"SL är dyrast i världen" (Gäller enkelbilljetter)

[LÅ1]

"SL är dyrast i världen" skriver SvT.se

[lirdo]

Och ändå pratar man på SL snarast om behovet av att höja priserna ytterligare...

[Verspieder]

Varför skulle man välja att resa på enkelbiljetter? När jag turistar i t.ex London, eller är på besök i någon medelstor nordisk stad, köper jag i första hand tidsbegränsade kort på 24, 48 eller 72 timmar.

Det här är helt rätt väg att gå. Annars får man bara som det var för några få år sedan i Umeå, där dagliga pendlare och sällanresenärer köpte flera enkelbiljetter om dagen (naturligtvis ombord på bussen), istället för att åka en aning billigare med ett busskort med motsvarigheten till SLs "reskassa".

[Lars_L]

Allt handlar ju om hur man räknar också...

I Köpenhamn har man ju kvar systemet med närmare 100 zoner i Storköpenhamn - det gör att det förvisso är billigt om man åker en liten bit - men man kan inte åka buss runt halva stan som i Stockholm för det pris som anges precis.

I Oslo har man extratillägg om man betalar på bussen, biljett för en zon kostar då 50 nkr. En skillnad här är också att man förvisso har få zoner som i Stockholm, men en biljett för bara en zon kostar där 1,5 av de ytterligare. En sak som faktiskt inte vore så dum i Stockholm - även om det blir lite knepigare att räkna. Ett problem med få zoner är ju att det blir förhållandevis dyrt att resa i en zon, men få behöver åka i två. En avgift på 30 kronor för första zonen i Stockholm, och sedan 20 kronor för följande skulle kanske göra det mer rättvist?

Nu räknar man ju bara bussbiljetter. I London har man ju ett enhetspris för bussbiljetter på 1,45£. Främst för att man vill avlasta tågtrafiken, fast i gengäld kostar en enkelbiljett på Underground, 4,70£ alltså omkring 56 konor (bereonde på kurs),

Så allt handlar förstås lite om hur man räknar. Vilket väl visar att statistik kan bevisa vad som helst - även om det inte går att förneka att vi hör till de dyraste.

[M_M]

Varför skulle man välja att resa på enkelbiljetter? När jag turistar i t.ex London, eller är på besök i någon medelstor nordisk stad, köper jag i första hand tidsbegränsade kort på 24, 48 eller 72 timmar.

Tyvärr vill t.ex. TfL tydligen att resenärerna åker på "reskassa" istället för periodkort.

För besökare är "reskassa" extra dåligt eftersom risken för strul är större än med periodkort och möjligheten/jobbet att rätta till strul är låg för den som tillfälligt besöker en plats.

Sidospår och deja-varning: Min erfarenhet är att det blir ALLTID något strul med TfL. Antingen blir man feldebiterad på grund av det ena eller andra tokeriet med oyster-hanteringen vid resor med "reskassa", eller så råkar man ut för att ett periodkort säljs med fel gitlighetsdatum. Påpekar man det så får man reda på att man ska ringa något telefonnummer; otroligt osmidigt för en besökare.

Det här är helt rätt väg att gå. Annars får man bara som det var för några få år sedan i Umeå, där dagliga pendlare och sällanresenärer köpte flera enkelbiljetter om dagen (naturligtvis ombord på bussen), istället för att åka en aning billigare med ett busskort med motsvarigheten till SLs "reskassa".

Då har de satt priserna fel eller krånglat till det på något annat sätt om det inte lönar sig bättre att använda "reskassa" på kort.

[Odd]

Å andra sidan torde väl månadskortet på SL i alla fall tillhöra bland de billigaste i världen, i varje fall om man jämför med inkomst per person och hur stort område det gäller för!
Exempelvis kostar ett 30-dagarskort som bara gäller i Skövde kommun hela 680 kr. Ett kort som gäller hela länet kostar 1595 kr. Ett kort som gäller för ungefär motsvarande område som SL fast för Göteborg kostar 1050 kr. Ett kort i London som motsvarar SL-kortet kostar £321,50, motsvarande ca 4000 kr/månad.

[Lars_L]

En viktig skillnad är ju också vilken typ av trafik man har. I en del städer ingår ju egentligen bara stadens centrala busstrafik och Metro/spårväg i den trafik som bedrivs. Regional trafik sköts då av andra aktörer. Eller som London där det ju egentligen bara finns stadstrafik. En annan faktor är om man vill prioritera resandet med periodkort. I vissa städer är det ju fortfarande det vanliga att man betalar för enkelbiljett, eller "klippkort". Då ligger ju all eventuell subvention på biljetten.

Skulle man bara ha busstrafik i innerstaden, skulle ju en biljett inte behöva kostar mer än 12 kronor - utan skattestöd. På linje 4 omkring 6,50 kronor. Detta kan jämföras med att produktionskostnaden för en resa inom trafikområde Norrtälje - ligger på över 50 kronor i genomsnitt.

Egentligen ligger ju hela skattesubvention inom SL-området på periodkort. Kostnaden för en enkelbiljett är i princip alltid betydligt högre än produktionskostnaden och med reskassa går det i bästa fall ungefär jämt upp - om man ser schabloniserat - givetvis har landsbygdslinjer med få resande alltid en betydligt högre produktionskostnad än vad man betalar för, men sett per trafikområde vägs det i regel upp av tunga stomlinjer.

[Verspieder]

Då har de satt priserna fel eller krånglat till det på något annat sätt om det inte lönar sig bättre att använda "reskassa" på kort.

Man höjde sedermera priserna på ombordköpta enkelbiljetter, men då man inte vågade ta i så fortsatte andelen enkelbiljetter vara hög. Nej, det krävs helt klart att man kör på SL-linjen med rejält höga priser på enkelbiljetter, att man tjänar in ett helt dygnskort på bara några få enkelresor. Annars är det svårt att vänja av folk med att stå och köa för att dagligen köpa enkelbiljetter, och istället handla ett kort och snabbt "blippa" det vid påstigandet.

[Lennart Petersen]

En viktig skillnad är ju också vilken typ av trafik man har. I en del städer ingår ju egentligen bara stadens centrala busstrafik och Metro/spårväg i den trafik som bedrivs. Regional trafik sköts då av andra aktörer. Eller som London där det ju egentligen bara finns stadstrafik. En annan faktor är om man vill prioritera resandet med periodkort. I vissa städer är det ju fortfarande det vanliga att man betalar för enkelbiljett, eller "klippkort". Då ligger ju all eventuell subvention på biljetten.

Skulle man bara ha busstrafik i innerstaden, skulle ju en biljett inte behöva kostar mer än 12 kronor - utan skattestöd. På linje 4 omkring 6,50 kronor. Detta kan jämföras med att produktionskostnaden för en resa inom trafikområde Norrtälje - ligger på över 50 kronor i genomsnitt.

Egentligen ligger ju hela skattesubvention inom SL-området på periodkort. Kostnaden för en enkelbiljett är i princip alltid betydligt högre än produktionskostnaden och med reskassa går det i bästa fall ungefär jämt upp - om man ser schabloniserat - givetvis har landsbygdslinjer med få resande alltid en betydligt högre produktionskostnad än vad man betalar för, men sett per trafikområde vägs det i regel upp av tunga stomlinjer.

Driftkostnaden för tunnelbanan ligger väl på så där 10kr per resenär.
Även en enkelbiljett ska ju kunna köpas i automat och inte nödvändigt belasta spärrvakterna.
Lät säga att 20kr kunde vara lagom för en enkelbiljett i innerstaden ?

[M_M]

Då har de satt priserna fel eller krånglat till det på något annat sätt om det inte lönar sig bättre att använda "reskassa" på kort.

Man höjde sedermera priserna på ombordköpta enkelbiljetter, men då man inte vågade ta i så fortsatte andelen enkelbiljetter vara hög. Nej, det krävs helt klart att man kör på SL-linjen med rejält höga priser på enkelbiljetter, att man tjänar in ett helt dygnskort på bara några få enkelresor. Annars är det svårt att vänja av folk med att stå och köa för att dagligen köpa enkelbiljetter, och istället handla ett kort och snabbt "blippa" det vid påstigandet.

Fast jag menar alltså att det bara behöver vara dyra enkelbiljetter vid kontantköp. På stadsbussar som har samma taxa oavsett reslängd så kan ju en reskassa-resa bestå av att man bara viserar kortet så dras standardtaxan. Till och med på det gamla Scanpointsystemet tog det väl bara någon knapp sekund extra (kortet kördes upp-ned ett par vändor i läsaren, typ först ner för att läsa kortet, upp med det igen, ner igen för att skriva det och kanske en vända till ned-upp för att verifiera att skrivningen gick bra.

[Verspieder]

Fast jag menar alltså att det bara behöver vara dyra enkelbiljetter vid kontantköp. På stadsbussar som har samma taxa oavsett reslängd så kan ju en reskassa-resa bestå av att man bara viserar kortet så dras standardtaxan. Till och med på det gamla Scanpointsystemet tog det väl bara någon knapp sekund extra (kortet kördes upp-ned ett par vändor i läsaren, typ först ner för att läsa kortet, upp med det igen, ner igen för att skriva det och kanske en vända till ned-upp för att verifiera att skrivningen gick bra.

Det brukade bli rätt kännbara förseningar i Umeås stadstrafik pga stor mängd kontanta enkelbiljetter som skulle säljas på vissa turer. På samma via har UL-bussarna i Uppsala län idag en hel del störande förseningar på vissa avgångar om fler än någon enstaka resenär önskar handla enkelbiljetter med bankkort.

[Lennart Petersen]

Fast jag menar alltså att det bara behöver vara dyra enkelbiljetter vid kontantköp. På stadsbussar som har samma taxa oavsett reslängd så kan ju en reskassa-resa bestå av att man bara viserar kortet så dras standardtaxan. Till och med på det gamla Scanpointsystemet tog det väl bara någon knapp sekund extra (kortet kördes upp-ned ett par vändor i läsaren, typ först ner för att läsa kortet, upp med det igen, ner igen för att skriva det och kanske en vända till ned-upp för att verifiera att skrivningen gick bra.

Det brukade bli rätt kännbara förseningar i Umeås stadstrafik pga stor mängd kontanta enkelbiljetter som skulle säljas på vissa turer. På samma via har UL-bussarna i Uppsala län idag en hel del störande förseningar på vissa avgångar om fler än någon enstaka resenär önskar handla enkelbiljetter med bankkort.

Men på SL bussar kan man inte köpa biljetter vare sig kontant eller med bankkort.
Det går bara i spärr eller av konduktör och försenar då inte någon avgång.

[daniel_s]

Egentligen kan jag inte låta bli att småle lite när någon klagar på försenade stadsbussar i Umeå. Kommer att tänka på Norrköping, där kan spårvagnsförarna också bli hyperstressade av att någon håller upp en dörr i tre sekunder så att den måste återställas. Välkommen till tunnelbanan liksom...

[Verspieder]

Egentligen kan jag inte låta bli att småle lite när någon klagar på försenade stadsbussar i Umeå. Kommer att tänka på Norrköping, där kan spårvagnsförarna också bli hyperstressade av att någon håller upp en dörr i tre sekunder så att den måste återställas. Välkommen till tunnelbanan liksom...

Resenärerna smålog då inte då vissa avgångar var 12-13 minuter sena, då det var 15-minuterstrafik. Att en blåbuss hinner upp en annan på linje fyra i Stockholm är väl inget att höja på ögonbrynen för, men i en liten stad med bara 6 st fordon ute på linje 1, som ska ha 15 minuter mellan varandra, är det inte direkt effektivt när de börjar "klumpa ihop sig".
Man ska inte kunna bli över tio minuter försenad i en glest byggd stad med inte speciellt mycket biltrafik och noll köer. Men blir man det ändå, så är enkelbiljetthanteringen inte bra.

Skulle samma ske i SL-världens lite mer lantliga miljöer skulle vite på mellan 5000-10000 kr utdömas direkt efter 7½ minuters försening på en avgång, om det är 15-minuterstrafik. Skulle du som företagare småle även om du tvingades betala dessa summor för en enda försenad avgång?

[daniel_s]

Skulle jag som företagare ge mig in i ett projekt med så stora risker och så dåliga förutsättningar att lyckas? Nej det skulle jag inte, och jag skulle varken applådera eller småle åt dem som gör det. (Heder i detta fall åt Nobina som genomskådat och, åtminstone efter bästa förmåga, protesterat mot Dalatrafiks idiotier, men det behövs flera som gör så!)

[M_M]

Dalatrafik i Umeå?

[Verspieder]

I dagens läge skulle jag, om jag vore företagare, inte heller vilja ställa upp på landstingens orealistiska krav.
Men det går ju åt rätt håll, då tidsödande moment (i form av ombordförsäljning) hela tiden minskar, och hållplatsstoppen då blir allt kortare. Man borde ju tycka att alla parter, särskilt resenärerna, skulle vilja ha riktigt korta hållplatsstopp, för att få så snabba resor som möjligt.
Men det hela går ju på stöpet när ett fåtal kräver sin "mänskliga rättighet" att t.ex köpa enkelbiljetter, fylla på busskort eller vad man nu gjorde där framme hos föraren i uppåt en halvminut per person i de värsta fallen förr i tiden.

Nej, nog är det bra smidigare att ha ett effektivt tempo vid påstigandet, vilket är något som SL alltid varit riktigt bra på!

[M_M]

Jag skulle nog snarast tycka att vi kan slopa försäljningen av enkelbiljetter men ha kvar möjligheten att köpa och fylla på busskorten. Vill man verkligen bara göra en enda resa så får man finna sig i att pröjsa någon slags minstabelopp för ett kort och sen lösa in kortet på kiosken när man kommer fram, typ.

Fast det beror ju också på vilken plats det rör sig om. I städer kan man ställa högre krav på att folk skaffat biljett i förväg än på landet.

[Stefan Isaksson]

LIte off topic, men eftersom biljettköp med bankkort (eller gud förbjude kontanter) oavlåtligen hänger samman med andra sätt att betala, så tänkte jag skriva av mig lite synpunkter på vad vi matas att tro är moderna biljettsystem.

Nu har jag egentligen bara erfarenhet av BIMS i den tappning som används av stadsbussarna i Uppsala (länstrafiken har något annorlunda programmerade apparater har jag förstått). Den viktigast skillnaden tycks vara att resenären normalt håller kortet mot en läsare avsedd att manövreras av resenären själv. (En tidsbesparande idé, förutsatt att det fungerar.)

Min erfarenhet gör att jag ställer mig mer och mer tveksam till dessa så kallade "smartkort".

Den största nackdelen är enligt mitt förmenande att det inte finns något enkelt sätt för resenärerna att hålla reda på hur mycket pengar som finns kvar på reskassan respektive tid på periodbiljetten. En vanligt beteende är att resenärerna prövar om det finns pengar kvar på kortet - gärna tre, fyra gånger - innan de börjar leta fram bankkortet. Det finns förvisso resenärer som använder saldofunktionen på biljettapparaten, men jag har en känsla av att det är fler som frågar föraren om saldot. Och jag har likaledes en känsla av att sådana resenärer är i minoritet.

Dessutom misslyckas kortvalideringen (heter det väl med biljettillverkarnomenklatur) påfallande ofta för ett system som bara varit i drift i 2½ år. Det manifesterar sig i att resenärerna måste göra flera försök att validera biljetten. Det var för all del ett välkänt problem även på biljettsystemet som föregick BIMS, men där fanns i alla fall ursäkten att apparaterna drogs med ålderskrämpor. Jag tycker att läsfelsfrekvensen i BIMS börjar närma sig felfrekvensen på slutet i det gamla systemet.

Sedan förbättras ju inte situationen av rena designmissar i BIMS, som till exempel att texten "Något gick fel, kontakta föraren" tycks vara det vanliga meddelandet till resenärerna när kortets saldo är för lågt. Behöver jag poängtera att den information föraren får om transaktionen ofta är obefintlig, vilket medför att det är nödvändigt med en separat kortkontroll med påföljande tidsåtgång. För övrigt förekommer det att BIMS meddelar resenären att kortet har för litet saldo även när det inte är så. Så när apparaten inte validerar kortet, så blir bussförarens råd ofta: det var nog något tillfälligt, försök igen. Med åtföljande tidsåtgång.

På tal om andra tidstjuvar: eftersom taxan i dess nuvarande utformning inte medger att en biljett kompletteras måste resenären köpa biljett för hela resan vid första betalningstillfället. Det medför i sin tur att biljettförsäljaren i princip behöver veta i vilken zon som varenda hållplats i hela UL och SL trafikområde ligger. Det finns för all del en uppslagningsfunktion i BIMS-apparaten, men att använda den i nämnvärd skala tar en ohygglig tid (speciellt eftersom resenären inte nödvändigtvis vet vad sluthållplatsen heter). Rent praktiskt betyder det att resenären kanske eller kanske inte betalar rätt pris för resan, och att om en passagerare försummar att berätta att han/hon ska resa vidare och vart, så blir det till att lösa en helt ny biljett i samband med bytet (eller chansa på att planka).

Allt sammantaget gör att jag inte tycker BIMS-apparaterna inte alls är så rationella som tillskyndarna gör gällande. Tvärtom känns de som en tidstjuv, speciellt om man jämför dem med SL månadsbiljetter (50-kort) för 30-40 år sedan där giltigheten stod med så stor text att det var mycket lätt - och snabbt - att visera korten. Sedan blev ju som bekant texten mindre och mindre på dessa kort, så skillnaden viserings/valideringstid mellan de sista månadskorten av papp och de moderna smartkorten är väl egentligen inte särskilt stor (om man verkligen viserade pappmånadskorten vill säga).

SMS-biljetter (som på Upplands Länstrafik bara finns en vecka till) har sedan en längre tid blivit mindre populära, och köp med bankkort blivit i motsvarande grad populärare. Biljetter med mobilapp förekommer, men har enligt min erfarenhet inte slagit igenom riktigt. De är i alla fall ännu så länge inte vanliga.

Slutligen finns det biljetter som köps i automat utanför bussen.
Upplägget med dessa anser jag länder Upplands Länstrafik till ovanligt stor vanära.
Ursprungligen fanns två typer av förköpta biljetter: en som började gälla när de makulerades av föraren, och en som börjar gälla när den betalas i maskinen. Förstnämnda typen är numera borttagen, vilket jag anser var ovanligt dumt gjort av UL.
Jag har två problem med biljetter som börjar gälla direkt vid betalandet:
1) Resenärerna tenderar att köpa biljetterna i sista sekunden. Det är inte alls ovanligt att de ber att man ska vänta med bussen medan de slutför köpet.
2) Biljettautomaterna finns i princip bara på de större hållplatserna. Så hur ska till exempel en besökare i staden bete sig (strunt i turister, det finns ju de som ska besöka släkt och vänner också)? Att köpa biljett vid Centralstationen går som regel bra, där finns biljettautomater, UL-center och pressbyrån som alla säljer biljetter. Resan till bestämmelseorten, som vi må gissa är en mer eller mindre ödslig hållplats långt från något av UL försäljningsställen, både automater och affärer, går säkert bra. Men sedan kommer återresan: då finns det för de flesta hållplatserna inget sätt att köpa biljett. Det låter nästan som ett uppslag till en skräckfilm: bussbolaget som bara behöver sälja enkelbiljetter: de som stiger på bussen kommer aldrig någonsin tillbaka..
Skämt åsido, jag anser att det här är ett skolexempel på hur man inte ska göra. I alla fall inte om man samtidigt beklagar sig över kontant/bankkortsbetalningar.

Men det här är väl bara ännu ett exempel på vad som händer då de som planerar system (i det här fallet biljettsystem) inte har någon personlig erfarenhet av den praktiska driften. Och i och med att de som sköter taxan i dessa upphandlingarnas tidevarv inte längre arbetar ens i samma bolag som de som sköter den dagliga driften, så är väl ingen förbättring att vänta.

SI

[Lennart Petersen]

LIt


På tal om andra tidstjuvar: eftersom taxan i dess nuvarande utformning inte medger att en biljett kompletteras måste resenären köpa biljett för hela resan vid första betalningstillfället.
SI

Men det går väl utmärkt att komplettera senare bara man gör det innan man reser in i ny zon som man inte betalt för.

Vilket väl framgår av SL regelverk :
"Vill du förlänga en resa och resa in i ytterligare en zon när du redan har betalat, kan du köpa ett tillägg till din biljett.

Du måste köpa tillägget innan du kommer in i den nya zonen, annars får du betala för en helt ny resa.

Exempel:

Du har börjat din resa med tunnelbanan, som bara går i zon A och betalat för en zon (=2 kuponger). Du byter till buss som börjar i zon A men sedan fortsätter in i zon B. Du behöver alltså ytterligare en kupong för bussresan. Tryck på 1:an på kortmaskinen vid bussföraren och lägg därefter på ditt kort. Biljetten gäller till samma tid som den ursprungliga biljetten.
Du har börjat med bussen som går i zon C och betalat för en zon (=2 kuponger). Du byter till pendeltåget i zon C men åker in till Stockholms C i zon A. Du behöver ytterligare 2 kuponger. Du använder automaten eller pratar med personalen i spärren och säger att du vill ha ett tillägg. Biljetten gäller nu i 120 minuter, räknat från när du läste av biljetten först. Du får alltså 45 minuter extra tid när du reser i alla tre zonerna.