Det här med kontantlös kollektivtrafik

[Odd]

En artikel i DN illustrerar problemet:
http://www.dn.se/ekonomi/krangliga-bilj ... -turister/

Jag tycker att alla stadstrafik skall ha automater på alla hållplatser och hållplatslägen där man minst kan använda kontanter men även kort eftersom man ändå har en automat där. För landsbygdatrafiken kan man tänka sig att man i stället har maskiner ombord som tar emot kontanter som hamnar i en oåtkomlig låda och där man får påladdning i retur i stället för pengar. Då skulle man lösa de allra flesta problemen som man har med kontanthantering ombord.

Kostnaden för service och tömning av dessa är en kostnad som man faktiskt får ta, det är ju trots allt en samhällsfunktion som ju måste finnas.

Vad tycker du?

[BSB101]

Kostnaden för service och tömning av dessa är en kostnad som man faktiskt får ta, det är ju trots allt en samhällsfunktion som ju måste finnas.

"Man" i detta fall är resenärerna och/eller skattebetalarna. Är "man" beredd att ta denna kostnad? Det handlar även om en stor investeringskostnad och automater med pengar brukar vara populära att ta sig in oavsett hur säkra dem sägs vara.

[Odd]

Kostnaden för service och tömning av dessa är en kostnad som man faktiskt får ta, det är ju trots allt en samhällsfunktion som ju måste finnas.

"Man" i detta fall är resenärerna och/eller skattebetalarna. Är "man" beredd att ta denna kostnad? Det handlar även om en stor investeringskostnad och automater med pengar brukar vara populära att ta sig in oavsett hur säkra dem sägs vara.

Vad är alternativet? Vilka skall tillåtas att resa med kollektivtrafiken? Ska alla turister alltid hänvisas till Taxi för att de inte kan betala biljetten? Skall vi kanske ha en generell friregel att om man inte kan betala så får man åka med ändå? Det är en stor investeringskostnad men det handlar om avvägningar. Antingen får bussförarna sälja biljetter och man behöver inga automater eller så får bussförarna inte sälja biljetter och då måste biljetterna kunna säljas ändå, oavsett om man har kontanter eller kort. Finns det några andra än naiva politiker som verkligen kunde tro att man skulle spara pengar på att låta arbetsmiljöverket ta ett sådant beslut? Vi kan tyvärr inte ta den svenska lagom-vägen här utan måste välja. Dagens system, där man helt enkelt duckar för problemet, fungerar ju inte!

[Christer J]

"Man" i detta fall är resenärerna och/eller skattebetalarna. Är "man" beredd att ta denna kostnad? Det handlar även om en stor investeringskostnad och automater med pengar brukar vara populära att ta sig in oavsett hur säkra dem sägs vara.

Vad är alternativet? Vilka skall tillåtas att resa med kollektivtrafiken? Ska alla turister alltid hänvisas till Taxi för att de inte kan betala biljetten? Skall vi kanske ha en generell friregel att om man inte kan betala så får man åka med ändå? Det är en stor investeringskostnad men det handlar om avvägningar. Antingen får bussförarna sälja biljetter och man behöver inga automater eller så får bussförarna inte sälja biljetter och då måste biljetterna kunna säljas ändå, oavsett om man har kontanter eller kort. Finns det några andra än naiva politiker som verkligen kunde tro att man skulle spara pengar på att låta arbetsmiljöverket ta ett sådant beslut? Vi kan tyvärr inte ta den svenska lagom-vägen här utan måste välja. Dagens system, där man helt enkelt duckar för problemet, fungerar ju inte!

Ni kanske minns Cash-kortet som Sparbankerna försökte introducera för tjugo år sedan. Det försöket misslyckades, dels beroende på att butiker och andra affärsutövare som skulle utnyttja tekniken skulle få stå för hela kostnaden av installation samt köp/hyra av utrustningen, dels att trafikhuvudmännen inte ville delta i försöket (då bankerna tog ut all kostnad på utrustning och tjänster).

Ett av grundproblemen är att det kostar pengar att hantera pengar - även pengar som är virtuella (dvs sådana som skyfflas runt som siffror mellan kort och konton och tillbaka). Medan att kostnaden att hantera virtuella pengar har varit konstant eller till och med minskat (all elektronik blir billigare - men säkerheten måste ökas med tiden - kostar pengar), har kostnaden för att hantera verkliga pengar som mynt och sedlar ökat. Sedlarna slits i betydande grad och mynten kostar ofta mer i tillverkningskostnad än värdet på dem. Detta är då bara kostnaden hos riksbanken. När pengarna väl är ute så måste de räknas och räknas om igen, detta kostar pengar som banker och värdetransportbolag tar ut av näringsidkarna. Kostnaderna för transport och bevakning ökar då pengar i övrigt på marknaden blir mindre tillgängliga för brottslingar. Nå detta är väl självklarheter, men lätt att glömma bort i all hast.

Den typ av kort som fungerar bra är våra bank- och kreditkort. Orsaken är att de är generella och accepteras på alla ställen (bankkort, VISA, Mastercard och i viss mån AmEx). För att få kortanvändande fungera bra måste korten vara generellt och användas för alla typer av transaktioner, det gäller även kollektivtrafiken.

VISA har tagit fram kort som skall fungera för att resa med kollektivtrafiken. Hur det rent tekniskt fungerar vet jag ej och vilken anpassning som behövs av kollektivtrafikbolagen. Fungerar det ihop med befintliga systen? Räcker det med att man programerar om systemen eller måste man byta utrustning? Fungerar det med konkurrerande kreditkort eller är det proprietärt? Här finns det utvecklignspotential för att göra det lättare att resa kollektivt när ingen direkt biljettförsäljning finns tillstädes samt när man är på annan ort som turist eller i affärer mm.

Andra vill kanske ändå hålla isär sina kort för olika ändamål (jag gör det helst). SL, Västtrafik och Skånetrafiken med flera har nu till skillnad från Sparbanken för tjugo år sedan tagit på sig kostnaden själv att bekosta och installera utrustningen för korthantering - i alla fall på sina egna fordon och på stationerna, hur det är med ombuden vet jag ej, men de verkar inte ha protesterat så som de gjorde mot Cashkortet då. Det märkliga är att när man skulle handla upp det nuvarande Accessystemet sade man att kortet skulle kunna användas som ett kontantkort i butiker, men det fanns inget sådant angivet i upphandlingsunderlaget, bara att kortet skulle uppfylla kravspecen som Svenska Lokaltrafikföreningen hade satt upp.

Det märkliga är nu att alla trafikhuvudmännen bör ha haft SLTFs kravspec med i sina upphandlingar. Kravspecen var tänkt att göra det möjligt att använda hemlänets kort i andra län, men så har det inte blivit med eventuella undantag. Det skall även finnas en motsvarande spec satt av EU, så egentligen borde man kunna använda ett kort i hela Europa, men så är det ju inte vad jag vet någonstans.

Vad jag vill ha är ett kort som skall klara av att fungera i 3-5 huvudmäns trafikområde med hela deras biljettsystem (allt från enkelbiljetter och hela vägen till årskort) och i bruk samtidigt (till exempel flera läns periodkort med överlappande giltighet), dels hos vilken trafikhuvudman som helst med deras enkelbiljett, zonbiljett eller reslängdstaxa men även gärna periodkort upp till en vecka/tio dagar. Man skall kunna ladda det med vilken EU-valuta som helst och man skall kunna betala i vilken EU-valuta som helst. Det skall ha samma giltighet för kontantköp som de lokala bankkorten (i varje EU-land). Slutligen skall det vara möjligt att "skarva ihop" en biljett genom pengar på kortet, kontanter och betal-/kreditkort. Likaväl skall man kunna utöka biljetten på motsvarande sätt.

Har jag missat något?

Det skall alltså vara möjligt att komma till en annan ort/land utan att ha detta kort. Man köper en påfyllnad eller flera. Blir det över när man skall hem så är det bara att ta kortet med hem och göra slut på det där genom att handla något eller åka för det.

Kvar kommer det finnas de som inte vågar eller vill köpa ett res-/kontantkort. De borde med ett sådant här kort vara så få att man i värsta fall säger "sorry, vill du åka som skaffa reskort". Har man möjlighet som trafikhuvudman skall det fortfarande finnas pappersbiljetter (enkel-, zon- eller reslängdsbiljett) sålda på stationer, av ombud och genom mynt på större hållplatser inklusive alla spårvagnshållplater samt tyngre busslinjer eller busstråk.

Kan någon mer om detta så var så god att förtydliga eller rätta mig vad gäller tekniken. Jag hoppas på att det borde vara möjligt att ta fram ett reskort som kan användas var som helst och samtidigt vara ett kontantkort i hela Europa.

[Kantorn]

Varför kan man inte använda Visa/Mastercard eller liknande på buss? Med naturlig extrakostnad för kontantköp. Det är ju inte frågan om att ta ut extraavgift istället för kontanter - det är förbjudet - men eftersom kontanterna är borta från kollektivtrafiken borde den extrakostnaden kunna vara laglig. Tex 20% extra. Tillräckligt mycket för att de som åker halvofta skaffar accesskort, men tillräckligt lite för att folk faktiskt ska kunna åka enstaka gånger utan något specialkort över huvud taget.
Det funkar här på landet - varför funkar det inte i storstaden?

[Erik Sandblom]

Varför kan man inte använda Visa/Mastercard eller liknande på buss? Med naturlig extrakostnad för kontantköp. Det är ju inte frågan om att ta ut extraavgift istället för kontanter - det är förbjudet - men eftersom kontanterna är borta från kollektivtrafiken borde den extrakostnaden kunna vara laglig. Tex 20% extra. Tillräckligt mycket för att de som åker halvofta skaffar accesskort, men tillräckligt lite för att folk faktiskt ska kunna åka enstaka gånger utan något specialkort över huvud taget.
Det funkar här på landet - varför funkar det inte i storstaden?

Jag har hört ursäkten att det är för dålig uppkoppling till banken. Fast det förklarar inte varför det fungerar där man inte här.

[Christer J]

Varför kan man inte använda Visa/Mastercard eller liknande på buss? Med naturlig extrakostnad för kontantköp. Det är ju inte frågan om att ta ut extraavgift istället för kontanter - det är förbjudet - men eftersom kontanterna är borta från kollektivtrafiken borde den extrakostnaden kunna vara laglig. Tex 20% extra. Tillräckligt mycket för att de som åker halvofta skaffar accesskort, men tillräckligt lite för att folk faktiskt ska kunna åka enstaka gånger utan något specialkort över huvud taget.
Det funkar här på landet - varför funkar det inte i storstaden?

Jag antar att du menar att i tex Stockholm ha kontokortsläsare med kodknappsatser på bussarna. Så vill vi ha i spärrarna, men på bussarna tror jag det skulle sinka för mycket. Man vill helst ha ett system där det inte skall ta särdeles längre tid att skapa en ny biljett jämfört med att visera en redan giltig biljett. Med särdeles menar jag max 2-3 gånger längre tid - dvs 5-10 sekunder extra tid.

Jag ser hellre att man gör det möjligt att betala med den nya funktionen som VISA har tagit fram med biljett i kortet - som jag nämnt ovan. Den vanliga kontokortsfunktionen hänvisas till fasta försäljningsställen.

Angående prisnivåerna för olika typer av biljetter så är det egentligen en annan fråga som har med taxestrukturen att göra och inte med färdbevisens utformning och hanterande.

[Hans W]

Jag förstår inte varför det just i kollektivtrafiken skall vara så omöjligt att få till normal kortbetalning, så verkar det i praktiken och så verkar det i diskussionerna här. Däremot i biltrafiken är detta löst sedan länge. Det var många år sedan parkeringsautomaterna började fungera för helt normala betal/kontokort, först ofta bara för bensinbolagens, men numera tar väl alla automater alla sorts kort. Alltså även för småbelopp och utan extra kostand för kunden. Dessutom utan kodkvittering! På t.ex. flygets parkeringar kan det handla om åtskilliga hundralappar som går att betala utan kod.

Så antingen kan man investera i särskilda automater på hållplatserna i tätorter och på fordonen i glesbygd och ha dessa för kortbetalning. Vad var det för fel på de lätt konverterade P-automater som fanns en tid?

Eller varför inte sluta avtal med parkeringsbolaget för att P-automateran, där de står, kan sälja lokaltrafikbiljett. Alltså då förstås på enklast möjliga sätt: Fyra nya knappar A, AB, ABC och Red. för de tre grundbiljettyperna och för reducerat pris. Eller en enda "SL"-knapp som man kan stega sig fram med till önskat alternativ, sedan får man en biljett på P-biljettformat. Man får ta sig omaket att gå till en P-automat (närmaste skyltad på hållplatsen), men det finns det många.

Varför skall man i kollektivtrafiken jämt börja gå över ån efter vatten, även om vattnet finns inom nära synhåll?

[daniel_s]

Jag förstår inte varför det just i kollektivtrafiken skall vara så omöjligt att få till normal kortbetalning, så verkar det i praktiken och så verkar det i diskussionerna här. Däremot i biltrafiken är detta löst sedan länge. Det var många år sedan parkeringsautomaterna började fungera för helt normala betal/kontokort, först ofta bara för bensinbolagens, men numera tar väl alla automater alla sorts kort. Alltså även för småbelopp och utan extra kostand för kunden. Dessutom utan kodkvittering! På t.ex. flygets parkeringar kan det handla om åtskilliga hundralappar som går att betala utan kod.

Det måste ju gå snabbt också. I Stockholms parkeringsautomater kan det ju ta en minut att fullfölja ett kortköp, detta håller naturligtvis inte på en buss.

Såvitt jag förstått utifrån insatta människors inlägg på detta och andra forum, så finns det trots allt möjlighet att ha snabba kortköpsmaskiner utan kod på bussarna mot en förhöjd avgift till inlösarföretagen. SL har dock hittills inte nappat på detta, gissningsvis avskräcks man av investeringskostnaden - det rör sig ju om tusentals bussar som skall utrustas.

[Anders Hanquist]

Bara för några timmar sedan stötte jag på detta fenomen. En engelsktalande man som skulle åka från Hammarby sjöstad in till stan. Han stod vid ersättningsbussens (linje 22) hållplats där det råkade finnas en parkeringsautomat, som han trodde skulle funka. Men det gick ju inte. Pressbyrån alldeles intill hade precis stängt (strax efter åtta). Det enda jag kunde rekommendera var att chansa och fråga busschaffisen om han kunde få åka med till Gullmarsplan och köpa biljett i t-banan. Det verka ha funkat, för när jag strax efteråt kom tillbaka från ett kort besök på Konsum körde bussen just i väg och han stod inte kvar. Systemet känns väldigt svårt för tillfälliga besökare. Antalet stället att köpa enstaka biljetter på bör ökas på något sätt. Jag vet inte varför de automater av P-automattyp som fanns under några år försvann. Kanske stölder och vandalism.

[Odd]

Att betala med konto/kreditkortet på bussen borde vara möjligt, så länge som medeltiden för att hantera kortbetalningen är högst så lång som det tog att hantera kontanterna. Jag har åkt med stadsbussarna i Skövde några få gånger de senaste åren. Dessa tar konto/kreditkort och det tar lång tid. Vid ett tillfälle stod vi i närmare fem minuter för att en liten grupp med personer skulle betala med kort.

[BSB101]

Visst finns det en avvägning och den den handlar om pengar och kostnader. Verken SLL eller någon annan har oändligt med pengar så då måste kostnaden tas antingen på resenärerna eller skattebetalarna och då är den självklara frågan om någon av dessa grupper är beredda att ta den kostnaden? Att bara säga att vi måste göra si eller så utan att säga vem som ska ta kostnaden samt se om denna grupp är villig att ta kostnaden är bara oseriöst.

Angående parkeringsautomater är det skillnad i investering- och underhållskostnad på en stillastående automat som kan serva hundratals p-platser och en tusentals automater som ska sitta ombord på skakiga bussar. Sedan kommer detta med att kod-köp tar tid vilket inte fungerar i SL-trafiken och vid köp utan kod står Landstinget, i detta fall, för kostnaderna för alla bedrägerier.

[LÅ1]

Bara för några timmar sedan stötte jag på detta fenomen. En engelsktalande man som skulle åka från Hammarby sjöstad in till stan. Han stod vid ersättningsbussens (linje 22) hållplats där det råkade finnas en parkeringsautomat, som han trodde skulle funka. Men det gick ju inte. Pressbyrån alldeles intill hade precis stängt (strax efter åtta). Det enda jag kunde rekommendera var att chansa och fråga busschaffisen om han kunde få åka med till Gullmarsplan och köpa biljett i t-banan. Det verka ha funkat, för när jag strax efteråt kom tillbaka från ett kort besök på Konsum körde bussen just i väg och han stod inte kvar. Systemet känns väldigt svårt för tillfälliga besökare. Antalet stället att köpa enstaka biljetter på bör ökas på något sätt. Jag vet inte varför de automater av P-automattyp som fanns under några år försvann. Kanske stölder och vandalism.

Eftersom man kan köpa biljett av konduktören på Tvärbanan så borde man kunna det av förarna på ersättningsbussarna, alternativt få åka med utan biljett. Annars gör de inte skäl till namnet till 100%, eftersom de inte ersätter spårvagnarnas alla möjligheter!

Sedan kan man ju då diskutera det rättvisa i att man i vissa kvarter kan betala kontant om man skall någon stans, men inte i andra (där det bara finns buss). Rättvisa är ju något som i Sverige anses mycket viktigt!

[daniel_s]

Eftersom man kan köpa biljett av konduktören på Tvärbanan så borde man kunna det av förarna på ersättningsbussarna, alternativt få åka med utan biljett. Annars gör de inte skäl till namnet till 100%, eftersom de inte ersätter spårvagnarnas alla möjligheter!

Haha, exakt likadant fast tvärtom var det när Nockebybanan ersattes av bussar 1997-98, då var vissa längs banan upprörda över att möjligheten att åka utan att betala inte tillhandahölls eftersom det var biljettvisering på bussarna vilket spårvagnarna dittills saknat!

"Ersättning" betyder sällan hundraprocentig ersättning. Om dina föräldrar dör så får du kanske ersättning från någon försäkring, men det betyder ju inte att du får nya föräldrar. När spårvägstrafik ersätts av buss betyder det att reglerna för busstrafik gäller, konstigare är det inte - i alla fall inte i teorin (för i praktiken fungerar ju numera ändå aldrig någonting som har med SL:s taxesystem att göra).

[LÅ1]

Eftersom man kan köpa biljett av konduktören på Tvärbanan så borde man kunna det av förarna på ersättningsbussarna, alternativt få åka med utan biljett. Annars gör de inte skäl till namnet till 100%, eftersom de inte ersätter spårvagnarnas alla möjligheter!

Haha, exakt likadant fast tvärtom var det när Nockebybanan ersattes av bussar 1997-98, då var vissa längs banan upprörda över att möjligheten att åka utan att betala inte tillhandahölls eftersom det var biljettvisering på bussarna vilket spårvagnarna dittills saknat!

"Ersättning" betyder sällan hundraprocentig ersättning. Om dina föräldrar dör så får du kanske ersättning från någon försäkring, men det betyder ju inte att du får nya föräldrar. När spårvägstrafik ersätts av buss betyder det att reglerna för busstrafik gäller, konstigare är det inte - i alla fall inte i teorin (för i praktiken fungerar ju numera ändå aldrig någonting som har med SL:s taxesystem att göra).

Ja, så är det väll!

[Verspieder]

Såvitt jag förstått utifrån insatta människors inlägg på detta och andra forum, så finns det trots allt möjlighet att ha snabba kortköpsmaskiner utan kod på bussarna mot en förhöjd avgift till inlösarföretagen. SL har dock hittills inte nappat på detta, gissningsvis avskräcks man av investeringskostnaden - det rör sig ju om tusentals bussar som skall utrustas.

Vad jag förstått så kommer det fler och fler säkerhetsregler som gör att snabba betalningar med bankkort ombord på bussar blir mer och mer ovanliga. Östersund höll ut längst, men tvingades nyligen införa krav på pinkod och långsammare tider (dvs längre hållplatsstopp). I Umeå ska man strax höja priset på enkelbiljetter kraftig, medan priset på busskort skall sänkas.
Trenden är tydlig. Resenärerna måste åka på busskort i möjligaste mån, och försäljningsställena för busskort måste vara många. Det går inte att hålla på med en massa långsamma köp av enkelbiljetter ombord, oavsett om det görs med bankkort eller mynt.

[Verspieder]

En artikel i DN illustrerar problemet:
http://www.dn.se/ekonomi/krangliga-bilj ... -turister/

Jag tycker att alla stadstrafik skall ha automater på alla hållplatser och hållplatslägen där man minst kan använda kontanter men även kort eftersom man ändå har en automat där. För landsbygdatrafiken kan man tänka sig att man i stället har maskiner ombord som tar emot kontanter som hamnar i en oåtkomlig låda och där man får påladdning i retur i stället för pengar. Då skulle man lösa de allra flesta problemen som man har med kontanthantering ombord.

Kostnaden för service och tömning av dessa är en kostnad som man faktiskt får ta, det är ju trots allt en samhällsfunktion som ju måste finnas.

Vad tycker du?

Åh herregud! En låda som skramlar och rasslar i bussen? Räcker det inte idag med fuskbyggena från Säffle som rasslar omkring på SL:s "landsbygdslinjer" (dvs förortstrafiken mellan Täby och Hallstavik) med extremt bullrande motorer och en massa fläktar på full effekt? En enda låda/maskin som avger ett störande missljud till, och vi är nere på en ny u-landsnivå.

Nej, jag förstår inte turisternas problem fullt ut. När jag reser till en främmande stad i utlandet köper jag ett 24- eller 48-timmars kort i en butik eller stationsspärr. Därefter är det inga bekymmer att åka buss.

[LÅ1]

Nej, jag förstår inte turisternas problem fullt ut. När jag reser till en främmande stad i utlandet köper jag ett 24- eller 48-timmars kort i en butik eller stationsspärr. Därefter är det inga bekymmer att åka buss.

Alla turister är inte här för att åka runt med SL. De kanske bara gör en eller ett par SL-resor på hela Stockholmsbesöket. Fast i de flesta av dessa fall kanske de redan är insatta i problemet eller har vänner här som är det och bistår med råd?

Alla sällanresenärer är inte turister. De kan vara tjänsteresenärer eller vara på genomresa men av någon anledning behöva åka buss en viss sträcka.

[Lennart Petersen]

Nej, jag förstår inte turisternas problem fullt ut. När jag reser till en främmande stad i utlandet köper jag ett 24- eller 48-timmars kort i en butik eller stationsspärr. Därefter är det inga bekymmer att åka buss.

Alla turister är inte här för att åka runt med SL. De kanske bara gör en eller ett par SL-resor på hela Stockholmsbesöket. Fast i de flesta av dessa fall kanske de redan är insatta i problemet eller har vänner här som är det och bistår med råd?

Alla sällanresenärer är inte turister. De kan vara tjänsteresenärer eller vara på genomresa men av någon anledning behöva åka buss en viss sträcka.

Dock kan man väl tänka sig att flertalet turister utgår från någonstans i City där det finns bemannade stationer så det går att ordna resorna, t.ex med ett reskassekort.
Men det klart man kan ju tänka sig dilemmat för någon som tar båten ut till exempelvis Möja,Sandhamn och sedan åker hem via Sollenkroka,Stavsnäs och där upptäcker att det inte går att köpa biljett på bussen. Kontanter,bankkort, oregistrerad telefon inget duger !
Men jag tycker mig ha sett någon antydan att det är på väg en lösning att kunna betala med bankkort ombord på SL-buss ?

[Lennart Petersen]

Såvitt jag förstått utifrån insatta människors inlägg på detta och andra forum, så finns det trots allt möjlighet att ha snabba kortköpsmaskiner utan kod på bussarna mot en förhöjd avgift till inlösarföretagen. SL har dock hittills inte nappat på detta, gissningsvis avskräcks man av investeringskostnaden - det rör sig ju om tusentals bussar som skall utrustas.

Vad jag förstått så kommer det fler och fler säkerhetsregler som gör att snabba betalningar med bankkort ombord på bussar blir mer och mer ovanliga. Östersund höll ut längst, men tvingades nyligen införa krav på pinkod .

Men det är ingen som tvingar någon. Det är säljande företag som avgör.
Är man bara beredd att ta kreditrisken så är det helt o.k med köp utan pinkod.