Inge skrev:Staten borde släppa järnvägen. Den har egentligen ingen annan funktion på riksplanet än som en gigantisk AMS-apparat med för höga ersättningar.
Istället kunde järnvägsrättsföreningar inrättas för de olika bandelarna, där varje tågbolag som så önskade kunde få tillträde och andelstalen bestämdes efter varje tågbolags utnyttjande av bandelen. Sedan finge tågbolagen själva stå kostnaden, vilket skulle öka effektiviteten och främja en rationell syn på bevarandet av de olika bandelarna.
I den mån man politiskt ansåg att järnvägspersonalen fortsatt vore värd statligt stöd kunde detta kanaliseras via passagerarna och godstransportörerna för att åtminstone få någon rationell styrning av stödet.
Det har gjorts i Storbrittannien med kända följdverkningar innan man fick hyfsad ordning på eländet.
Bor i Hudik numera och åker då och då med X-tågen, en del föredrar regionaltågen när dom skall åka till Stockholm (X-trafik/UL/SL) eftersom det är billigare än SJ, tyvärr är Ostkustbanan mestadels enkelspårig med dess konsekvenser.
Sammanfattning: Sluta tänka kortsiktigt - en mandatperiod i sänder - tänk långsiktigt inom politiken när det gäller järnvägen, starta bygga Norrbotniabanan, det bor folk norrut också som vill åka tåg.