Forum - Spårvägssällskapet.se

I förrgår torsdagen den 21 december öppnade den nya spårvägen i Århus. Den öppnade delen (Aarhus H – Universitetshospitalet) är 12 km lång. Nästa år återöppnas också de tidigare lokalbanorna Århus-Odder och Århus-Grenå som "landsbygdspårvägar" som en del av nätet som ska få en total längd på 110 km. Trafiken ingår i regiontrafikorganisationen Midttrafik.

Det finns nu åtta spårvägstäder utspridda på alla de fyra större nordiska länderna. Tre system är under byggnad.

Trevligt!

Det finns fyra städer där det är beslutat att bygga nya system. Vilka av dem är det som har börjat bygga?

Tammerfors, Lund och Odense. Bygget av Hovedstadens letbane ska börja 2018.

Harald skrev:Tammerfors, Lund och Odense. Bygget av Hovedstadens letbane ska börja 2018.

Har man alltså börjat bygga i Odense?

twr skrev:

Harald skrev:Tammerfors, Lund och Odense. Bygget av Hovedstadens letbane ska börja 2018.

Har man alltså börjat bygga i Odense?

Japp: https://www.odenseletbane.dk/nyheder/nu ... ter-rolle/

Kolla in det här, investeringar för 15 miljarder DDK längst spårvägen i Odense: https://www.odenseletbane.dk/nyheder/vi ... e-videoer/

Borde det inte väcka trögheten i Stockholm...

De åtta städerna i fråga är alltså Stockholm, Göteborg, Norrköping, Oslo, Bergen, Trondheim, Helsingfors och Århus. Det är lite sorgligt att bara Sverige hade runt dubbelt så många spårvägsstäder före andra världskriget. Det går åt rätt håll nu, men bilismen hann göra mycket skada - förhoppningsvis inte permanent.

Uppsala ligger väldigt nära att räknas till beslutade.

C12C3C3C12 skrev:Kolla in det här, investeringar för 15 miljarder DDK längst spårvägen i Odense: https://www.odenseletbane.dk/nyheder/vi ... e-videoer/

Borde det inte väcka trögheten i Stockholm...

Spännande!

Men mycket av det är nog ett stort stadsbyggnadsprojekt som jag tror var planerat oberoende av spårvägen.

Enceladus skrev:De åtta städerna i fråga är alltså Stockholm, Göteborg, Norrköping, Oslo, Bergen, Trondheim, Helsingfors och Århus. Det är lite sorgligt att bara Sverige hade runt dubbelt så många spårvägsstäder före andra världskriget. Det går åt rätt håll nu, men bilismen hann göra mycket skada - förhoppningsvis inte permanent.

Man kan fråga sig om städer som Karlskrona, Kiruna, Sundsvall, Ulricehamn, Gävle var tillräckligt stora....

2763 skrev:

Enceladus skrev:De åtta städerna i fråga är alltså Stockholm, Göteborg, Norrköping, Oslo, Bergen, Trondheim, Helsingfors och Århus. Det är lite sorgligt att bara Sverige hade runt dubbelt så många spårvägsstäder före andra världskriget. Det går åt rätt håll nu, men bilismen hann göra mycket skada - förhoppningsvis inte permanent.

Man kan fråga sig om städer som Karlskrona, Kiruna, Sundsvall, Ulricehamn, Gävle var tillräckligt stora....

Gävle borde ha underlag, åtminstone idag, men sedan fanns det också spårvägsstäder som Malmö, Uppsala och Helsingborg...

De äldre spårvagnsstäderna kom ju också till i en tid då dels alla åkte kollektivt i princip (ja även direktörer), dels bussarna inte hade tillräcklig kapacitet. Sedan slutet av 1960-talet har ju förhållandet varit annorlunda i förhållande till bussen. Spårvagnsdöden var ju därför fullt naturlig, om än tråkig.

Det är ju dock inte egentligen en stads storlek som behöver vara avgörande (om än det förstås har viss betydelse). Handlar ju mer om att ha ett stråk som fungerar som spårväg med tillräckligt hög befolkningstäthet. Det kan man ju ordna i nästan alla större städer om man nu vill. Men man måste ju komma upp i ca 10 000 resenärer på dimensionerande sträcka (per dag och riktning) för att det ska börja vara ekonomiskt försvarbart. Ett resande på ungefär 5,6 miljoner per år alltså.

I Stockholm är det väl bara linje 4 som har stråk än så länge som kommer i närheten av den volymen... Av detta kan det ju låta som ett oöverstigligt mål - men det behöver inte motsvara mer än ca 5 000 bostäder. Ofta löser man det ju också tekniskt i dag med att man har flera olika linjer, vilket gör att resandetalen ändå inte blir så höga för en enskild linje. Dock är ju ofta problemet att bebyggelsen på många håll är för spretig, vilket gör att det ändå är bättre för resenärerna med fler busslinjer än en spårvägslinje, med kanske betydligt längre gångavstånd till.

En annan fråga är väl om inte Lidingö idag skulle kallas för en spårvägsstad. Med stad är det ju svårt att säga att man avser tätort (som väl Lidingö är en del av). Men använder man stadsbegreppet, så är ju Lidingö en egen stad (liksom förvisso även Solna, Mölndal och Sundbyberg - där finns ju dock inga egna depåer och de är sammanbygda med ett stadsnät inom regioncentrum (om nu det ska vara en bedömningsgrund).

Lidingö är ju en del av Storstockholm , spårvägen där är en del av kollektivtrafiken i Storstockholm, och trafiken är väl till stor del matartrafik till tunnelbanan. Man kan väl knappast betrakta spårvägen där som ett eget system på samma sätt som spårvägarna i Trondheim, Bergen eller Århus.

Harald skrev:Lidingö är ju en del av Storstockholm , spårvägen där är en del av kollektivtrafiken i Storstockholm, och trafiken är väl till stor del matartrafik till tunnelbanan. Man kan väl knappast betrakta spårvägen där som ett eget system på samma sätt som spårvägarna i Trondheim, Bergen eller Århus.

Visst, men det är ändå ett isolerat system (som spårväg betraktat). Min reaktion var kanske snarare mot att man kallar det städer. Och vad man då menar med stad. Formellt är ju stad i Sverige ett alternativ beteckning på en kommun. Storstockholm är ju snarare en region. Efttersom även Lidingö kallar sig stad, blir det ju svårt att inte kalla det för en spårvägsstad. Särskilt som man ju till och med varit med och bekostat en del av infrastrukturen.

Men jag håller samtidigt med om att det skulle låta lite konstigt att kalla det för "regioner" i rubriken.

Lars_L skrev:

Harald skrev:Lidingö är ju en del av Storstockholm , spårvägen där är en del av kollektivtrafiken i Storstockholm, och trafiken är väl till stor del matartrafik till tunnelbanan. Man kan väl knappast betrakta spårvägen där som ett eget system på samma sätt som spårvägarna i Trondheim, Bergen eller Århus.

Visst, men det är ändå ett isolerat system (som spårväg betraktat). Min reaktion var kanske snarare mot att man kallar det städer. Och vad man då menar med stad. Formellt är ju stad i Sverige ett alternativ beteckning på en kommun. Storstockholm är ju snarare en region. Efttersom även Lidingö kallar sig stad, blir det ju svårt att inte kalla det för en spårvägsstad. Särskilt som man ju till och med varit med och bekostat en del av infrastrukturen.

Men jag håller samtidigt med om att det skulle låta lite konstigt att kalla det för "regioner" i rubriken.

"Stad" tycker jag i första hand har den vardagliga betydelsen, inte det att vissa kommuner kallar sig så. Lidingö är en del av staden Stockholm, så som orden normalt används. Stockholm har tre separata spårvägssystem, i fem olika kommuner.

Lars_L skrev: Efttersom även Lidingö kallar sig stad, blir det ju svårt att inte kalla det för en spårvägsstad. Särskilt som man ju till och med varit med och bekostat en del av infrastrukturen.

Mölndal kallar sig också stad och bekostar infrastrukturen inom sina gränser. Ska vi kalla Mölndal spårvägsstad också då?

Harald skrev:

Lars_L skrev: Efttersom även Lidingö kallar sig stad, blir det ju svårt att inte kalla det för en spårvägsstad. Särskilt som man ju till och med varit med och bekostat en del av infrastrukturen.

Mölndal kallar sig också stad och bekostar infrastrukturen inom sina gränser. Ska vi kalla Mölndal spårvägsstad också då?

Gissar att även flera förortskommuner kring Helsingfors, Oslo och Köpenhamn har eller snart får spårväg? Även Århus system går nog genom flera kommuner.

Sollentuna och Huddinge är också på gång att bli spårvägskommuner.

twr skrev:Även Århus system går nog genom flera kommuner.

Ja, den kommer ju att gå till Grenå som är en helt egen stad (købstad på danska) och inte någon förort till Århus.

twr skrev:Sollentuna och Huddinge är också på gång att bli spårvägskommuner.

Men inte "spårvägsstäder".

Harald skrev:

Lars_L skrev: Efttersom även Lidingö kallar sig stad, blir det ju svårt att inte kalla det för en spårvägsstad. Särskilt som man ju till och med varit med och bekostat en del av infrastrukturen.

Mölndal kallar sig också stad och bekostar infrastrukturen inom sina gränser. Ska vi kalla Mölndal spårvägsstad också då?

Kan ju vara fullt rimligt, utifrån det perspektivet. Nu är ju inte detta kanske den viktigaste frågan. Inte viktig alls (men det är ju sådant som det brukar bli långa diskussioner kring - särskilt i ett grannforum). Men ett system som huvudsakligen går i ett annan stad och bara gränsar till Stockholm med några meter (som i Lidingöfallet), tycker jag nog skulle motiveras att kalla en stad som har spårväg.

Begreppet spårvägsstad blir ju inte på något sätt logiskt egentligen. Men samtidigt är ju frågan av ytterst liten betydelse, i alla fall för undertecknad.