Kontantlösa butiker

[Enceladus]

Med det sagt så har i alla fall ovannämnda utredning langat fram ett delbetänkande: Utredning om statlig e-legitimation lämnar sitt delbetänkande

Det skulle vara klädsamt om skribenten kunde bifoga en länk: Statlig e-legitimation föreslås ligga på fysiskt kort

– Sverige är i dag ett av få EU-länder som saknas en elektronisk identitet på den högsta tillitsnivån och det beror på att vi sedan tidigt 2000-tal förlitat oss på olika väl fungerande lösningar inte minst genom bankernas försorg, säger han.

Men de uppfyller inte kraven på den hösta tillitsnivån som EU ställer för att vi ska kunna införa digitala plånböcker där vi kan identifiera oss digitalt inom hela unionen och också kunna samla digitala dokument och bevis.

[...]

Den nya lag, lagen om elektronisk identifiering som krävs för att få en statlig e-legitimation på plats föreslås träda i kraft den första mars 2026.

Som synes har EU:s identitetsplånbok spelat en avgörande roll, men det är bråttom om Sverige inte ska hamna utanför!

Freja+ är redan formellt eIiDAS-anmäld för att kunna användas inom EU. BankD borde vara intresserat av det också. Som det är nu tycker jag det är tveksamt om mobilt BankID de facto når upp till tillitsnivå 3.

Jag kvarstår vid uppfattningen att storbankerna kastar in handduken när det finns andra gångbara alternativ. Deras vinstmarginaler är helt enkelt för höga:

Utredaren Henrik Ardhede lämnade på måndagen över ett delbetänkande till civilminister Erik Slottner (KD). I det föreslår han en ny statlig e-legitimation. Bakgrunden är att Sverige är ett av en handfull EU-länder som inte har en e-legitimation som når upp till så kallad högsta tillitsnivå. Eftersom ingen privat aktör har visat intresse för att utveckla en sådan e-legitimation föreslår utredaren att staten tar det ansvaret.

Storbankerna är absolut inte intresserade av personliga besök! Däremot kan det bli problematiskt med ett separat fysiskt plastkort som är avgiftsbelagt.

[dr Cassandra Nojdh]

Med det sagt så har i alla fall ovannämnda utredning langat fram ett delbetänkande: Utredning om statlig e-legitimation lämnar sitt delbetänkande

Det skulle vara klädsamt om skribenten kunde bifoga en länk: Statlig e-legitimation föreslås ligga på fysiskt kort

– Sverige är i dag ett av få EU-länder som saknas en elektronisk identitet på den högsta tillitsnivån och det beror på att vi sedan tidigt 2000-tal förlitat oss på olika väl fungerande lösningar inte minst genom bankernas försorg, säger han.

Men de uppfyller inte kraven på den hösta tillitsnivån som EU ställer för att vi ska kunna införa digitala plånböcker där vi kan identifiera oss digitalt inom hela unionen och också kunna samla digitala dokument och bevis.

[...]

Den nya lag, lagen om elektronisk identifiering som krävs för att få en statlig e-legitimation på plats föreslås träda i kraft den första mars 2026.

Som synes har EU:s identitetsplånbok spelat en avgörande roll, men det är bråttom om Sverige inte ska hamna utanför!

Ja, tyvärr missade jag - till Enceladus-kollektivet stora glädje -att göra länken till delbetänkandet klickbar. Det är i alla händelser en mer tillförlitlig källa än tidningsskriverier: Utredning om statlig e-legitimation lämnar sitt delbetänkande

Den kan ju Enceladus-kollektivet passa på att titta på och testa läsförståelsen. Vad Enceladus-kollektivet "vidhåller" är fullkomligt ointressant. Under alla förhållanden måste det finnas mobila lösningar som inte är operativt beroende av ett medfört plastkort. Som i Baltikum!
https://www.smart-id.com/e-service-prov ... as-a-qscd/
Delbetänkandet anser i varje fall att ett mobilt eID inte i första hand är en statlig angelägenhet, se sid. 128 och framåt.

Kravet på en e-legitimation på på högsta nivå är bara indirekt kopplat till den sk. identitetsplånboken (se sid. 91 och framåt i delbetänkandet)

[Odd]

Märkligt nog så var det större chans att få en mobil lösning att fungera för några år sedan än vad det är nu. Det finns endast en säker och uppgraderingsbar enklav som inte är beroende av telefontillverkaren en mobiltelefon, och det är SIM-kortet. Men efterhand som simkorten blir virtuella så försvinner undan för undan möjligheterna till denna lösning. Inget säger dock att mobiltelefontillverkarna, på en global nivå så klart, tar fram en lösning där utbytbara kort kan användas i telefoner och klockor, där id-hanteringen sker. Lite ungefär som vad som sker med TPM eller de hårdvarunycklar som finns, såsom Yubikey m fl. Men med en liten hårdvarunyckel så är det "ännu en grej man kan tappa bort".

Tricket är väl att hitta den gyllene medelvägen mellan enkelhet och säkerhet.

[dr Cassandra Nojdh]

Det estniska sim-kortsbaserade Mobile-ID: https://www.id.ee/en/mobile-id/
vekar ju vara på väg att fasas ut till förmån för det baltiska SmartID: https://www.id.ee/en/article/smart-id/

Delbetänkandet ovan förutser i alla fall att mobila eID-lösningar alltfort kommer att tillhandahållas av privata aktörer.

[dr Cassandra Nojdh]

Jag är övertygad om att ingenjörerna och teknikerna bakom BankID klarar av att hantera detta när de väl går upp för dem att det faktiskt är ett av de två orsakerna till att vi har så mycket bedrägerier just nu. Men så länge som inte bankerna får stå för kostnaderna för bedrägerierna (de har ju trots allt orsakat dom genom att välja att inte täppa igen luckorna) så kommer dom inte göra något. Tvärtom, många banker tjänar pengar på att bedragna kunder blir skuldsatta, för då får man ta in ränta, förseningsavgifter, indrivningsavgifter och annat smått och gott som kan få en knaper ekonomi att tilta över.

Jag anser mig redan ha visat att problemet redan är tekniskt nöjaktigt löst. Sedan gäller det förstås att tillämpa lösningarna. Även om jag inte ställer upp på beskrivningarna ovan så ligger det rimligtvis i BankID-kartellens intresse at minimera förlusterna, Målet i HD T 4623-21 har jag berört flera gånger: viewtopic.php?p=416113#p416113

och även skrivit ett (ser jag nu) ganska pepprat inlägg om tidigare: viewtopic.php?p=408977#p408977

Vad man än anser har Allmänna Reklamationsnämnden haft en del sk. vägledande bedrägeriärenden uppe efter denna dom: https://www.arn.se/om-arn/vagledande-beslut/

Det vanliga har varit att brottsoffrets ekonomiska ansvar för förluster begränsats till 12.000 kr, vilket är "självrisken" om brottsoffret anses ha förfarit "grovt oaktsamt". Denna beloppsgräns är en särbestämmelse i svensk lag, för att obegränsat ansvar (dvs. brottsoffret får stå för hela förlusten själv) ska gälla fordras kvalificeringen "särskilt klandervärt". I några fall har inget av dessa rekvisit varit uppfyllda, brottsoffrets ansvar blir då endast 400 kr. I övrigt gäller att banken ska återställa resterande belopp, dvs. bankerna kan inte friskriva sig totalt från ansvar här. (Betaltjänstlagen SFS 2010:751, kap. 5a: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-oc ... 0-751/#K5a )

Observera att betaltjänstlagen endast skyddar mot obehöriga transaktioner, dvs. transaktioner som utförs utan kontohavarens samtycke. Om brottsoffret själv signerar en penningöverföring räknas den som behörig även i en bedrägerikontext och om brottsoffret svävar i villfarelse om de faktiska omständigheterna. ARN för ett omfattande resonemang om detta i ett flertal ärenden, ex.vis ärende 2019-14354 .

Samma sak gäller om BankID har använts till något att än som ett betalningsinstrument, ex.vis för att ingå en kredit. Då finns ingen särreglering som vad gäller betaltjänster, utan ev. betalningsskyldighet får bedömas efter skadeståndsrättliga principer, med utgångspunkt från vad som stipuleras i det avtal som ingås mellan användaren och banken när ett (mobilt) BankID anskaffas (och som naturligtvis ingen läser).

[Enceladus]

Efter P27-floppen: Decentralisering och offentligt ägande är vägen framåt

När storbankerna äger betalinfrastrukturen blir incitamenten att skapa inlåsningseffekter för att driva ekonomisk vinning alltför stora. Och om det är någonting vi vet om monopol på marknaden är det att det knappast leder till innovation eller mest värde för konsumenterna.

Ett annat alternativ är att låta utmanare som Trustly eller Klarna ta över stafettpinnen, något de förstås visat stort intresse för. Här ligger problemet dels i att projektet ligger långt utanför deras kärnverksamhet, dels i att de drivs av helt andra vinstparametrar. Rådande ekonomiska läge gör oss också påminda om att dessa aktörer är känsliga för konjunktursvängningar och att verksamheten därmed kan förändras på sikt. Att de snabbt kan få fram en användarvänlig teknikprodukt råder det inga tvivel om. Frågan är snarare om de kommer kunna generera någon långsiktig samhällsnytta. Att vi om 15 år hamnar i ett läge där slutkonsumenterna får betala hutlösa summor för något som knappt kostar någonting alls är inte bara möjligt, utan troligt.

[...]

Möjligtvis borde ansvaret ligga på en ny, eller befintlig, myndighet. Kanske kan det också byggas runt e-kronan – en digital centralbanksvaluta vars värde kontrolleras. Det är uppenbart att det finns flera möjliga vägar till framgång inom offentligt ägande. Med största sannolikhet bör det hur som helst byggas med ISO20022-standarden som ramverk för att harmonisera med SEPA-regionen.

P27 kan ha floppat på grund av att storbankerna som väntat prioriterade inlåsning framför funktionalitet. Skulle Trustly eller Klarna verkligen vara mycket bättre? Visst är Klarna en ängel i jämförelse, men det är fortfarande ett vinstdrivande företag med avkastningskrav. Sverige behöver inte gå denna väg!

Politiska beslut brådskar så att alla kan betala

Riksbanken anser att lagstiftningsarbetet för en eventuell e-krona måste påbörjas nu. EU-kommissionen lämnade i juni 2023 lagförslag om en digital euro. Europeiska centralbanken har nu beslutat att gå vidare med sina förberedelser, vilket påskyndar behovet av svensk lagstiftning för en eventuell utgivning av e-krona. Det handlar om att ledtiden inte får vara alltför lång om riksdagen beslutar att Riksbanken ska få ge ut en e-krona.

"Vi måste förbereda oss för framtiden. Den snabba omvandlingen och digitaliseringen av betalningsmarknaden – med nya aktörer, ny teknologi och förändrade betalningsvanor – ställer krav på att även centralbanker anpassar sitt utbud av tjänster och förändrar sina system. En e-krona skulle kunna vara en del av framtidens betalningsmarknad, bland annat i ljuset av det pågående arbetet med en digital euro", säger Erik Thedéen.

Riksbanken håller med!

E-kronastudie om beteenden och drivkrafter på betalningsmarknaden

Handlare efterfrågar ökad konkurrens med enkla och transparenta prismodeller. Detta då betalningsmarknaden präglas av ett fåtal dominanta aktörer vilket påverkar prisbilden: ”Det är helt enkelt dyrt med betalningar”. De betalsätt som handlare väljer styrs utifrån vad kunderna vill använda. Handlare föredrar snabbare betalningar med få steg för kunden och att betalningar kan genomföras i realtid. Vidare är handlare positiva till en e-krona som kan bidra till ökad konkurrens.

Landets handlare håller också med!

[Odd]

Det verkar som att en av målen med att avskaffa kontanterna, nämligen att slå undan benen för kriminella, missas totalt.
I stället verkar digitaliseringen göra det lättare än någonsin att tvätta pengar. Och det är rätt logiskt, även kriminella behöver få in pengar. De har ju också utgifter för boende, konsumtion och fritid. Det vore rent av korkat att tro att en kriminell bestämmer sig för att plötsligt bli hederlig för att det inte längre går att använda kontanter.

Vi ser ju redan idag stora problem med de penningtvättlagar som vi har, som inte hjälper ett dugg mot den brottslighet den är tänkt att motverka, men där allmänheten stundtals drabbas hårt genom beslagtagna tillgångar och svårigheter att öppna bankkonto. Kanske behöver vi starkare lagar som fastslår konsumenters rättigheter till ekonomisk suveränitet och ett förbud att neka personer att öppna bankkonto, sätta in kontanter och tvingas bli spårade.

Var och en skall ha rätt att kunna genomföra en ekonomisk transaktion utan att det kan spåras.

[Enceladus]

Kanske behöver vi starkare lagar som fastslår konsumenters rättigheter till ekonomisk suveränitet och ett förbud att neka personer att öppna bankkonto, sätta in kontanter och tvingas bli spårade.

Finansinspektionen håller med om att konsumenters tillgång till betalkonto begränsas mer än nödvändigt:

Samtidigt är det inte bara konsumenter som får konton avslutade som drabbas – många får inte ens öppna ett betalkonto. Banker bör vara skyldiga att pröva alternativa åtgärder vid förhöjd penningtvättsrisk även för de som söker nytt konto. Vi vill samtidigt se att nya lagkrav är tydliga och formulerade på ett sätt som säkerställer att bankerna kan uppfylla kraven på att motverka penningtvätt.

– För att kunna leva och fungera i det svenska samhället behöver du ett betalkonto. Bankerna ska motverka penningtvätt, men konsumenters rätt till betalkonto ska inte inskränkas i onödan. Skärpta krav på banker att överväga alternativa lösningar kan minska den risken, säger Malin Alpen, områdeschef för Betalningar på Finansinspektionen.

Bankföreningen är däremot skeptisk till skärpta krav på bankerna:

Den spänning mellan penningtvättslagen och rätten till konto med grundläggande funktioner som diskuteras i kapitel 6 är svårlöst och här anser Bankföreningen att utredningen inte har nått ända fram. Några av utredningens förslag för att öka tillgången till konto för betaltjänster som ser föreningen som problematiska. Antagligen räcker det inte att ändra i reglerna för tillgång betalkonto. För att komma åt det upplevda problemet kan det behövas ändringar i penningtvättslagen, till exempel lättnader i kundkännedomskraven när det föreligger låg risk. Det vore också värdefullt med större kunskap om omfattningen av problemet att personer som enligt allmän uppfattning borde få ett konto med betaltjänster nekas ett sådant.

[...]

Med anledning av utredningens skrivningar om olönsamma kunder på flera ställen (sid. 277, 287, 302 och 303) vill Bankföreningen påpeka att i de situationer där det krävs att ett kundförhållande avslutas för att banken ska uppfylla kraven i PTL 3 kap. 1§ är lönsamhet inte ett kriterium som banken har möjlighet att beakta.

Penningtvättslagen är ett bekvämt sätt för bankerna att kringgå rätten till konto med grundläggande funktioner. Vidare vill Bankföreningen inte ha e-krona.

[Enceladus]

Bank-id slutar fungera på Huawei-modeller

– Vi är där våra användare finns och har inte har möjlighet att underhålla fler plattformar än de två största i Sverige. Det är för att hålla högsta säkerhet och tillgänglighetsnivå, säger Charlotte Pataky, pressansvarig för Bank-id till tidningen.

Kommersiella aktörer har en tendens att bara stödja de största plattformarna. Estlands lösning har ett bredare officiellt stöd och dessutom öppen källkod:

Det är dock lika viktigt att utredningen noga undersöker möjligheten att bygga den nya säkrare e-legitimationen på öppen källkod och öppna standarder. På detta sätt undviker man exempelvis att hamna i en situation där man blir fastlåst till en kommersiell aktör, något som vi fått alltför många olyckliga exempel på de sista decennierna.

Genom att säkerställa att Sverige använder programvara byggd på öppen källkod och öppna standarder skapas nödvändig interoperabilitet mellan olika delar av samhället och även i kontakten med andra länder. Det minskar också landets beroende till aktörer i andra länder, något som kan vara ett mycket viktigt argument i vår konfliktfyllda omvärld.

Det finns många goda exempel på digitala ID-lösningar som byggts med stöd av öppna standarder och samarbeten som OSIA, OpenCRVS, GovStack och MOSIP. Vi ser också hur öppna källkodsbaserade X-Road spelat en viktig roll i utformningen av liknande lösningar i Estland, Island och Finland.

Det är inte heller så bra att vara helt beroende av amerikanska plattformar - återigen en svensk specialitet...

[dr Cassandra Nojdh]

Bra, det! Ju färre tekniska plattformar från den kinesiska kommunistdiktaturen som fungerar i Europa, desto bättre.

I övrigt görs det en hel hönsgård av en fjäder här. Att öppen källkod, eller i vart fall öppna standarder är att föredra är självklart. Det framgår också i det ovan berörda delbetänkandet SOU 2023:61, sid. 130. Den av Enceladus-kollektivet refererade artikeln tillför däremot ingenting utan innehåller mest tekniskt mumbo-jumbo. Med det som Enceladus-kollektivet slarvigt benämner "Estlands lösning" avses troligen det mobila Smart-ID-systemet, som jag berört åtskilliga gånger. Som synes används det i hela Balticum, även om företaget som utvecklat detta, SK ID Solutions, är estniskt: https://www.skidsolutions.eu/

Den som verkligen vill grotta ned sig i arkitekturen för Smart-ID (och det är det nog inte många som vill) rekommenderas denna läsning:
https://www.smart-id.com/wordpress/wp-c ... -v0.6.html

För dem som har svårt att läsa innantill förtjänar det återigen att framhållas att det enligt delbetänkandet inte i första hand anses vara en statlig angelägenhet att utveckla en mobil eID-lösning. Så är det inte heller i Balticum. Både Smart-ID och det sim-korts-baserade Mobile-ID är kommersiellt utvecklade produkter.

Amerikanska plattformar? Som LV-systemet Patriot ex.vis? Nä, SAMP/T hade varit bättre.

[Odd]

”Gynnande av enskild” gäller bara offentliga aktörer och bankerna är privata. Men ändringar i lagstiftningen kan ju snabbt få även dominerande aktörer som driver samhällsviktiga tjänster, att behöva stödja mindre plattformar.

[dr Cassandra Nojdh]

”Gynnande av enskild” gäller bara offentliga aktörer och bankerna är privata. Men ändringar i lagstiftningen kan ju snabbt få även dominerande aktörer som driver samhällsviktiga tjänster, att behöva stödja mindre plattformar.

Problemet är väl att Sverige började i fel ände. Det hade väl varit en sak om BankID stannat inom bankvärlden (eller åtminstone hos bankerna i BankID-konsortiet), men nu har denna plattform spritt sig och etablerat någon form av de facto-standard. I Estland, för att ta det exempel som ständigt dras fram av Enceladus-kollektivet, är ju innehav av ett statligt ID-kort, med tillhörande eID obligatoriskt. Det kan väl sägas ha skapat en mer stabil bas för utvecklingen av mobila eID-lösningar. https://e-estonia.com/solutions/e-identity/id-card/

Observera att det, enligt delbetänkandet, föreslagna statliga eID-et inte är någon äkta mobil lösning. Det liknar mer det estniska ID-kortet, som förvisso kan användas direkt för identifiering i internetbaserade tjänster. Då krävs förstås (i det estniska fallet, som det beskrivs i referensen nedan, i Sverige rekommenderar DIGG en kontaktlös teknik) i regel en kortläsare (estniska ID-kort utfärdade efter 2019 stöder dock NFC) , som ansluts antingen till dator eller mobiltelefon. Här beskrivs denna hantering mer ingående: https://courses.cs.ut.ee/2020/infsec/fa ... ianID-card

Även BankID på kort kan sägas fungera ungefär likadant. Liksom det eID som finns på Skatteverkets ID-kort.

[dr Cassandra Nojdh]

Bank-id slutar fungera på Huawei-modeller

– Vi är där våra användare finns och har inte har möjlighet att underhålla fler plattformar än de två största i Sverige. Det är för att hålla högsta säkerhet och tillgänglighetsnivå, säger Charlotte Pataky, pressansvarig för Bank-id till tidningen.

Kommersiella aktörer har en tendens att bara stödja de största plattformarna.

Det där är vilseledande. Vad den handlar om är att den kinesiska kommunisrtdiktaturen via sitt ombud Huawei valt att lämna appbutiken Google Play, för att istället enbart använda kommunistdiktaturens egen Appgallery: Mobilt Bank ID slutar fungera på Huawei-mobiler: Dras tillbaka från appbutiken

[Enceladus]

Bank-id slutar fungera på Huawei-modeller

– Vi är där våra användare finns och har inte har möjlighet att underhålla fler plattformar än de två största i Sverige. Det är för att hålla högsta säkerhet och tillgänglighetsnivå, säger Charlotte Pataky, pressansvarig för Bank-id till tidningen.

Kommersiella aktörer har en tendens att bara stödja de största plattformarna.

Det där är vilseledande. Vad den handlar om är att den kinesiska kommunisrtdiktaturen via sitt ombud Huawei valt att lämna appbutiken Google Play, för att istället enbart använda kommunistdiktaturens egen Appgallery: Mobilt Bank ID slutar fungera på Huawei-mobiler: Dras tillbaka från appbutiken

Nä, Huawei kastades ut från Google Play på grund av Trumps sanktioner. Att bankkartellen fimpar stödet för Huawei-telefoner beror på vinstmaximering:

Anledningen till detta är att Bank ID drar tillbaka appen från Huaweis appbutik eftersom den har så få användare.

Det av skribenten åberopade Smart-ID-systemet fortsätter däremot att stödja Huaweis appbutik. För några år sedan tog Bank ID också bort stödet för Linux.

[dr Cassandra Nojdh]

Ja,det där är en riktig soppa. Här är en bättre översikt än den Enceladus-kollektivet åberopar:
https://www.pocket-lint.com/sv-se/telef ... r-telefon/

Lägg märke till att Huawei började utveckla Appgallery långt innan Trump klampade in. Det är inte orimligt att anta att kommunistdiktaturen redan då hade planer på att bygga upp ett eget mobiltelefontekniskt ekosystem.

Ett mer närliggande exempel än Smart-ID är Freja. Här dunkar Freja och Huawei varandra i ryggen å det grövsta (mitt under pågående pandemi):
https://frejaeid.com/freja-eid-nu-tillg ... ppgallery/
https://consumer.huawei.com/se/press/ne ... ws-200514/

Men av allt att döma verkar kommunistdiktaturen att nu ha valt att divergera sig från Android: Nytt Harmony OS saknar stöd för Android-appar. Den kinesiska kommunistdiktaturen vill ju inte vara beroende av amerikanska teknikplattformar. Hellre vill man att de egna ska dominera. Däremot snor man gärna åt sig amerikansk teknik och integrerar i sina egna, civila och inte minst militära plattformar!

Så vi får väl se vem som vinstmaximerar i fortsättningen.

[dr Cassandra Nojdh]

Vi tar upp detta tema igen, fastän jag här är vänlig nog att skala bort Enceladus-kollektivets irrelevanta snäsigheter:

Till och med högerextrema debattörer uppmärksammar "det svenska tillståndet", om än från en annan vinkel:

Rapporten är som en katalog över svensk naivitet: skenäktenskap, madrassboenden, ankarboenden, skeninvandring, målvakter, samordningsnummer, identitetskapning, människoexploatering… Med hjälp av e-legitimation och BankID organiseras vidsträckta bedrägerier utan individkontroll. Det finns exempel på aktörer som förfogat över 60 BankID i en och samma mobiltelefon.

Grunden för påståendena ovan refereras inte, men härrör från ett utredningsuppdrag som Skatteverket - på regeringsuppdrag - redovisade 2021:
Redovisning av regeringsuppdrag att inrätta ett pilotprojekt för att komma åt felaktig folkbokföring kopplad till organiserad brottslighet

och som kavlades ut ytterligare i SOU 2021:57: Om folkbokföring, samordningsnummer och identitetsnummer

Problemen som beskrivs i texterna är förstås verkliga och båda skrifterna framhåller behovet i biometri för att identifiera landets invånare, fastän oklart hur det faktiskt skulle gå till. Det våta drömmen för byråkraterna är förstås att folkbokföringsdatabasen ska innehålla biometriska uppgifter över samtliga invånare, helst både ansiktsigenkänning och fingeravtryck.

Önskemålen tillgodoses, åtminstone delvis, genom SOU 2023:32 Biometri – för en effektivare brottsbekämpning, som föreslår att pass- och id-kortregistrens fotografier (dessa sparas, till skillnad - än så länge - från fingeravtrycken, i registren) ska göras biometriskt sökbara för de sk. rättsvårdande myndigheterna. Slutbetänkandet överlämnades till en glädjestrålande justitieminister Strömmer 19/6. Tittar man däremot på remissinstanserna, så ser man att Centrum för rättvisa, som sagde Strömmer en gång grundade, helt avvisar denna ändamålsglidning beträffade register som skapats i helt andra syften. Så kan det gå när man byter hatt.

[dr Cassandra Nojdh]

Nästa steg i resonemanget blir en svavelosande artikel som den populistiske Patrik Kronquist skrivit i högertidningen Expressen:
Sverige måste bekämpa spöksamhället

Kronquists problembeskrivning tillför egentligen ingenting nytt jämför med de statliga texterna ovan. Däremot kräver Kronquist att varje användning av ett eID ska kräva biometrisk identifiering:

Men det som verkligen behövs är att uppgifterna kan verifieras löpande, när identiteten används. Om man ska starta ett företag eller ta en kredit är det till exempel rimligt att de biometriska uppgifterna kontrolleras. Annars kommer de kriminella nätverken att fortsätta att kunna fjärrstyra sina spök-arméer i Sverige.

Sådana initiativ saknas dock fortfarande.

Oro för den personliga integriteten är förmodligen en orsak till politikernas handlingsförlamning. Sådana farhågor bör tas på allvar.

Men maskinell ansiktsigenkänning är egentligen en modern version av det som postkassörskan förr i tiden gjorde när hon jämförde fotot på körkortet med personen som ville göra ett uttag. Det är dagens låga säkerhet kring digitala tjänster som är det historiska undantaget.

På annat sätt kan man knappast tolka utsagorna ovan. Däremot förbigår Kronquist med lätt hand hur detta faktiskt skulle gå till. Menar han att för varje användning av eID:t skulle detta biometriskt verifieras mot en databas innehållande innehavarens i förväg insamlade biometriska uppgifter? Idéerna i SOU 2023:32 tyder ju på att det faktiskt är påväg ditåt. Inte ens i de omhuldade baltiska systemen gör man någonting sådant, verkar det som.

Alternativet är förstås den teknik som finns implementerad redan idag, i både BankID och i Freja, verifiering mot den enda fysiska ID-handlingar som idag innehåller biometriska uppgifter, pass eller nationellt ID-kort.
Kontroll av ID-handling-Digitalt och direkt i BankID-appen
Säkrare med ansiktsigenkänning - så fungerar det

Som synes är det egentligen den part som medger att identifiering med BankID (i detta fall) i sina tjänster, som avgör vilken teknik som ska användas. Men att kräva det vid varje identifieringstillfälle förefaller väl tungrott.

Dessutom verkar Kronquist inte ha något större begrepp om hur fysiska ID-handlingar kontrolleras idag, bortsett från att det inte finns några "postkassörskor" längre. På banken kanske det är annorlunda (dit får man ju som bekant inte komma in längre) men på övriga ställen där legitimation krävs läser man bara av ID-kortet med en scanner och kontrollerar möjligen att namnet stämmer.

[Enceladus]

Kontanterna snart bara 1 procent av pengarna

Andelen prassel och klirr av det vi i dagligt tal kallar pengar sjönk till det nya bottenrekordet 1,2 procent i november i år. Det kan jämföras med drygt 7 procent vid millennieskiftet och nära 5 procent i slutet av 2009.

Riksbanken och europeiska ECB driver sedan flera år pilotprojekt för att skapa digitala kontanter. Tanken är att förena kontanternas tillgänglighet, systemneutralitet och frikoppling från den privata banksektorn, med de fördelar som kommer med digitala betalningar.

I Sverige tonade den statliga betalningsutredningen i år ned behovet av en e-krona. Samtidigt ångar dock ECB fram med sikte på att ha en startklar digital euro i november 2025.

[...]

”Kronan riskerar att bli utkonkurrerad av en elektronisk euro, om den underlättar betalningar i euroområdet där vi har väldigt stor handel. Om vi får se politikerna och ECB ta nya steg mot den elektroniska euron om två år kan det pressa Sverige att påskynda e-kronan, men samtidigt öka trycket på Sverige att överge kronan för euron.”

EU tvingade Sverige att införa en statlig e-legitimation eftersom storbankerna inte vill ha tillitsnivå 4. Snart kan ECB tvinga Sverige att införa digitala kontanter.

[dr Cassandra Nojdh]

Kontanterna snart bara 1 procent av pengarna

”Kronan riskerar att bli utkonkurrerad av en elektronisk euro, om den underlättar betalningar i euroområdet där vi har väldigt stor handel. Om vi får se politikerna och ECB ta nya steg mot den elektroniska euron om två år kan det pressa Sverige att påskynda e-kronan, men samtidigt öka trycket på Sverige att överge kronan för euron.”

Ja, det vore ju en välgärning. En del högerextremister, som katastrofförfattaren Lars Wilderäng, hoppas ju istället på EMU/Euro-systemets kollaps, ungefär som den skandinaviska myntunionen kollapsade i kaoset efter WW1.

En del tror att Sverige kan följa Danmarks exempel och införa en fast växelkurs mellan SEK och EUR, men Danmark fick ju ett fördragsenligt undantag (en muta till danska folket) mot att genomföra EMU:s tredje steg - alltså utan att behöva byta ut DKK mot EUR. Det misstaget kommer inte ECB/EU att upprepa. Antingen är man med eller också inte. Typiskt danskar (säger jag, som är dansk till 1/8).

[dr Cassandra Nojdh]

EU tvingade Sverige att införa en statlig e-legitimation eftersom storbankerna inte vill ha tillitsnivå 4.

Riktigt där är vi väl inte än, va? Här ska utredas och utredas först!

Som jag tidigare har visat är det inte på något sätt självklart att det är en privat leverantörs av mobilt eID uppgift att på egen hand tillhandahålla en tillitskedja upp till nivå 4. Så långt den statlige utredaren har kommit hittills så är det inte heller tänkt att svenska staten ska erbjuda någon mobil lösning, utan man verkar sikta på något som liknar den baltiska situationen. Tekniskt bör det inte vara någon svårighet att basera tilliten i BankID eller Freja på en statlig ID-handling på nivå 4. Skillanden mot Baltikum är dock att man här, i förekommande fall, måste pracka på publicum en frivillig ID-handling (a 400 kr. eller så)