Forum - Spårvägssällskapet.se

I dag ble 140-årsjubileet for sporveisdriften i Olso markert med bl.a. en enkel kortesje og deretter arrangementer i Homansbyen og på Stortorvet. Hestesporvogna fra 1875 fikk seg en kjøretur fra sporveismuseet på Majorstua til Stortorvet trukket av en vaskeekte arbeidshest.

http://www.nrk.no/ostlandssendingen/his ... 1.12588765

Vackert!

"Ett härligt ekipage..." (jag försöker härma Anders Gernandts ytterst speciella artikulation...!).

Intressant är att hästen, som verkar vara av Ardennertyp, vilket icke användes som dragare fordomdags, är kopplad till vagnen med skacklar. Hade man den typ av seldon i Oslo eller är det en sentida konstruktion...?

I Sverige använde man läderklädda kedjor till en dragbalk. Om Ni tittar på bilder från exempelvis Stockholm, så kan Ni se att det går en läderrem alt. kedja (som hänger över plattformens skyddsplåt) ner till vagnens koppel. För att undvika att vagnen rullade på hästen i nedförslut om föraren inte lyckades bromsa tillräckligt, så drog föraren i nämnda rem och löste ut kopplingssprinten. Därefter kunde han styra hästen åt sidan.

Knepig behörighetsfråga; Godkänd spv-förarutbildning + examen från Flyinge i spannkörning....?

Hälsar / Lena (som under 1960-talet tillsammans med den nu bortgångne SSS-medlemmen Jan Moback ägde hästen "Drott". Självklart namnad efter den "Drott" som tillsammans med "Vivi" drog den sista hästspårvagnsturen i Stockholm den 10/2 1905)

Dette har allerede vært debattert i dag på et norsk, lukket nettforum.

Gamle bilder gir noen svar på dette, men ikke alle.

I vognenes ordinære driftstid brukte de etter bildene å dømme normalt seletøy og lærremmer. De begynte etter bildene å dømme med skjeker, dvs. en fast og todelt kobling av tre, ved jubileumskjøringen i 1925, dvs. femtiårsjubileet.

Om du skal bruke seletøy med lærremmer kreves det at kusken er godt trenet og godt samkjørt med hesten, slik at han ikke skal risikere å kjøre på hesten bakfra med vogna. Særlig gjelder dette i nedoverbakker, og det er det mange av i Oslo.

Driftsbilde fra ca. 1880:
http://www.oslobilder.no/OMU/OB.F01148

Driftsbilde fra ca. 1890:
http://www.oslobilder.no/OMU/OB.F04293d

Driftsbilde fra 1898:
http://www.oslobilder.no/BAR/A-40202/Ug/0014/009

Bilde fra jubileet i 1925:
http://oslobilder.no/BAR/A-70036/Ub/0013/368

Bilde fra jubileet i 1935:
http://www.oslobilder.no/BAR/A-40202/Uaa/0002/037

Bilde fra prøvekjøring i 1950:
http://oslobilder.no/BAR/A-70036/Ub/0010/261

Filmopptak i 1963:
http://oslobilder.no/BAR/A-70036/Ub/0013/372


Ellers: Hesten som ble brukt i dag er til daglig sysselsatt med å trekke tømmer i skogen. Det er faktisk fortsatt en som sverger til hest til denne oppgaven.
https://www.facebook.com/TA-Skogsdrift- ... /timeline/

Kompetansespørsmålet: Bildene viser at det sitter to personer foran på vogna. Han som holder i tømmene er han som er hestekyndig. Han ved siden av er godkjent fører på gammel sporvogn i Oslo, og er ellers den som passer bremsen.

Aftenposten - Osloby har laget en video om begivenhetene i dag. Vet ikke om den kan avspilles fra ikke-norske nettadresser?
http://www.osloby.no/nyheter/I-1875-gik ... 91639.html


Her en fersk viveo av dagens kortesje som passerer krysset Parkveien - Welhavens gate. Hesten er redd for å tråkke på det glatte metall-lokket over sporvekselmekanismen og prøver derfor å trå utenom.
https://www.youtube.com/watch?v=2_ESSAbnnds

Tack Roar för kommentarer och intressanta bilder.

Vi kan alltså konstatera att skacklarna är ett sentida seldon som kom i bruk när den aktuella vagnen plockades ut för specialkörningar.

Bara ett litet påpekande; man använde inte läderremmar som drag utan det var kedjor som läderskoddes för att inte skava i de avsnitt de låg an mot hästen.

Nu har vi bara diskuterat enspända hästspårvagnar. För större vagnar användes två-spann, även där med dragkedjor. Och visst var det skickliga hästkarlar dessa förare. Det gällde att hela tiden hålla draget tajt med hjälp av handbromsen så att inte hästarna fick vagnen på bakhasorna i nedåtlut. Och som bekant rullar stålhjul lätt varför även i små lutningar kan det gå undan.

Med den erfarenhet jag har av spann-körning, så niger jag djupt för dessa kuskar som kunde styra sina hästar med tömmarna i en hand (vid två-spann har man bara yttre tömmar och hästarnas grimmor är hopkopplade) och den andra handen på bromsveven. Hästar lär sig dock snabbt och jag förmodar att de tämligen självmant "följde spåren".

/ Lena

I Oslo er det som kjent mange stigninger. På et tidspunkt måtte de begynne med "hjelpe"-hester i de bratteste stigningene. Likeledes sier historien at de på slutten måtte bruke to hester mer elle rmindre fast av dyrevernhensyn.

Dette bildet her finnes med to hester. Men det hersker noe uenighet om dateringen av bildet og om det er tatt fra ordinær drift eller oom det kan være fra tidlig filmopptak eller fotografering. Jeg overlater til ekspertisen på Oslos aller tidligste kollektivtransporthistorie å kommentere dette.
http://www.oslobilder.no/BAR/A-70036/Ub/0013/406

Vogn 6, som er museumsvogn i dag,ble faktisk plukket ut til museumsformål på et veldig tidlig tidspunkt. Andre vogner av samme serie ble dels bygget om til tilhengere til de første elektriske motorvognene, dels solgt som hytter og fraktet opp i skogen nord for Oslo. Nr. 5 er en av dem som ble hytte.
http://vognparksporveismuseet.atwebpage ... k/KSS5.htm
og nr. 9 en annen.
http://vognparksporveismuseet.atwebpage ... k/KSS9.htm

Hestene lærer fort å følge sporet, ja. Det fortelles også historier om at sporveien fra tid til annen måtte låne ut hester til Brannvesenet. Da skal det ha vært problemer med å få hestene til å gå i andre gater enn der det lå spor.

Roar skrev:Dette bildet her finnes med to hester. Men det hersker noe uenighet om dateringen av bildet og om det er tatt fra ordinær drift eller oom det kan være fra tidlig filmopptak eller fotografering. Jeg overlater til ekspertisen på Oslos aller tidligste kollektivtransporthistorie å kommentere dette.
http://www.oslobilder.no/BAR/A-70036/Ub/0013/406

Om vi åpner linken står det at bildet er tatt i juli 1899, og jeg finner ingen grunn til å tvile på at det skal være riktig. Vi ser luftledning over sporet, og det rimer med at det bare er 2-3 måneder igjen til elektrisk drift tar over sent i september 1899. Kan så dette bildet være tatt mye senere og av den bevarte vogn nr. 6? Vi har sett et annet bilde med nr. 6 på samme sted, tatt ved jubileet i 1925, omkranset av mye folk. Vogn nr. 6 ble satt i stand til jubileumsutstillingen (landsutstilling i anledning 100 år med grunnloven) i 1914. Men bildet av hestesporvognen kan ikke være tatt senere enn i 1913, da Grand Hotel i bakgrunnen fikk ny fasade. Jeg holder fotografering i anledning sporveisjubileum og med minimalt med tilskuere som ganske usannsynlig. Konklusjon - bildet er med overveiende sannsynlighet et ekte driftsbilde fra 1899.
Roy B.