Genom en föredömlig insats av Harald - som ofta är påläst och inte svävar ut i vildsinta påhopp som t ex jag själv - vet vi nu att GDJ även företagsekonomiskt var en synnerligen lönsam affär (18 % direktavkastning är inte fy skam, idag skulle det locka många aktiespekulanter). Eftersom signaturen "Inge" tidigare ansett att det var "olönsamt" att bygga GDJ (om det skall förstås företagsekonomiskt eller samhällsekonomiskt tycker jag inte framgår) så kan vi nu anse hela hens hypotes falsifierad - vi behöver alltså inte skriva om Sveriges samtidshistoria.Inge skrev:Det var en intressant tabell du hittat och som framgår av tabellen ger Gävle-Dala det enskilda året 18% i aktieutdelning trots att avkastningen i förhållande till byggkostnaden bara var 5,12 %Harald skrev:Får man komma in och förstöra stämningen med lite tal ut den offentliga statistiken. Det första av äldre datum som dök upp när jag googlade efter "järnvägsstatstik" var "Järnvägsstatistiska meddelanden utgivna av Kungl. järnvägsstyrelsen årg. 1916". Där redovisas bl.a. disponibel inkomst (den inkomst som kan användas till utdelning, avsättning till fonder och liknande) för åren 1910-1914. Den var för alla enskilda järnvägar tillsammans:
1910 5.545.203
1911 8.029.271
1912 8.206.635
1913 8.722.800
1914 6.181.482
De flesta järnvägar har en positiv disponibel inkomst och lämnar god utdelning på aktierna. Mellan 5 och 10 procent är inte ovanligt. GDJ lämnar 18 %. Det finns förstås en del som går med underskott också, däribland sådana kända sorgebarn som Landskrona-Kävlinge-Sjöbo, Höganäs-Mölle och Dala-Hälsinglands.
Balansomslutningen var 1914 616.128.018 kronor varav aktiekapitalet utgjorde 207.530.910, d.v.s. 33,7 %. Det finns en post som kallas "brist" och ser ut att vara de olönsamma banornas ackumulerade underskott. Den är 7.887.321, d.v.s. 3,8 % i förhållande till det samlade aktiekapitalet. Av aktiekapitalet äger kommuner och landsting 62.145.400, d.v.s. 29,9 %.
Om någon vill fördjupa sig mera i statistiken så finns meddelandet här: http://harald.nordius.se/Jarnvagsstatis ... -1916.html
Det ligger egentligen på scb.se, men phpBB klarade inte av att länka till adressen där och tinyurl fungerade inte heller, så jag gjorde en omdirigering från min egen domän.
Det finns förmodligen andra årgångar också om man letar.
Väldigt många ger dock ingen utdelning alls och det genomsnittliga driftöverskottet för de aktuella åren varierar mellan 3,66% och 4,21% av byggkostnaden. Dvs inget av de aktuella åren (1910-1914) var de enskilda järnvägarna lönsamma. (Ej heller de statliga.)
Nu utesluter jag förvisso inte att man når relativ lönsamhet några enstaka år senare under tiotalet, men summan räcker aldrig till att göra investeringarna lönsamma innan allt börjar gå med förlust.
Dessutom demonstrerar signaturen "inge" med nästan pinsam tydlighet sin okunnighet hur lönsamheten i ett aktiebolag beräknas. Att ställa utrymmet för utdelning i förhållande till investeringskostnaden ("byggkostnaden") må vara ett intressant nyckeltal - men jag har då aldrig sett det tidigare... (Jag kan om någon ber mej riktigt snäll förklara hur det hänger ihop - men då får man be VÄLDIGT snällt...)
Fast vi kanske hellre skall förklara kammarens överläggning för avslutad?
föreslår
Thomas K Ohlsson
