skrivit:
Men i praktiken så har de flesta passerat 18-årsdagen med råge innan dom börjar betala skatt i någon större utsträckning.

Om vi tar exemplet med barnet som handlar lördagsgodis på Konsum för sin veckopeng så utgör mycket riktigt mervärdesskatten 20% av utgiften - det är väl full moms på godis eller räknas det som livsmedel? Men eftersom den totala utgiften (förhoppningsvis) inte är så stor blir det ändå inga betydande belopp som går in i statskassan. Om vi tror att godisinköpen uppgår till kanske 1000 kr per år så är det 200 kr som är skatt. Och det tycker jag inte är att "betala skatt i någon större utsträckning", trots att procentsatsen kan verka hög.

/TKO

[Lennart Petersen]

Vad jag vet så ingår nog godis i kategori livsmedel med lägre skatt. Även om det föreslagits en sockerskatt spär det nog i praktiken svårt att skilja ut livsmedel i nyttigt och onyttigt även om det verkar vara en del som ivrar för det.
Så tveklöst betalar väl barnet mycket lite moms från egen ficka. Men vänder vi på det och räknar de kostnader för barnet som föräldrarna betalar så genererar ju barnet betydande summor i skatt

[LÅ1]

Man räknas som barn fram till man fyller 18 år. De sista av dessa år så kan barnet både tjäna pengar och förfoga över hela eller delar av barnbidraget/studiebidraget. Eller annat belopp i "veckopeng". Och då själv stå för största delen av sina kostnader. Då är nog 20% av detta inte ett obetydligt belopp. I alla fall inte ur barnets perspektiv.

Och ser man det ur barnets perspektiv så är nog inte fyra kronor av de 20 som han eller hon fått att köpa godis för att betrakta som obetydligt belopp heller. Tänk så mycket mer godis barnet kunde köpt för dessa fyra kronor!

[Kantorn]

Man räknas som barn fram till man fyller 18 år. De sista av dessa år så kan barnet både tjäna pengar och förfoga över hela eller delar av barnbidraget/studiebidraget. Eller annat belopp i "veckopeng". Och då själv stå för största delen av sina kostnader. Då är nog 20% av detta inte ett obetydligt belopp. I alla fall inte ur barnets perspektiv.

Och ser man det ur barnets perspektiv så är nog inte fyra kronor av de 20 som han eller hon fått att köpa godis för att betrakta som obetydligt belopp heller. Tänk så mycket mer godis barnet kunde köpt för dessa fyra kronor!

Livsmedelsmomsen är 12%. Godis räknas som livsmedel, vilket Lennart Petersen påpekat. Alltså är det "bara" 2,14 kr som är moms. Det blir inte så mycket mer godis.

[Odd]

Är detta verkligen ett problem?
Det är ju ändå päronen som betalar, och de har ju redan skattat för lönen, och i stort sett (grovt förenklat) så går näst intill 100% av deras löner till inköp av momspliktiga varor och tjänster, utom bostadutgifter. Men där betalar i allmänhet någon annan skatt på ett eller annat sätt, om det sen är kapitalskatt, moms för tjänster och material, löneskatter mm.

[BSB101]

Men försök att läsa vad jag skrivit:
Men i praktiken så har de flesta passerat 18-årsdagen med råge innan dom börjar betala skatt i någon större utsträckning.

Förutom att moms får anses utgöra en hyggligt stor del av en varas pris så kan jag inte komma på någon som jag känner som inte arbetare och betalade inkomstskatt innan man fyllde 18 år. Lägg där till att det kan dröja några år till innan man får rösta så är nog det stora flertalet skattebetalare innan man är väljare även om man kör med "alternativa fakta" och förringar och viftar bort momsen som en skatt som inte är något större. Då har jag inte ens varit inne på att flertalet brukar få förfoga över en större eller mindre del av barnbidraget/studiebidraget innan man får gå och rösta för första gången.

[Kantorn]

Men försök att läsa vad jag skrivit:
Men i praktiken så har de flesta passerat 18-årsdagen med råge innan dom börjar betala skatt i någon större utsträckning.

Förutom att moms får anses utgöra en hyggligt stor del av en varas pris så kan jag inte komma på någon som jag känner som inte arbetare och betalade inkomstskatt innan man fyllde 18 år. Lägg där till att det kan dröja några år till innan man får rösta så är nog det stora flertalet skattebetalare innan man är väljare även om man kör med "alternativa fakta" och förringar och viftar bort momsen som en skatt som inte är något större. Då har jag inte ens varit inne på att flertalet brukar få förfoga över en större eller mindre del av barnbidraget/studiebidraget innan man får gå och rösta för första gången.

Jag! Jag arbetade inte innan 18 år, inte ens sommarjobb. Helt enkelt för att jag hade barnpension efter min far, och till det en sjukdom som gav mig sjukbidrag efter 18. Barnpensionen skattade jag på. Men jobbade gjorde jag inte.

[TKO]

Men försök att läsa vad jag skrivit:
Men i praktiken så har de flesta passerat 18-årsdagen med råge innan dom börjar betala skatt i någon större utsträckning.

Förutom att moms får anses utgöra en hyggligt stor del av en varas pris så kan jag inte komma på någon som jag känner som inte arbetare och betalade inkomstskatt innan man fyllde 18 år. Lägg där till att det kan dröja några år till innan man får rösta så är nog det stora flertalet skattebetalare innan man är väljare även om man kör med "alternativa fakta" och förringar och viftar bort momsen som en skatt som inte är något större. Då har jag inte ens varit inne på att flertalet brukar få förfoga över en större eller mindre del av barnbidraget/studiebidraget innan man får gå och rösta för första gången.

Hur många är "flertalet"? 73% - eller vad anser man i Sollentuna?

/TKO

[Claes Thure Moberg]

I min generation började de flesta arbeta efter konfirmation. Det vill säga ungefär 15 års ålder. Det var en minoritet som gick Realkola och Gymnasium. Och en ännu mindre minoritet som fortsatte på Högskola / Universitet.

Här har vi ett av samhällets ekonomiska problem. Den gången betalade merparten skatt från 15-16 års ålder till 67. Det vill säga i minst 50 år. Man försörjdes av andra i kanske 20 år eftersom de flesta dog tidigare än i dag. I dag betalar merparten skatt från kanske 22-23 års ålder och påfallande många går i pension vid 62-63 eller så. Det betyder att man betalar skatt i 40 år och försörjs av andra i minst 30 år men sannolikt längre.

Så tillkommer skatt i form av arbetsgivaravgift och moms som inte fanns då. Vilket i klartext betyder att man har höjt skatterna högst substantiellt sedan min ungdom. Något som givetvis är nödvändigt för att kompensera för den utveckling jag nämner. Och mer skattehöjning lär bli nödvändig med tiden.

[Hans Wibacke]

Och ser man det ur barnets perspektiv så är nog inte fyra kronor av de 20 som han eller hon fått att köpa godis för att betrakta som obetydligt belopp heller. Tänk så mycket mer godis barnet kunde köpt för dessa fyra kronor!

Det var tider det, när barnen kunde köpa godis för veckopengen. Numera måste dom väl spara till pensionen?

[Hans Wibacke]

Ett tips till alla föräldrar som förfasas över att barnen tvingas betala moms för en del av veckopengsinköpen: ge inte ungarna några pengar alls!

[TKO]

Ett annat tips är att låta barnen betala sina flygbiljetter till Thailand, på dessa är det väldigt lite moms!

Thomas K Ohlsson
dipl. skatterådgivare

[TKO]

I min generation började de flesta arbeta efter konfirmation. Det vill säga ungefär 15 års ålder. Det var en minoritet som gick Realkola och Gymnasium. Och en ännu mindre minoritet som fortsatte på Högskola / Universitet.

Här har vi ett av samhällets ekonomiska problem. Den gången betalade merparten skatt från 15-16 års ålder till 67. Det vill säga i minst 50 år. Man försörjdes av andra i kanske 20 år eftersom de flesta dog tidigare än i dag. I dag betalar merparten skatt från kanske 22-23 års ålder och påfallande många går i pension vid 62-63 eller så. Det betyder att man betalar skatt i 40 år och försörjs av andra i minst 30 år men sannolikt längre.

Så tillkommer skatt i form av arbetsgivaravgift och moms som inte fanns då. Vilket i klartext betyder att man har höjt skatterna högst substantiellt sedan min ungdom. Något som givetvis är nödvändigt för att kompensera för den utveckling jag nämner. Och mer skattehöjning lär bli nödvändig med tiden.

En historieskrivning jag i stort sett delar.

Dock är det kanske överdrivet att säga att dagens (och framtidens) pensionärer "försörjes av andra". Med dagens "premiepensionssystem" och olika avtals- och individuella fondlösningar förväntas dessa spara ihop till sin ålderdoms försörjning, under tvingande former. Är det värdigt ett modernt samhälle?

Thomas K Ohlsson
även värdighetsrådgivare

[LÅ1]

I min generation började de flesta arbeta efter konfirmation. Det vill säga ungefär 15 års ålder. Det var en minoritet som gick Realkola och Gymnasium. Och en ännu mindre minoritet som fortsatte på Högskola / Universitet.

Här har vi ett av samhällets ekonomiska problem. Den gången betalade merparten skatt från 15-16 års ålder till 67. Det vill säga i minst 50 år. Man försörjdes av andra i kanske 20 år eftersom de flesta dog tidigare än i dag. I dag betalar merparten skatt från kanske 22-23 års ålder och påfallande många går i pension vid 62-63 eller så. Det betyder att man betalar skatt i 40 år och försörjs av andra i minst 30 år men sannolikt längre.

Så tillkommer skatt i form av arbetsgivaravgift och moms som inte fanns då. Vilket i klartext betyder att man har höjt skatterna högst substantiellt sedan min ungdom. Något som givetvis är nödvändigt för att kompensera för den utveckling jag nämner. Och mer skattehöjning lär bli nödvändig med tiden.

Många pensionärer lever i dag till viss del på besparingar. Besparingar av olika slag, bl.a. pensionsförsäkringar inbetalda av dem själva och/eller av arbetsgivaren. Och dessa pengar kan knappast räknas som om man blir försörjd av andra. ATP-systemet byggde på att pensionärerna skulle försörjas av de som fortfarande arbetar. Men det visade sig inte fungera, vilket också många sa redan när det infördes.
Men du pekar på ett stort problem, kortare arbetsliv, längre liv.

Och ser man det ur barnets perspektiv så är nog inte fyra kronor av de 20 som han eller hon fått att köpa godis för att betrakta som obetydligt belopp heller. Tänk så mycket mer godis barnet kunde köpt för dessa fyra kronor!

Det var tider det, när barnen kunde köpa godis för veckopengen. Numera måste dom väl spara till pensionen?

Först ska de väll spara till en bostad, så de slipper bo "hemma" till de fyller 40.


Allvarligt talat så funderar jag på om vi inte ser början på ett paradigmskifte. Många jobb kommer att försvinna beroende på automatisering och AI. Räntorna ligger på en låg nivå, som ingen egentligen vet vad det för med sig i längden. Konjunkturcykeln följer inte heller det invanda mönstret. Riksbanken har överlåtit åt bankerna att trycka (eller snarare skapa) pengar. Läste att några av de som tidigare avfärdat medborgarlön som tokidé börjar svänga.
Världen, inte minst den ekonomiska världen, uppför sig inte som förut. Men det kanske man sagt i alla tider?

[BSB101]

Men försök att läsa vad jag skrivit:
Men i praktiken så har de flesta passerat 18-årsdagen med råge innan dom börjar betala skatt i någon större utsträckning.

Förutom att moms får anses utgöra en hyggligt stor del av en varas pris så kan jag inte komma på någon som jag känner som inte arbetare och betalade inkomstskatt innan man fyllde 18 år. Lägg där till att det kan dröja några år till innan man får rösta så är nog det stora flertalet skattebetalare innan man är väljare även om man kör med "alternativa fakta" och förringar och viftar bort momsen som en skatt som inte är något större. Då har jag inte ens varit inne på att flertalet brukar få förfoga över en större eller mindre del av barnbidraget/studiebidraget innan man får gå och rösta för första gången.

Hur många är "flertalet"? 73% - eller vad anser man i Sollentuna?
/TKO

Vilka man i Sollentuna? Vi är ändå runt 72 000 så du får precisera dig lite mer.

[Enceladus]

Allvarligt talat så funderar jag på om vi inte ser början på ett paradigmskifte. Många jobb kommer att försvinna beroende på automatisering och AI. Räntorna ligger på en låg nivå, som ingen egentligen vet vad det för med sig i längden. Konjunkturcykeln följer inte heller det invanda mönstret. Riksbanken har överlåtit åt bankerna att trycka (eller snarare skapa) pengar. Läste att några av de som tidigare avfärdat medborgarlön som tokidé börjar svänga.
Världen, inte minst den ekonomiska världen, uppför sig inte som förut. Men det kanske man sagt i alla tider?

Längre liv, kortare arbetsliv och färre barn är nog ingen hållbar kombination. Medborgarlön kan inte i sig vara någon lösning, det är ju bara en omfördelning, men i kombination med automatisering kanske det går. Om vi tänker väldigt långt in i framtiden så är det inte omöjligt att de flesta tjänster blir gratis och pengar blir mindre relevanta, men dagens samhälle är ganska långt bort därifrån. Sedan kräver det förstås ett fungerande upplägg. Digitala vårdbesök borde till exempel vara billigare för samhället, men som ersättningssystemet ser ut nu blir det istället dyrare.

[BSB101]

Om vi tänker väldigt långt in i framtiden så är det inte omöjligt att de flesta tjänster blir gratis och pengar blir mindre relevanta, men dagens samhälle är ganska långt bort därifrån..

Ungefär som att elen skulle bli gratis för att det inte skulle vara lönt och skicka ut räkningen menar du? Så länge det kostar att leverera en vara eller tjänst måste det på något sätt betalas. Inte ens med automatisering kommer tillverkningskostnaden vara noll.

[LÅ1]

Allvarligt talat så funderar jag på om vi inte ser början på ett paradigmskifte. Många jobb kommer att försvinna beroende på automatisering och AI. Räntorna ligger på en låg nivå, som ingen egentligen vet vad det för med sig i längden. Konjunkturcykeln följer inte heller det invanda mönstret. Riksbanken har överlåtit åt bankerna att trycka (eller snarare skapa) pengar. Läste att några av de som tidigare avfärdat medborgarlön som tokidé börjar svänga.
Världen, inte minst den ekonomiska världen, uppför sig inte som förut. Men det kanske man sagt i alla tider?

Längre liv, kortare arbetsliv och färre barn är nog ingen hållbar kombination. Medborgarlön kan inte i sig vara någon lösning, det är ju bara en omfördelning, men i kombination med automatisering kanske det går. Om vi tänker väldigt långt in i framtiden så är det inte omöjligt att de flesta tjänster blir gratis och pengar blir mindre relevanta, men dagens samhälle är ganska långt bort därifrån. Sedan kräver det förstås ett fungerande upplägg. Digitala vårdbesök borde till exempel vara billigare för samhället, men som ersättningssystemet ser ut nu blir det istället dyrare.

Jag tvivlar också på medborgarlön. I alla fall en så hög sådan att det blir attraktivt för gemene man att inte ha andra inkomster. (Sen finns det ju levnadskonstnärer också.)
Så vitt jag vet så är det bara i Alaska som det finns något som liknar medborgarlön. Alla medborgare får del av inkomster från ett, eller flera (?), oljebolag som betalar för sin verksamhet där. Såg något TV-reportage om en familj som på det viset kunde spara barnens medborgarlön så att dessa skulle kunna studera när de blev äldre. Om föräldrarna jobbade, eller inte, kommer jag inte ihåg.

Skulle något liknande införas i Sverige så måste det väl innefatta alla EU-medborgare som bor i landet, för man får väl inte gynna svenska medborgare framför andra EU-medborgare. Antar jag, utan att egentligen veta.

Kom nu i skrivande stund på att Saudier väl lever på landets oljeinkomster, så att det är gästarbetare som utför allt jobb. Eller är det bara en utbredd fördom?

Om vi tänker väldigt långt in i framtiden så är det inte omöjligt att de flesta tjänster blir gratis och pengar blir mindre relevanta, men dagens samhälle är ganska långt bort därifrån..

Ungefär som att elen skulle bli gratis för att det inte skulle vara lönt och skicka ut räkningen menar du? Så länge det kostar att leverera en vara eller tjänst måste det på något sätt betalas. Inte ens med automatisering kommer tillverkningskostnaden vara noll.

Nä, det är väl bara regn och solsken som är gratis! (Än så länge! )

[Enceladus]

Om vi tänker väldigt långt in i framtiden så är det inte omöjligt att de flesta tjänster blir gratis och pengar blir mindre relevanta, men dagens samhälle är ganska långt bort därifrån..

Ungefär som att elen skulle bli gratis för att det inte skulle vara lönt och skicka ut räkningen menar du? Så länge det kostar att leverera en vara eller tjänst måste det på något sätt betalas. Inte ens med automatisering kommer tillverkningskostnaden vara noll.

Visst, men det behöver inte vara användaren som betalar. Tallinns kollektivtrafik är helt skattefinansierad. Facebook är helt annonsfinansierat. Bara för att nämna några aktuella exempel.

[Kantorn]

Om vi tänker väldigt långt in i framtiden så är det inte omöjligt att de flesta tjänster blir gratis och pengar blir mindre relevanta, men dagens samhälle är ganska långt bort därifrån..

Ungefär som att elen skulle bli gratis för att det inte skulle vara lönt och skicka ut räkningen menar du? Så länge det kostar att leverera en vara eller tjänst måste det på något sätt betalas. Inte ens med automatisering kommer tillverkningskostnaden vara noll.

Visst, men det behöver inte vara användaren som betalar. Tallinns kollektivtrafik är helt skattefinansierad. Facebook är helt annonsfinansierat. Bara för att nämna några aktuella exempel.

Och i båda dessa fallen är det faktiskt den enskilda människan som betalar.