Forum - Spårvägssällskapet.se

"27 dog i kollektivtrafiken förra året – Nu krävs plattformsdörrar menar (S)".

Kostar det verkligen 600M för 3 stationer? Nu har visserligen alla dessa ett flertal plattformar men låter ändå på tok för mycket. Finns det en plan för detta på de nya stationerna? Citybanan kommer ju få på dom 2 nya stationerna.

Majkey skrev:Kostar det verkligen 600M för 3 stationer? Nu har visserligen alla dessa ett flertal plattformar men låter ändå på tok för mycket. Finns det en plan för detta på de nya stationerna? Citybanan kommer ju få på dom 2 nya stationerna.

Eftersom frågan inte utretts mer grundligt ännu - vad jag vet - så är det väl en uppskattad kostnad. Men vad Trafikförvaltningen pekat på är väl att plattformskanterna måste förstärkas. Då blir det nog dyrt med en gång. 40 miljoner per plattformssida blir väl i det sammanhanget inte en helt orimlig kostnadsberäkning, men låter ändå i överkant. Kanske räknar man då in kostnaden för trafiken - att behöva stänga av den och ersätta med buss etc.

sedan är det ju inte bara dörrar, kräver ju en del teknik också för att det ska fungera - troligen måste det vara kopplat till tågets öppnande och stängande av dörrar direkt, samtidigt som de ju inte ska öppnas av misstag. Sen är det väl förmodligen just för dessa delar en rätt hög startkostnad, men som blir relativt liten per station om man genomför det i stor skala.

Men att anpassa systemet för att fungera med tunnelbanan, kan jag nog tänka mig är ett rätt dyrbart och svårt projekt. I Helsingfors gav man väl nästan upp den delen eftersom man inte fick det att fungera med tågen riktigt.

Det är klart att det blir extra dyrt när man skall införa det på ett befintligt system. När man bygger allt nytt, alltså stationer, tåg och alla tekniska system, så blir säkert kostnaderna för själva plattformsdörrarna (inkl. teknik mm.) mindre.

Ett problem är väl att alla tåg måste ha dörrarna på samma plats. Man måste alltså skrota ett antal tåg i förtid. Och när man skall köpa in nya en gång i framtiden så måste dessa ha samma fördelning av dörrar. Eller så bli det ett komplicerat byte.

Enligt tidningsartikeln så vill (S) bygga dörrar på stationerna T-centralen, Slussen och Gullmarsplan. Är verkligen Gullmarsplan den station med störst trängsel efter T-centralen (grön och röd) och Slussen? På Gullmarsplan har jag upplevt som om trängseln är störst på Tvärbanans perrong.

Nu undviker jag om möjligt Gullmarsplan i rusningstid, men jag kan inte minnas att trängseln på plattformarna är särskilt besvärande. Det är väl snarare så att vissa tåg är så fulla att det är svårt att komma med, och det löser man ju inte med plattformsdörrar.

Jag tycker faktiskt det är ett dåligt förslag - kostar det 600 miljoner så finns det bättre åtgärder att lägga pengarna på. Fler tåg t ex...

Thomas K Ohlsson
självtänkande socialdemokrat.

Nu håller man på med att köpa in nya tåg (C30) och jag tror även att SLL klarar att göra flera saker samtidigt. Speciellt vid T-Centralen (TUB1/TUB2)skulle plattformsdörrar behövas för att höja säker. Förutom att plattformarna redan för början är för smala för dagens resenärsströmmar gör alla tillkommande rulltrappor och trappor i mitten inte saken bättre.

Angående olika dörrplaceringar på olika tågtyper är detta ett mindre problem. Cx kommer fasas ut i och med att C30 kommer samt att en viss variations i dörrplaceringar går det att anpassa plattformsväggarna för.

TKO skrev:Nu undviker jag om möjligt Gullmarsplan i rusningstid, men jag kan inte minnas att trängseln på plattformarna är särskilt besvärande. Det är väl snarare så att vissa tåg är så fulla att det är svårt att komma med, och det löser man ju inte med plattformsdörrar.

Trängsel på plattformarna vid Gullmarsplan förekommer mest invid de väntrum som byggdes för några år sedan. Jag har svårt att förstå hur man tänkte när dessa byggnader gjordes så breda. Smalare väntutrymmen hade lämnat mer plats för passage på plattformarna. Man hade också kunnat komplettera med vindskydd under den del av plattformstaken där det inte är väntsalar.

Jag håller med om att det vore en mindre motiverad investering att bygga plattformsskärmar vid Gullmarsplan. De två övre plattformarna vid T-centralen kunde däremot behöva plattformsdörrar, liksom tunnelbaneplattformen vid Odenplan, där det också har blivit mindre plats för resenärer efter att förbindelser till pendeltågsplattformen kom till.

BSB101 skrev:Nu håller man på med att köpa in nya tåg (C30) och jag tror även att SLL klarar att göra flera saker samtidigt. Speciellt vid T-Centralen (TUB1/TUB2)skulle plattformsdörrar behövas för att höja säker. Förutom att plattformarna redan för början är för smala för dagens resenärsströmmar gör alla tillkommande rulltrappor och trappor i mitten inte saken bättre.

Angående olika dörrplaceringar på olika tågtyper är detta ett mindre problem. Cx kommer fasas ut i och med att C30 kommer samt att en viss variations i dörrplaceringar går det att anpassa plattformsväggarna för.

Fast man har för den skull inte hur stor investeringsbudget som helst; alla investeringar blir ju i slutändan kapitalkostnader som läggs på SL-kortet. Det finns ju alltså skäl att inte höja investeringsnivån, utan då istället omprioritera.

Sedan vet jag väl inte om det är för stort med dagens resenärsströmmar - i sådana fall var det väl ännu värre förr på 1960-talet då bara gröna linjen ska ha haft 27 000 i maxtimmen, mot dagens 18.000.

Däremot måste man naturligtvis ha beredskap för detta. Det har man ju i exempelvis London - där man stänger av ingångar om det blir för fullt. Sådant är man lite dålig på i Stockholm. Därmed inte sagt att det är en dålig idé med plattformsdörrar på lång sikt. Men jag ser nog kanske största vinsten för att motverka självmord än olyckor, vilka ju ändå är ganska ovanliga - och där klarar sig ju i regel också resenärerna eftersom olyckan sällan sker när tåget kommer. Vid T-centralen finns ju så mycket informatörer när det är trångt, att risken för att någon ska bli överkörd just under rusningstid vid T-centralen nog är rätt liten.

I Seoul har man dörrar på de flesta stationer, men de med mindre tryck på långt ute i nätet så har man bara räcken förutom där dörrparen stannar, dvs där är det gluggar och öppet mot spåren.

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/ ... atform.jpg

Jag tycker det kan vara relevant att bygga. Inte som alternativ till vägg med automatiska dörrar, men tills vidare.

Om plattformsdörrar införs på en station, och tågens dörrar därför sitter lika på banans alla tåg, så kan man ju på andra stora stationer markera på perronggolvet var dörrarna hamnar. Förutsatt att tågen precisionsstannar även på dessa stationer förstås.

Sen kommer det verkligen svåra, att få de påstigande att undvika att stå där medan avstigande lämnar tåget.

En typ av plattformsdörrar som testades är breda jalusidörrar som inte gör att man bygger fast sig efter ett visst tågs dörrar.

Majkey skrev:En typ av plattformsdörrar som testades är breda jalusidörrar som inte gör att man bygger fast sig efter ett visst tågs dörrar.

Nja, det måste väl finnas stolpar på vissa ställen. Men det är säkert mer flexibelt.

Kommer inte ihåg hur det såg ut vid Åkeshov, men jag tycker att dessa grindar inte bör gå ända ner till perrongen, utan stanna någon dm över. Detta för att inte vatten, snöslask och smuts av olika typer följer med upp och sedan droppar ner på passagerarna.

Majkey skrev:Kostar det verkligen 600M för 3 stationer? Nu har visserligen alla dessa ett flertal plattformar men låter ändå på tok för mycket. Finns det en plan för detta på de nya stationerna? Citybanan kommer ju få på dom 2 nya stationerna.

Det låter rejält mycket för något som inte är så mycket mer komplicerat än en hissdörr.
Men o.k , om det nu ska skrivas av på säg 20år så blir det 30mkr+ränta per år i avskrivningskostnad.
Räknar man ett människoliv i pengar så brukar man väl rätt krasst kalkylera med 20mkr för en ung människa och även svåra skador med invaliditet ger mycket stora utgifter för samhället.

20 millikronor (2 öre) är väl i minsta laget för en människa oavsett ålder. Men ok, låt oss för husfridens skull anta att du menar miljoner.

Det som ingen verkar kunna svara på är hur många människor extra som kommer att skadas på grund av de här grejerna. Eller hur mycket försenade tågen kommer att bli när man kombinerar utländsk kvalitet med svenskt säkerhetstänkande.

daniel_s skrev:20 millikronor (2 öre) är väl i minsta laget för en människa oavsett ålder. Men ok, låt oss för husfridens skull anta att du menar miljoner.

Det som ingen verkar kunna svara på är hur många människor extra som kommer att skadas på grund av de här grejerna. Eller hur mycket försenade tågen kommer att bli när man kombinerar utländsk kvalitet med svenskt säkerhetstänkande.

20 millikronor är väl 0,2 öre?

Vi får ju en indikation på hur plattformsdörrar fungerar i Stockholm när Citybanan öppnar om ett drygt år. (18 september i år kan den som vill gå ner i stationerna, och där bl.a. se hur plattformsdörrarna ser ut.)

LÅ1 skrev:

daniel_s skrev:20 millikronor (2 öre) är väl i minsta laget för en människa oavsett ålder. Men ok, låt oss för husfridens skull anta att du menar miljoner.

Det som ingen verkar kunna svara på är hur många människor extra som kommer att skadas på grund av de här grejerna. Eller hur mycket försenade tågen kommer att bli när man kombinerar utländsk kvalitet med svenskt säkerhetstänkande.

20 millikronor är väl 0,2 öre?

Vi får ju en indikation på hur plattformsdörrar fungerar i Stockholm när Citybanan öppnar om ett drygt år. (18 september i år kan den som vill gå ner i stationerna, och där bl.a. se hur plattformsdörrarna ser ut.)

20 MSEK kanske låter mer imponerande. Men det är väldiga belopp för ett människoliv och för livslång invaliditet och då förutom mänskligt lidande.
För dörrarna bör det väl finnas tillräckligt med erfarenheter från de ställen där de finns i drift, t.ex så nära som Köpenhamn där man också bestämt sig för att utvidga till att ha dörrar även på metrons utomhusstationer.
Och i princip ska det väl som sagt inte vara märkvärdigare än dörren på en hiss fast det handlar om vågrätt resande i stället för lodrätt.
Kan man skadas av dörrarna ? Tjaa vi kanske inte ska sticka ut näsan och säga att det är omöjligt för med maskiner kan alltid något gå snett men jag har i vart fall svårt att tro att det kan röra sig om något mer allvarligt än en klämskada .

Lennart Petersen skrev:

LÅ1 skrev:

daniel_s skrev:20 millikronor (2 öre) är väl i minsta laget för en människa oavsett ålder. Men ok, låt oss för husfridens skull anta att du menar miljoner.

Det som ingen verkar kunna svara på är hur många människor extra som kommer att skadas på grund av de här grejerna. Eller hur mycket försenade tågen kommer att bli när man kombinerar utländsk kvalitet med svenskt säkerhetstänkande.

20 millikronor är väl 0,2 öre?

Vi får ju en indikation på hur plattformsdörrar fungerar i Stockholm när Citybanan öppnar om ett drygt år. (18 september i år kan den som vill gå ner i stationerna, och där bl.a. se hur plattformsdörrarna ser ut.)

20 MSEK kanske låter mer imponerande. Men det är väldiga belopp för ett människoliv och för livslång invaliditet och då förutom mänskligt lidande.
För dörrarna bör det väl finnas tillräckligt med erfarenheter från de ställen där de finns i drift, t.ex så nära som Köpenhamn där man också bestämt sig för att utvidga till att ha dörrar även på metrons utomhusstationer.
Och i princip ska det väl som sagt inte vara märkvärdigare än dörren på en hiss fast det handlar om vågrätt resande i stället för lodrätt.
Kan man skadas av dörrarna ? Tjaa vi kanske inte ska sticka ut näsan och säga att det är omöjligt för med maskiner kan alltid något gå snett men jag har i vart fall svårt att tro att det kan röra sig om något mer allvarligt än en klämskada .

Allt handlar om avvägningar. Plattformsdörrar kommer att skapa nya typer av fel, och dessutom får man nog räkna med att man måste öka tiden för stationsuppehåll ökar med några sekunder, men för Stockholms del så kan man kompensera det senare med att föraren skulle kunna göra dörrkontroll och stängning genom ITV-övervakning, och därför spara den tid det idag tar att stänga förardörren och starta tåget.

Det här är en svår fråga.

Å ena sidan: Om transportsystemet "järnväg" skulle introduceras idag tror jag att det skulle vara självklart med plattformsdörrar. Men nu har det funnits ett tag, så då kanske denna säkerhetsrisk kan anses acceptabel- precis som vi tillåter motorcyklar, alkohol och tobak. Fast vi skulle aldrig acceptera hissar utan schaktdörrar...

Å andra sidan: Hur många olyckor sker det egentligen? Kan inte folk bara se sej för? Vad blir nästa steg - grindar/dörrar vid övergångsställen?

Nej för en gångs skull har jag ingen bestämd åsikt. Men jag lutar nog åt att det är för dyrt! Eller för att det ska låta lite mer genomtänkt: "Det ger negativ samhällsnytta!" (Jag hoppas att signaturen "Inge" tillåter detta lån av hans favoritfras?)

velar
Thomas K Ohlsson

TKO skrev:Det här är en svår fråga.

Å ena sidan: Om transportsystemet "järnväg" skulle introduceras idag tror jag att det skulle vara självklart med plattformsdörrar. Men nu har det funnits ett tag, så då kanske denna säkerhetsrisk kan anses acceptabel- precis som vi tillåter motorcyklar, alkohol och tobak. Fast vi skulle aldrig acceptera hissar utan schaktdörrar...

Å andra sidan: Hur många olyckor sker det egentligen? Kan inte folk bara se sej för? Vad blir nästa steg - grindar/dörrar vid övergångsställen?

Nej för en gångs skull har jag ingen bestämd åsikt. Men jag lutar nog åt att det är för dyrt! Eller för att det ska låta lite mer genomtänkt: "Det ger negativ samhällsnytta!" (Jag hoppas att signaturen "Inge" tillåter detta lån av hans favoritfras?)

velar
Thomas K Ohlsson

På T-centralen (grön och röd bana) är det så trångt vissa tider att plattformsdörrar nog kan var befogade.
En annan aspekt är de befintliga stationernas arkitektoniska och konstnärliga utformning. Man förstör stationerna på ett sätt. Men hur mycket vikt man skall lägga på den aspekten vet jag inte.

Odd skrev:[
Allt handlar om avvägningar. Plattformsdörrar kommer att skapa nya typer av fel, och dessutom får man nog räkna med att man måste öka tiden för stationsuppehåll ökar med några sekunder, men för Stockholms del så kan man kompensera det senare med att föraren skulle kunna göra dörrkontroll och stängning genom ITV-övervakning, och därför spara den tid det idag tar att stänga förardörren och starta tåget.

Det klart att bygger man in mer mekanik så är det alltid något som kan bli fel och mankera, det får man räkna med.
Men varför skulle uppehållen ta längre tid ? Jag har fått intrycket att det tvärtom borde korta av uppehållen mest av allt vid trängsel när man resolut kan stänga dörrarna.
Men allt det här finns ju färdigt att beskåda lite här och var i världen och det borde väl vara hyggligt utvärderat vid det här laget.
Ändå verkar det som att när något som det här kommer till Sverige så måste allt uppfinnas från början ungefär som något helt unikt.