Fel bild?

[LÅ1]

Man tager vad man haver: http://www.mitti.se/kopparstold-bakom-stort-tagstopp/
Inte kommer man till Eskilstuna eller Strängnäs på de spåren som syns på bilden.

(Inledningen lär inte vara ett Kajsa Warg-citat. Hon sa något snarlikt: "Man tager, om man så haver, ...". Eller något liknande.)

[C12C3C3C12]

Om det hade varit gamla järnvägsbron hade det varit okej, det var alltså jordkablarna från kontaktlednings stolparna dom snodde, om ni tar och hänger på en järnvägsstation med tak så ser ni jordkablarna från stolparna som bär upp taken men låt bli dem även om kopparpriset är högt.

[LÅ1]

Om det hade varit gamla järnvägsbron hade det varit okej, det var alltså jordkablarna från kontaktlednings stolparna dom snodde, om ni tar och hänger på en järnvägsstation med tak så ser ni jordkablarna från stolparna som bär upp taken men låt bli dem även om kopparpriset är högt.

Är dessa kablar endast till för att jorda stolparna så att de ej kan bli strömförande, eller snarare spänningssatta, av olyckliga omständigheter? Eller kanske rent av bli spänningssatta av induktion?

Även stolpar och räcken etc. utmed spårvägslinjer är jordade på liknande sätt, har jag sett.

Jag har alltid trott att det var kopparledningar mellan rälsen och jord som brukade stjälas. De är väl till för att det inte skall gå strömmar så långa vägar i rälsen när ett tåg passerar?

[C12C3C3C12]

Om det hade varit gamla järnvägsbron hade det varit okej, det var alltså jordkablarna från kontaktlednings stolparna dom snodde, om ni tar och hänger på en järnvägsstation med tak så ser ni jordkablarna från stolparna som bär upp taken men låt bli dem även om kopparpriset är högt.

Är dessa kablar endast till för att jorda stolparna så att de ej kan bli strömförande, eller snarare spänningssatta, av olyckliga omständigheter? Eller kanske rent av bli spänningssatta av induktion?

Även stolpar och räcken etc. utmed spårvägslinjer är jordade på liknande sätt, har jag sett.

Jag har alltid trott att det var kopparledningar mellan rälsen och jord som brukade stjälas. De är väl till för att det inte skall gå strömmar så långa vägar i rälsen när ett tåg passerar?

Yup, utifall kontaktledningen skulle hamna på plattformstaket respektive staketet skulle dessa bliva strömförande till man brutit strömmen, komihåg att man gör provinkopplingar när strömmen bryts.

[Harald]

Jag har alltid trott att det var kopparledningar mellan rälsen och jord som brukade stjälas. De är väl till för att det inte skall gå strömmar så långa vägar i rälsen när ett tåg passerar?

Nej, man vill inte ha ut strömmen i jorden, för då vet man inte vilka vägar den tar. Växelströmsbanor har i regel separat återledare. På Banverkets nät brukar den hänga i isolatorer på sidan av stolpen. För att få strömmen att gå den vägen i stället för i rälen har man sugtransformatorer. Det är en transformator med förhållandet 1:1. Strömmen till körtråden går genom den ena lindningen. Den andra lindningen förbinder rälen med återledningen, och lika stor ström kommer då att gå genom den.

På likströmsbanor kan man förstås inte göra så. Då finns risken att strömmen ger sig ut på vandring (kallas vagabonderande strömmar) och kan förstöra vattenledningar m.m. Om det är viktigt att man inte får vagabonderande strömmar måste man isolera rälen från jord. Det är t.ex. gjort på de spårvägsspår som löper utmed järnvägen i Göteborg för att inte returströmmen ska påverka järnvägens signalsystem.

[daniel_s]

Men för att inte slira iväg för långt så är det ju stolpjordar som försvinner. De finns för att skydda mot att stolpen blir spänningsförande vid fel i en isolator. I stället blir det kortslutning och strömmen bryts. Jag vet inte varför dessa görs av koppar, det borde gå att använda aluminiumjordningar men jag är ju ingen konsult. Det går iofs att köra utan skyddsjordning men det är elsäkerhetsmässigt osolidariskt mot allmänheten, därav dessa trafikstopp.

[LÅ1]

Men för att inte slira iväg för långt så är det ju stolpjordar som försvinner. De finns för att skydda mot att stolpen blir spänningsförande vid fel i en isolator. I stället blir det kortslutning och strömmen bryts. Jag vet inte varför dessa görs av koppar, det borde gå att använda aluminiumjordningar men jag är ju ingen konsult. Det går iofs att köra utan skyddsjordning men det är elsäkerhetsmässigt osolidariskt mot allmänheten, därav dessa trafikstopp.

Hur ser det ut under mark? Kopparledningen ar fastskruvad i stolpen, och ledningen går ner i marken. Men vad finns där? En kopparplatta?

Jag hörde i någon intervju (i SvT:s Aktuellt, kanske?) för något år sedan, att man börjar ersätta koppar med aluminium i dessa sammanhang. Kommer inte ihåg varför man tidigare alltid använt koppar, men den intervjuade redogjorde kort för de båda materialens för- och nackdelar.

[Hans Wibacke]

Men för att inte slira iväg för långt så är det ju stolpjordar som försvinner. De finns för att skydda mot att stolpen blir spänningsförande vid fel i en isolator. I stället blir det kortslutning och strömmen bryts. Jag vet inte varför dessa görs av koppar, det borde gå att använda aluminiumjordningar men jag är ju ingen konsult. Det går iofs att köra utan skyddsjordning men det är elsäkerhetsmässigt osolidariskt mot allmänheten, därav dessa trafikstopp.

Hur ser det ut under mark? Kopparledningen ar fastskruvad i stolpen, och ledningen går ner i marken. Men vad finns där? En kopparplatta?

Ledningen är förbunden med den ena rälen (S-rälen). Här har du en par år gammal sida som berör ämnet: http://blogs.sweco.se/infrastruktur-och ... sjordning/

Om du tycker att den sidan inte mättar ditt kunskapsbehov i ämnet så sök efter dokumentet "BVS 510 - Jordning och skärmning i Trafikverkets järnvägsanläggningar". Men det ger nog mer kött på benen än du hade räknat med.

[LÅ1]

Men för att inte slira iväg för långt så är det ju stolpjordar som försvinner. De finns för att skydda mot att stolpen blir spänningsförande vid fel i en isolator. I stället blir det kortslutning och strömmen bryts. Jag vet inte varför dessa görs av koppar, det borde gå att använda aluminiumjordningar men jag är ju ingen konsult. Det går iofs att köra utan skyddsjordning men det är elsäkerhetsmässigt osolidariskt mot allmänheten, därav dessa trafikstopp.

Hur ser det ut under mark? Kopparledningen ar fastskruvad i stolpen, och ledningen går ner i marken. Men vad finns där? En kopparplatta?

Ledningen är förbunden med den ena rälen (S-rälen). Här har du en par år gammal sida som berör ämnet: http://blogs.sweco.se/infrastruktur-och ... sjordning/

Om du tycker att den sidan inte mättar ditt kunskapsbehov i ämnet så sök efter dokumentet "BVS 510 - Jordning och skärmning i Trafikverkets järnvägsanläggningar". Men det ger nog mer kött på benen än du hade räknat med.

Tack! Sweco-bloggen var lagom nivå!
Det som kan vara intressant i BVS 510-dokumentet är avsnitt 3.1 som innehåller definitioner.