Forum - Spårvägssällskapet.se

SR: Självkörande buss har börjat trafikera Kista

Idag invigdes Skandinaviens första självkörande buss i trafik på allmän väg i Kista i norra Stockholm. Intresset var stort både från media och från allmänheten. Kommer mindre förarlösa bussar längs bestämda linjesträckningar att bli en viktig del av framtiden för busstrafiken i synnerhet och kollektivtrafiken i allmänhet?

Nej. Men självkörande tåg, spårvagnar och tunneltåg tror jag kommer ha en stor utvecklingspotential. Gummihjul utan fast styrning har nog för många osäkra parametrar för lång tid framöver (det har de ju redan idag).

Eftersom man rimligen i allmän kollektivtrafik ändå måste ha någon ombord - så är vinsten ganska liten. Alla system med små fordon - oavsett om de har förare eller inte - har visat sig i regel vara ganska dyra kollektivtrafiklösningar. Det enda med små kabiner som i en del mycket speciella fall kan vara vettigt är väl linbanor i sådana fall - men även där mer som komplement till annan kollektivtrafik.

Ungefär samma förutsättningar som för spårtaxi alltså. Det vill säga på flygplatser eller andra anläggningar där någon annan än landstinget står för kostnaden.

Bussar som går på egna banor mellan tunnelbaneliknande stationer med spärrar och plattformsdörrar behöver väl inte vara bemannade? I och för sig finns det inga planer på BRT i Sverige, men frågan är ändå intressant.

Att det är små fordon i testet är nog av praktiska skäl. Tanken är väl att tekniken skall appliceras på större fordon senare.

Sambandet mellan förarlösa fordon och lägre subventionsgrad är inte uppenbart. Opinionen tyder inte på att sänkt skatt prioriteras högre än större utbud eller lägre priser.

Odd skrev:Att det är små fordon i testet är nog av praktiska skäl. Tanken är väl att tekniken skall appliceras på större fordon senare.

Det här är ju egentligen en form av spårtaxi på gummihjul. Och sådana finns ju redan, fast då är programmerade att gå på separerade banor. Exempelvis den på Heathrow. Men det handlar nog om möjligheten att få godkännande att köra också. Effekterna av om en normalstor buss som med passagerare väger 30 ton börjar skena, eller vad som kan hända är ju inte något någon vill uppleva. Även bromsar och sådant kräver ju helt andra krafter och risker.

Samtidigt är det väl så att om man vill ha förarlösa alternativ, så är ju oftast det intressanta att minska storleken. Är det många passagerare är ju inte förarkostnaden en lika betungande del av totalkostnaderna och inte i förhållande till det säkerhet som krävs.

Men momentankapaciteten är ju direkt proportionell mot fordonets lastkapacitet, vid en given turtäthet. Samtidigt så finns det en praktisk maxkapacitet som bland annat bestäms av trafikmiljöns utformning. Så, om man kör poddar med 60 sekunders lucka med plats för åtta i varje eller långskorpor med 60 sekunders turtäthet med plats för 80 passagerare i varje, så är det en skillnad på över 4000 passagerare per timme å riktning.

Inge skrev:

Lars_L skrev: Samtidigt är det väl så att om man vill ha förarlösa alternativ, så är ju oftast det intressanta att minska storleken. Är det många passagerare är ju inte förarkostnaden en lika betungande del av totalkostnaderna och inte i förhållande till det säkerhet som krävs.

Det är väl snarare så att man i länder med väldigt höga förarkostnader väljer att köra med överdimensionerade fordon, som ger ett lågt snittutnyttjande och glesa tidtabeller.

I länder med lägre förarkostnader använder man ju redan små fordon. Naturligtvis är det dessa som bör stå modell när förarkostnaden kan tas bort helt.

Vet jag inte om det finns något stöd för direkt. Det är väl förvisso sant att det i särskilt många östeuropeiska länder blivit populärt med minibussar som något mellanting. Men detta har ju snarare varit privata initiativ som konkurrerat med en allmän kollektivtrafik som hållit för låg standard.

Snarare - om en sådan effekt kan utläsas - är det väl en följd av traditioner i landet. I London kör man ju exempelvis nästan uteslutande med midibussar och dubbeldäckare, men har alltså ingen fordonstyp emellan 30 och 60 passagerare. Mycket troligen beroende på att det begränsade utrymmet gör att man föredragit korta vagnar och på höjden framför längden.

Men nej det ser så olika ut att det nog är svårt att dra några sådana slutsatser. Men det är klart, alla gör ju en kalkyl över vilka driftkostnader man har och fattar förhoppningsvis rationella beslut utifrån det.

Inge skrev:Det gäller även Sydeuropa som Italien och i princip hela Asien, så jag ser nog det statistiska underlaget som gott. Även om jag inte kan påstå att jag känner till förhållandena i Sydamerika och Asien närmre.

Om man sedan tänker sig var robotiserade bussar först kan komma i fråga är det naturligtvis i enklare trafikmiljö. Tex som matarbussar i förorter. Även av den anledningen är det rimligt att tänka sig att man inledningsvis främst är i behov av små fordon.

Jag vet inte. Finns väl flera aspekter av detta. Problemet att börja i förorter är väl att man både har problem med vandalisering och långa avstånd. Snarare är väl just förutsättningarna bra på flygplatsområden eller arbetsplatsområden där det är små passagerarproblem och små avstånd (vilket underlättar den praktiska driften
). Inte minst vid fel/problem.

Lars_L skrev:

Inge skrev:Det gäller även Sydeuropa som Italien och i princip hela Asien, så jag ser nog det statistiska underlaget som gott. Även om jag inte kan påstå att jag känner till förhållandena i Sydamerika och Asien närmre.

Om man sedan tänker sig var robotiserade bussar först kan komma i fråga är det naturligtvis i enklare trafikmiljö. Tex som matarbussar i förorter. Även av den anledningen är det rimligt att tänka sig att man inledningsvis främst är i behov av små fordon.

Jag vet inte. Finns väl flera aspekter av detta. Problemet att börja i förorter är väl att man både har problem med vandalisering och långa avstånd. Snarare är väl just förutsättningarna bra på flygplatsområden eller arbetsplatsområden där det är små passagerarproblem och små avstånd (vilket underlättar den praktiska driften
). Inte minst vid fel/problem.

Ett annat problem som ingen har tagit upp är, hur många linjer har så få passagerare/tur att det skulle räcka med fordon så här små?

Flertal linjer som matar i förorterna har ett lite passagerarantal i motrusningen men byst till sista plats i rusningsriktningen, det brukar vara stötestenen när kommunen vill prova mindre bussar, förutom att kapital och förarkostnaden då ökar genom att de mindre fordonen bara kan utföra delar av trafikarbetet.
I fallet med dessa små skapelser så ökar bara kapitalkostnaderna medan förarkostnaden är oförändrad om man ska använda dem på en normal matarbusslinje.

Det enklaste är nog att starta nya linjer med litet underlag eller väldigt täta turer över korta sträckor dagtid M-F, hur längre tror vi att Kista bussen kommer att fungera om den avbemannas, innan den blivit ett tillhåll eller slagits sönder? Klarar den en helg?

Visst man kan ju bemanna den med en ordningsvakt, eller det blir nog två av säkerhetsskäl, då blir det helt plötsligt billigare med en normalbuss med förare

Tekniken kanske man kan bemästra i sinom tid och få den att fungera kanske i 90% av alla situationer, i alla fall på gator där störningarna är små men resten blir en stötesten, i Kista har man ju ingen biljettkontroll på bussarna av säkerhetsskäl, inte ens dagtid utan närvaro av ordningsmakten.

DN:s Säll synar: Är en otränad 27-åring snabbare än stadens självkörande bussar?

Just den här linjen är ett tidsbegränsat försök, visst är det så? Om några år ska det byggas en spårväg på den här sträckan, och då är väl den självkörande bussen borta antar jag?

twr skrev:Just den här linjen är ett tidsbegränsat försök, visst är det så? Om några år ska det byggas en spårväg på den här sträckan, och då är väl den självkörande bussen borta antar jag?

Trafikstart till Helenelund är beräknad till någon gång under 2023, den "självkörande" bussen är knappast kvar så länge.

Lars Ödlund skrev:

twr skrev:Just den här linjen är ett tidsbegränsat försök, visst är det så? Om några år ska det byggas en spårväg på den här sträckan, och då är väl den självkörande bussen borta antar jag?

Trafikstart till Helenelund är beräknad till någon gång under 2023, den "självkörande" bussen är knappast kvar så länge.

Projektet ska hålla på ett halvår.

BSB101 skrev:

Lars Ödlund skrev:

twr skrev:Just den här linjen är ett tidsbegränsat försök, visst är det så? Om några år ska det byggas en spårväg på den här sträckan, och då är väl den självkörande bussen borta antar jag?

Trafikstart till Helenelund är beräknad till någon gång under 2023, den "självkörande" bussen är knappast kvar så länge.

Projektet ska hålla på ett halvår.

Tack!

BSB101 skrev:

Lars Ödlund skrev:

twr skrev:Just den här linjen är ett tidsbegränsat försök, visst är det så? Om några år ska det byggas en spårväg på den här sträckan, och då är väl den självkörande bussen borta antar jag?

Trafikstart till Helenelund är beräknad till någon gång under 2023, den "självkörande" bussen är knappast kvar så länge.

Projektet ska hålla på ett halvår.

Här finns lite mer info från Transportstyrelsen. Liknande planer finns för Barkarbystaden, men är ännu inte konkreta.

"Egoistiska förare sätter stopp för Kistas självkörande bussar"

LÅ1 skrev:"Egoistiska förare sätter stopp för Kistas självkörande bussar"

Ett rätt väntat problem, samma sak kommer ske när självkörande bilar blir en större del av trafiksystemet. Den stora utmaningen ligger inte i tekniken utan hur man ska lösa att allt för många kommer utnyttja att självkörande fordon dels alltid följer lagen och dels inte vill krocka.

BSB101 skrev:

LÅ1 skrev:"Egoistiska förare sätter stopp för Kistas självkörande bussar"

Ett rätt väntat problem, samma sak kommer ske när självkörande bilar blir en större del av trafiksystemet. Den stora utmaningen ligger inte i tekniken utan hur man ska lösa att allt för många kommer utnyttja att självkörande fordon dels alltid följer lagen och dels inte vill krocka.

Precis. Risken är att de blir stående i timmar vid ett vältrafikerat övergångsställe. Oavsett om det är ljusreglerat eller ej! Tänk t.ex. på Mäster Samuelsgatans korsning med Drottninggatan här i Stockholm. Och filbyte när en bil "fulparkerat" kan bli besvärligt.