Linbana i Göteborg till 400-årsjubileet?

[Harald]

Vi har ju tidigare diskuterat linbana bl.a Hjällbo-Kortedala. Nu har även kommunen kommit på att linbana kan vara ett bra trafikmedel. Man har låtit Tyréns göra en förstudie där det läggs fram förslag om några sträckningar som bör studeras närmare. Bl.a. föreslår man en bana från den nya järnvägsstationen Haga till Lindholmen. Man har även med några tvärförbindelser som Partille-Bäckebol eller Partille-Surte. Det är nog en bra idé. Det är rätt bergig terräng så markförbindelser blir krångliga, men en linbana går ju fint. Vem vet, kanske blir den Göteborgska tvärbanan en linbana.

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.219 ... l-jubileet

[LÅ1]

"Inget för höjdrädda" är en mellanrubrik i Västnytts text. Och det verkar vara en rimlig slutsats.

Vagnarna skall kunna gå med en turtäthet på åtta sekunder! Då hinner man ju inte avreagera sig från frustrationen att missa en avgång, innan nästa vagn kommer.

Skall vi gissa att detta bara blir en spektakulär nyhet i media och kanske en utredning, och sedan läggs allt ihop i malpåse och arkiveras?

[spårsnoken]

Varför är det ingen annan som kör med linbanor, borde man kanske fråga sig- Linbanor finns i en del städer men då är det ordentliga höjdskillnader. Sånt här poppar upp med jämna mellanrum; där det gäller Göteborg fanns för 50 år sedan ett förslag på linbana från Öckerö.

mvh/spårsnoken

[Odd]

New York har en.
http://en.wikipedia.org/wiki/Roosevelt_Island_Tramway

[spårsnoken]

New York har en.
http://en.wikipedia.org/wiki/Roosevelt_Island_Tramway

----------------
Jo, det är ju sant. Men denna isolerade linje svarar inte för någon större del av kollektivtrafiken i New York; inte ens en promille. Men linjen har ju nyligen rustats upp så den kommer säkert att vara igång många år till.

mvh/spårsnoken

[Harald]

London har ju en (http://en.wikipedia.org/wiki/Emirates_A ... la_lift%29) så varför inte Lilla London.

Alla förslagen i förstudien är väl inte så genomtänkta. Linbanan har en fördel i att den kan gå fågelvägen och en nackdel i att den är ganska långsam. Alltså lämpar den sig bäst för kortare förbindelser där man tvingas till långa omvägar om man ska gå landvägen. En förbindelse mellan Västlänken och Lundby strand är nog en bra idé. Där finns ju ett rejält underlag. Dock är det nog bättre att utgå från Centralstationen än från Haga. En linje Kortedala-Hjällbo-Bäckebol skulle också bli mycket genare än möjliga förbindelser på marken, men frågan är hur stort underlaget är.

[M_M]

London har ju en (http://en.wikipedia.org/wiki/Emirates_A ... la_lift%29) så varför inte Lilla London.

Den i stora London är även känd som Arabfly Dangleway (användbart om man t.ex. letar bilder eller liknande). Den verkar knappt fylla någon funktion och taxan är satt så att bara turister och storkrösus lär åka i nämnvärd utsträckning.

Alla förslagen i förstudien är väl inte så genomtänkta. Linbanan har en fördel i att den kan gå fågelvägen och en nackdel i att den är ganska långsam. Alltså lämpar den sig bäst för kortare förbindelser där man tvingas till långa omvägar om man ska gå landvägen. En förbindelse mellan Västlänken och Lundby strand är nog en bra idé. Där finns ju ett rejält underlag. Dock är det nog bättre att utgå från Centralstationen än från Haga. En linje Kortedala-Hjällbo-Bäckebol skulle också bli mycket genare än möjliga förbindelser på marken, men frågan är hur stort underlaget är.

Linjeidéerna har som du påpekar rätt varierande kvalitet.

Linbana är väl bättre än Älvsnabben/Älvsnabbare men då var det ju rackarns så tokigt att man just är i färd att bygga en förträfflig bytespunkt spårväg-Älvsnabben.

Det kan kanske också vara en bra idé till skärgårdsöarna & co.

Däremot måste det i längden vara en direkt nackdel att bygga linbana istället för spårväg på sträckor som Partille-Bergsjön-Hjällbo-Bäckebol eller Partille-Angered-Surte. Det vore väl för övrigt direkt tokigt att bygga Partille-Surte utan att också fortsätta över till Kungälv. Det vore väl till och med bättre att bara bygga Kungälv-Surte-Angered än Partille-Angered-Surte även om kostnaden för både bygge och drift är densamma för båda alternativen.

Just dessa sträckor som inte bara är Haga-Lindholmen eller till skärgårdsöarna kan man väl till och med se som ett visst hot mot spårvägen. Visst skulle det säkert bli dyrare att bygga men också ack så mycket bättre med t.ex. en bro Hjällbo-Bäckebol och spårväg Hjällbo-Kortedala och Bergsjön-Partille (samt då givetvis Bellevue-Utby-Partille om man nu ger sig på spårväg här). Man kan väl för övrigt diskutera om en direktlinje verkligen är bäst eller om man snarast borde spårvägskonvertera busslinje 16 och också köra Partille-Utby-"16"-Bergsjön-Kortedala-Hjällbo-Brunnsbo (och/eller -Angered). Visst blir det långsammare resor att åka hela vägen men samhällsekonomiskt är det antagligen mer lönsamt att spårvägskonvertera linje 16 än att bygga en direktlinje Partille-Bergsjön.

Vad gäller hastigheten så vore det intressant att veta vad Partille-Angered skulle få för hastighet och hur det står sig mot dels dagens 509 till Bellevue och spårvagn därifrån (via kommande triangel) till Angered, och dels mot en eventuell spårväg Partille-Utby-Bellevue (och vidare till Angered via triangel i Gamlestadstorget).

Lite lustigt att just delsträckan Angered-Gårdsten-Surte föreslås när vi förut här i en lös diskussion diskuterat att förlänga spårvägen från Angered via Surte mot Kungälv.

[Lennart Petersen]

London har ju en (http://en.wikipedia.org/wiki/Emirates_A ... la_lift%29) så varför inte Lilla London.

Alla förslagen i förstudien är väl inte så genomtänkta. Linbanan har en fördel i att den kan gå fågelvägen och en nackdel i att den är ganska långsam. Alltså lämpar den sig bäst för kortare förbindelser där man tvingas till långa omvägar om man ska gå landvägen. En förbindelse mellan Västlänken och Lundby strand är nog en bra idé. Där finns ju ett rejält underlag. Dock är det nog bättre att utgå från Centralstationen än från Haga. En linje Kortedala-Hjällbo-Bäckebol skulle också bli mycket genare än möjliga förbindelser på marken, men frågan är hur stort underlaget är.

De uppgifter jag hittar om "Luftseilbahnen" indikerar att dom kan vara relativt snabba, upp till 12,5ms eller 45km/h.
Som jag upplevt dom så accelerar dom dock lite småtrögt men kan en sådan bana snitta på 30km/h så är det mycket bra med tanke på att man kör fågelvägen.
Nackdel är då i stället den begränsade kapaciteten för passagerare
http://de.wikipedia.org/wiki/Pendelbahn
En variant är ju Gondelbahn med många små korgar som åker individuellt och inte är fast kopplade till linan.
Lite lägre hastighet runt 21km/h men här kan man få fördelen av mycket frekventa avgångar.
http://de.wikipedia.org/wiki/Gondelbahn
Generellt är linbanor ett säkert transportmedel men det har hänt en del olyckor och även en del incidenter där det blivit helstopp med passagerarna hängandes i luften...

[M_M]

De uppgifter jag hittar om "Luftseilbahnen" indikerar att dom kan vara relativt snabba, upp till 12,5ms eller 45km/h.
Som jag upplevt dom så accelerar dom dock lite småtrögt men kan en sådan bana snitta på 30km/h så är det mycket bra med tanke på att man kör fågelvägen.
Nackdel är då i stället den begränsade kapaciteten för passagerare
http://de.wikipedia.org/wiki/Pendelbahn
En variant är ju Gondelbahn med många små korgar som åker individuellt och inte är fast kopplade till linan.
Lite lägre hastighet runt 21km/h men här kan man få fördelen av mycket frekventa avgångar.
http://de.wikipedia.org/wiki/Gondelbahn
Generellt är linbanor ett säkert transportmedel men det har hänt en del olyckor och även en del incidenter där det blivit helstopp med passagerarna hängandes i luften...

Man får väl nära på räkna med att dra en sån bana så att det går att nå hela banan med nån slags stegbil, väl? I så fall blir det kanske inte så jättebilligt trots allt.

[Nils Carl Aspenberg]

Zaragoza har lagt ned sin, så den kan Göteborg sikker kjøpe billig. Nå har også Sydney revet sin monorail. De fleste var glade for å få den vekk. Den blir erstattet av sporvei. Linbaner og monorail har en sterk tendens til å bli lagt ned etter noen år, men eksempelvis sporveien i Stockholm har kjørt siden 1877 uten å bli helt nedlagt.

[643]

Både Stockholm och Göteborg har haft linbanor för personbefordran - 1897 resp 1923...

[Thomas Lange]

I nästa nummer av Modern Stadstrafik, nr 6/2013, finns en artikel om den linbana, passande nog kallad The Roosevelt Tramway, som förbinder Roosevelt Island med Manhattan i Mew York.

Em försmak av artikeln kan bifogas här.

[643]

Luftb97.jpg (94.48 KiB) Visad 5418 gånger

Bild från Stockholmsutställningen
Ur tidskriften Årets Bilder nr 5 1897

[LÅ1]

"Tummen upp för linbana i Göteborg" skriver Västnytt i dag.

[hej]

300 miljoner låter billigt, inkluderar det alla kostnader eller bara själva banan? För med kringkostnader som vagnar och stationer så låter det väldigt lite med 300 miljoner. Men högsta prioriteten i Göteborgs kollektivtrafik är väl att få spårvägen att fundera innan man satsar pengar på ett nytt projekt som kan bli samma fiasko som de italienska vagnarna.

Linbana är inte så enkelt att öppna för fartygspassager så vilken segelfri höjd hade man tänkt sig över Göta Älv? Om dagens älvtrafik ska ta sig under linan så behövs nog 25 - 30 m för att inte ställa till problem vilket blir att höjden över älven motsvarar ett 8 - 10 våningshus...

Med 8 sekunder turtäthet hur har man tänkt klara av hållplatsuppehåll utan att skapa köer?

[Lars_L]

I London gick den väl på ungefär 200 miljoner per km allt som allt. Nä, var 8:e sekund låter mycket - i London kör man var 30:e. Ska man köra oftare måste man ha rätt stora terminaler. Det fungerar ju på så sätt att vagnarna åker in på en sidolina vid terminalen som går mycket saktare. Där ska ju resenärerna hinna stiga på och av. Om man har tänkt använda linbana i reguljär kollektivtrafik kräver detta rätt mycket. Man ska klara av när förskoleklasser ska gå på, föräldrar med barnvagnar som måste fällas ihop och rullstolar och äldre med rullatorer. Då måste det ju finnas tillräckligt med marginal i terminalen - ifall man måste stoppa vagnen en liten stund, utan att stoppa huvudlinan. 8 sekunder är väldigt liten marginal i sådana fall...

Nä, det är bara att glömma för reguljär kollektivtrafik. Rena vansinnet om jag får säga det själv. I London är det ju bara turister som åker, där fyller den heller inte någon funktion annat än som en mycket dyr turistattraktion (utsikten är förvisso rätt skaplig).

Man kan ju tänka sig fulla tonåringar som leker uppe i vagnarna och försöker att få korgarna att gunga (det räcker ju att man reser sig), medan det sitter en skräckslagen pensionär bredvid...

Kapaciteten överdrivs också rätt mycket. Visst, så länge man klarar att mata vagnarna fulla fungerar det väl bra - men ska man hinna lasta en vagn på 8 sekunder så kräver det att inget händer och att man hinner klara att sära på barnfamiljer och sällskap etc. I praktiken uppstår det kösituationer betydligt tidigare än när man börjar närma sig maxkapaciteten.

Men ännu är det väl bara vilda fantasier - vi får väl se hur det ser ut när någon med lite mer praktisk erfarenhet från kollektivtrafik sätter sig in i detaljerna.

[Harald]

En linbana med lite större kabiner och avgångar var fjärde minut är den reguljära förbindelsen mellan Bozen (Bolzano) och Oberbozen. Det fungerar uppenbarligen. Förmodligen skulle man kunna köra tätare med fler kabiner, men fyra minuter räcker väl här. Vad är det för mystiska effekter som gör att det skulle sluta att fungera bara för att hindret man tar sig förbi är en älv i stället för brant bergsluttning?


Bozen sett från kabinen

Beskrivning på tyska

[Lars_L]

En linbana med lite större kabiner och avgångar var fjärde minut är den reguljära förbindelsen mellan Bozen (Bolzano) och Oberbozen. Det fungerar uppenbarligen. Förmodligen skulle man kunna köra tätare med fler kabiner, men fyra minuter räcker väl här. Vad är det för mystiska effekter som gör att det skulle sluta att fungera bara för att hindret man tar sig förbi är en älv i stället för brant bergsluttning?

Lösningen med större kabiner är förstås mycket säkrare. Då har man på ett annat sätt möjlighet att låta kabinerna stå stilla vid hållplatserna - man kan till och med lägga in det i tidtabellen. Men då kommer man inte upp till den kapacitet som gör det motiverat att bygga systemet (om det inte ger extrema tidsvinster eller lösningar som inte något annat transportmedel kan klara av (som upp till höga berg). Lite samma problem som med spårtaxi helt enkelt.

Men att tro att det ska fungera med kabiner som avgår var 8:e sekund, eller ens var 30:e i mer normala kollektivtrafiksammanhang är en vision som inte har så mycket med praktiskt drift att göra. Det är ju tanken på att ha det som en del av den normala kollektivtrafiken som blir problematisk och att man ska komma upp i den kapacitet som man räknar med. Ska däremot inte säga att det inte fungerar i London - men man har ju valt att låta taxan ligga utanför, helt enkelt för att slippa "vanliga" kollektivtrafikresenärer. Och det är ju bara turister som åker också i princip.

[Harald]

Det står ju inget om 8 sekunder i den Västnyttartikeln som det länkades till. Hur som helst så tillhör väl det de "glada gissningar" som ska ersättas med mera solid kunskap när man har fått tag i en erfaren konstruktör. I just Göteborg har linbanor den fördelen framför spårväg att det är uppenbart t.o.m för Trafikkontoret att man inte kan själv utan måste söka hjälp. Tron att man kan själv har ju haft förödande effekt på spårvägen.

[LÅ1]

Det står ju inget om 8 sekunder i den Västnyttartikeln som det länkades till. Hur som helst så tillhör väl det de "glada gissningar" som ska ersättas med mera solid kunskap när man har fått tag i en erfaren konstruktör. I just Göteborg har linbanor den fördelen framför spårväg att det är uppenbart t.o.m för Trafikkontoret att man inte kan själv utan måste söka hjälp. Tron att man kan själv har ju haft förödande effekt på spårvägen.

Men i den första Västnyttsartikeln, daterad 28 november 2013, snackas det om åtta sekunders turtäthet.
"Det är möjligt att ha gondoler som avgår var åttonde sekund. Och det är en turtäthet som inte går att slå med andra trafiksystem, säger Lisa Sakshaug, utredare"
Här är länken igen.