Det finns rätt mycket trådbussar Beijing och man använder en teknik som förmodligen finns på fler ställen, men som jag inte har sett någon annan stans. Genom att köra på batteri genom korsningar kan man förenkla ledningsnätet där. Här är några bilder och filmer från en T-korsning (för trådbussarna). Överliggaren på T:et har genomgående ledning men till/från stapeln finns bara ledningar för högersväng. Vänstersvängande trådbussar kör på batteri genom korsningen.
Strömavtagarna sänks i farten på väg till hållplatsen före korsningen:
Trådbussen kör på batteri genom korsningen:
Vid hållplatsen efter korsningen höjs strömavtagarna igen:
Vid hållplatserna är det ofta köräcken och olika stopplatser för olika linjer:
Intressant. I Helsingfors framdrevs museitrådbussen HST 605 i batteridrift åtminstone år 1979, då den putsade luftledningen för testtrådbussen HST 1. Troligen användes den även senare för avisning av luftledningarna (fram till 1985?)
Luftledningen på Eino Leinos gata mellan trådbusshallen i Tölö och Topeliusgatan hade tagits bort efter att trådbusstrafiken upphörde fem år tidigare. På bilden från den 20 sep 1979 ses HST 605 krypköra från hallen mot Topeliusgata. Krypköra = batterikapaciteten möjliggjorde en maxhastighet på 5 km/h.
I Beijing går det med full fart även på batteri. Notera f.ö. den högklassiga kontaktledningen med indirekt upphängning, som man har på de stora huvudgatorna.
Det är väl så att trådbussledningar inte är tillåtna över den stora paradgatan Changan Jie och det är därför man kör på batteri när den ska korsas. Jag tror inte att batterikörning förekommer på andra ställen, så detta är ett estetisk beslut, och gissningsvis militärt också eftersom man gillar att ha militärparader längs Changan vid nationella högtider. Full fart kör man inte på med batteri, tvärtom går det sakta och endast elektricitet till driften tillåts under passagen, som kan ta rätt lång tid då Changan är en bred gata med kraftig trafik vilket gör att trafiken på tvärgatorna kan få vänta lång tid på grönt ljus. Därtill sker avhakning resp påsättning av strömavtagarna vid hållplatsen före resp efter och det faktum att hållplatsavstånden i Beijing kan vara väldigt långa gör att batterikörningen kan ta rätt många minuter. Speciellt under den heta sommaren märks detta för passagerarna då luftkonditioneringen inte är igång under batteridriften.
Det är möjligt att det började med att man skulle korsa Chang'an, men jag såg det på fler ställen och mina bilder och filmer är inte därifrån. De är tagna i närheten av metrostationen Hufangqiao på linje 7. Där går trådbussar i ett östvästligt stråk med gatunamnen Luomashi väster om korsningen och Zhushikou öster om korsningen. Det stråket har genomgående ledningar. Norrifrån ansluter ledningar i Xinhua, men de har endast högerkurvor, d.v.s. det finns en motväxel i Zhushikou med en kurva till Xinhua och en kurva från Xinhua till en medväxel i Luomashi. Vänstersvängade trådbussar kör på batteri och de kör inte långsamt utan med samma fart som övrig trafik. Den är ju inte alltid så hög i Beijing, men när jag var där var det inga köer utan trafiken flöt. Neddragningen skedde inte vid hållplats, utan som en av mina filmer visar i farten. Filmen är tagen från en gångbro som ligger drygt 600 m norr om korsningen. Det är mellan den näst sista och den sista hållplatsen före korsningen, så att när de stannar vid den sista är pinnarna redan nere. Efter korsningen fanns det två ställen att släppa upp pinnarna, vid den första hållplatsen och så en plats lite före den. Man kan väl gissa att den är till för att man ska kunna släppa upp pinnarna tidigare om det är kö till hållplatsen. Dock var det en del förare som stannade där även när det inte var kö, så det verkar vara förarens fria val.
Harald, jag får medge att jag inte var helt uppdaterad med den omfattande batterikörning som man har infört de senaste åren. Jag ser nu, skriver det här inlägget just från Beijing, att precis om du skriver har man satt i system att köra på batteri i många korsningar och även på vissa linjer ganska långa sträckor helt utan tråd. Det är förstås en snabb utveckling av batteridriftens kapacitet som ligger bakom. Finns väldigt många korsningar nu där strömavtagarna åker ner och man fräser vidare utan tråd in på den nya gatan där man åter fäller upp strömavtagarna och kör vidare.
Sen noterar jag också att man har infört en hel del nya linjer, så det verkar som att trådbussnätet är under expansion. Tidigare fanns alla trådbusslinjer i nummerserien 101-124, men nu har jag stött på trådbussar på bl a linjerna 22, 301 och BRT3. Samt dessutom på den för oss Stockholmare klassiska trådbusslinjen 42. Och då har jag inte varit runt särskilt mycket, så det finns säkert en massa nya trådbusslinjer som jag inte har sett.
Fast ursprungsinlägget var ju tvärsäkert i vanlig stil...
En enklare variant av "förenklingen" vid avvikande och korsande linjer tillämpades på sin tid av NESA norr om Köpenhamn. Istället för krångliga kontaktledningsväxlar fick trådbussen stanna och konduktören flyttade sedan manuellt spröten till den avvikande/korsande linjen. Det funkade det med...
/TKO
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
Ja, BRT2 t.ex. som nyligen invigdes för några veckor sedan. Och den går enbart på tråd. Slutsatsen är väl att tråd i vissa lägen kan vara billigare än batteri.
Bilderna och associerade videor visar ju att kineserna kommit betydligt längre i konceptutveckling än vad vi har kommit i Sverige. När vi labbar med stationära laddstationer för bussar så kan kineserna ladda bussarna under drift...
Odd skrev:Bilderna och associerade videor visar ju att kineserna kommit betydligt längre i konceptutveckling än vad vi har kommit i Sverige. När vi labbar med stationära laddstationer för bussar så kan kineserna ladda bussarna under drift...
Ja, i Kina är del helt uppenbart att det är omöjligt att fortsätta med fossila bränslen. Det i kombination med fokus på kunskap och utbildning driver utvecklingen. Det finns massor med mopeder i Beijing men vi såg knappt en enda moped med bensinmotor. Även gamla rishögar var konverterade till eldrift.
Inge skrev:Det är bara det att man, precis som man alltid gjort i kommunistiska länder, föredrar fossila bränslen som finns inom det egna landets gränser.
Det finns det även andra som gör. Är president Trump rentav en kryptokommunist?
Inge skrev:Trådbussar och elmopeder i Kina är i högsta grad drivna med fossila bränslen. Det är bara det att man, precis som man alltid gjort i kommunistiska länder, föredrar fossila bränslen som finns inom det egna landets gränser. I de fall detta har otymplig form krävs el som mellanled.
Det blir förstås fortfarande ganska otympligt, precis som det alltid varit. Bättre batterier och längre mellan laddningarna hade förstås varit en fördel, inte en nackdel...
-----------
Och hur vet du det? Saken är ju den att Kina har byggt ut vindkraften enormt de sista åren och att kärnkraft svarar för en betydande del av elgenereringen. Visst finns det enstaka koleldade kraftverk men deras andel av elgenereringen minskar ju nu.
