Stockholms Tunnelbana: Vad betyder dessa T10, T11, T14, T13?

[-8-DEAMON-8-]

(Funderade på om det var rätt plats att lägga denna tråd, men vi får se. Annars kan ju någon dona om lite)
Jo, när jag var i Stockholm och åkte Tunnelbana så kollade jag på kartan. Oj så många det finns egentligen. Men sen såg jag små detaljer som var utsatta på spåren. T10, T11 på dom blå linjerna. Vad betyder dessa T10 och T11? Finns det ingen T09 t ex? Vad kan man ha för användning av desa notationer? T17 och T18 t ex?

[twr]

(Funderade på om det var rätt plats att lägga denna tråd, men vi får se. Annars kan ju någon dona om lite)
Jo, när jag var i Stockholm och åkte Tunnelbana så kollade jag på kartan. Oj så många det finns egentligen. Men sen såg jag små detaljer som var utsatta på spåren. T10, T11 på dom blå linjerna. Vad betyder dessa T10 och T11? Finns det ingen T09 t ex? Vad kan man ha för användning av desa notationer? T17 och T18 t ex?

Det är linjenumren helt enkelt!

De ensiffriga numren är stombussarna 1 till 4 och spårväg linje 7. Numren 2x är lokalbanor, 3x är pendeltågen, 40 och uppåt är innerstadsbussar och tresiffriga nummer är övriga busslinjer.

[-8-DEAMON-8-]

Aha, olika klassificeringar ungefär?

Hmm, T1x
Vad betyder Tet? Tunnelbana helt enkelt?
Vad är stombussar? Vanliga bussar? Eller något generellt?

[roggek]

SLs inkonsekvens i ett nötskal...

T står för tunnelbana.
Innan man benämnde de tre huvudgrenarna i tunnelbanan (gröna, röda och blå linjen), så använde man sig av linjenummer. Det är dessa T10, T11 T13, T14, T17-19 du ser på kartor och på stationsdisplayerna.

Sen fick man för sig att använda linjernas slutdestinationer som riktmärke. T ex "Ta grön linje mot Farsta till Tallkrogen".
Aningen förvirrande system, det håller jag med om!

Stombussar är (oftast) blåa och körs på en stombusslinje (linjerna 1-4 i innerstaden bl a), och har alltid interfixet x7x i förorterna där siffran 7 anger att det är en stombusslinje (exempelvis: 173, 474, 676 eller 873 t ex.). Undantag finns dock, i Märsta är linjerna 571-579 inte stombusslinjer, utan helt vanliga anslutningslinjer till pendeltåget.
Stombuss är en busslinje med högre komfort (fast det är lite si och så med komforten ibland!), högre turtäthet och färre uppehåll än de vanliga busslinjerna.
Har oftast också en större andel reserverade körfält.

Stombussarna fungerar i förorterna oftast som en snabbare "tvärförbindelse" som kompletterar de vanliga lokala busslinjerna och den spårbundna trafiken (tunnelbanan och pendeltågen).

SL:s "drömmar och visioner" är tyvärr ibland förvirrande, som du själv nu har märkt av...

[-8-DEAMON-8-]

Åhå, så bra med lite förklaring där, har faktiskt funderat på varför det finns blåa bussar med så låga siffror ibland i innerstan!


Hmm, sen har jag även hört att folk säger tub 1, tub 2, tub 3 osv. Har det något med grön, blå eller röd linje att göra med?

[C12C3C3C12]

Åhå, så bra med lite förklaring där, har faktiskt funderat på varför det finns blåa bussar med så låga siffror ibland i innerstan!


Hmm, sen har jag även hört att folk säger tub 1, tub 2, tub 3 osv. Har det något med grön, blå eller röd linje att göra med?

Yupp det är vi gamlingar som envisas med det, tub 1 = T-bana 1, äldsta banan Hässelby/Skarpnäck/Farsta/Hagsätra nuvarande T-grön. Tub 2 = T-bana 2, Fruängen/Norsborg/Ropsten/Mörby Centrum nuvarande T-röd. Tub 3 = T-bana 3, Kungsträdgården/Hjulsta/Akalla nuvarande T-blå.

[LÅ1]

Åhå, så bra med lite förklaring där, har faktiskt funderat på varför det finns blåa bussar med så låga siffror ibland i innerstan!


Hmm, sen har jag även hört att folk säger tub 1, tub 2, tub 3 osv. Har det något med grön, blå eller röd linje att göra med?

Med dagens beteckningar byggdes T-banan i stort sett i ordningen Grön, Röd och Blå, vilket tidigare normalt kallades TUB1, TUB2 och TUB3. TUB-benämningarna var säkert bara interna benämningar. (?)
Att kalla hela T-banesystem för linje är egentligen missvisande. Linjerna 10 och 11 kallas med en gemensamt beteckning Blå linjen, trots att det är två linjer. Likadant med de två andra.

TUB1 började byggas på tidigt 1950-tal, tror jag. Men man utnyttjade bl.a. en spårvägstunnel mellan Slussen och Skanstull. Även när det gick spårvagnar i den tunneln så kallades den för Tunnelbana.
TUB2 öppnades 1964 och TUB3 1975. Alla system har utökas i etapper . Senast var väl öppnandet av Skarpnäck, då man samtidigt fick en ny station i Bagarmossen och den gamla i gatunivå revs.
Jag tror det var 1975 som de tre olika T-banesystemen fick sina tre färger på kartorna, men att säga t.ex. Röda linjen om hela TUB2 är ett nyare påfund.

En period före 1975 hade skyltar i T-banan olika färg beroende på bana och riktning norr/söder. Minns jag rätt sedan barndomen så användes grön och röd färg på TUB1 och blå och gul på TUB2.

Rätta mig gärna om jag har fel, ni som vet!
Ser vid förhandsgranskningen att C12C3C3C12 han svara medan jag skrev, men eftersom jag passade på att ge lite bakgrund så postar jag detta inlägg i alla fall.

[C12C3C3C12]

För att ytterligare ge lite bakgrund så börjar jag med sträckan Slussen - Johanneshov (nuvarande Gullmarsplan) som trafikerades med spårvagnar, första biten på T-bana 1 som öppnades var Slusen-Hökarängen 1950. Annorlunda var det på västra delen av T-bana 1, den trafikerades först med spårvagnar sträckan (Tegelbacken-Fridhemsplan över hantverkargatan)-Thorildsplan- Islandstorget med spårvagnar, den konverterades till T-bana 1952 på sträckan Kungsgatan (nuvarande Hötorget) till Vällingby. T-bana 2 hade spårvagnstrafik på sträckan Telefonplan-Fruängen, öppnades som T-bana 1964 på sträckan Örnsberg/Fruängen-T-Centralen. T-bana 1 går mestadels över jord, T-bana 2 går blandat över/under jord (har inte fördelningen men misstänker mest under jord, T-bana 3 (av mig kallad Gruvbanan) går mest under jord, enda biten över jord är sträckan Kymlinge till strax norr om Kista. Vad det gäller sidoskyltningen så var det svart text på vit bakgrund i början.

[Henrik Schütz]

Aj Aj, på pendeltågen är T13 och T14 något helt annat...

HS

[andeng]

...
Stombuss är en busslinje med högre komfort (fast det är lite si och så med komforten ibland!), högre turtäthet och färre uppehåll än de vanliga busslinjerna.
Har oftast också en större andel reserverade körfält.

Stombussarna fungerar i förorterna oftast som en snabbare "tvärförbindelse" som kompletterar de vanliga lokala busslinjerna och den spårbundna trafiken (tunnelbanan och pendeltågen).

SL:s "drömmar och visioner" är tyvärr ibland förvirrande, som du själv nu har märkt av...

Min personliga erfarenhet av stombussar i innerstan, linje 1 och 4, är att de normalt har mycket sämre komfort än övriga busslinjer. Bl a finns det säten där det är fysiskt omöjligt för en normalvuxen person att sitta överhuvudtaget och ofta är säten borttagna för att de har skakat loss i de överutnyttjade bussarna. Med spårväg istället för bussar hade vi förmodligen sluppit dessa problem.

[Henrik Schütz]

En buss är en buss...

En stombuss möblerad med samma sittplatskomfort som en A35, skulle ärligt talat få knappt 30 sittplatser, men inte fler ståplatser.

Det är helt enkelt för trångt i en låggolvsbuss, så det ryms väldigt lite säten, längst bak på vänster sida har en del stombussar en rätt vekväm fyrgrupp, det är allt.

En bekväm sittplats kräver 80 cm på längden. När barnvagnsplatser, stolar på hjulhus, och tankar och barnvagnsplatserna är utplaserade, återstår vissa utrymmen, inget av dessa är optimerade för sittplatser, utan det byggs fast stolar där det går att klämma in dem, vilket blir katastrof.

En vanlig låggolvsspårvagn, av senaste modell, byggs utifån sittplatserna. Man börjar med en boggiedel med 16 sittplatser, eller 12 som på vissa A35 boggier. Resten av vagnen byggs i sektioner som motsvarar 8 bekväma sittplatser eller en dubbeldörr.

Redan på ritbordet är det sätesdelningen som är dimensionerande, därför har tex en A34 bara rimligt bekväma sittplatser, där det tex går att få ner fötterna på golver.

HS

[M_M]

Ett undantag från "nummerreglerna" är att Nockebybanan har linjenummer 12.

Då det gick spårvagnar på nuvarande tunnelbana förbi Alvik så hade den spårvägslinjen nummer 11. 11 och 12 delade då ändhållplats inne i centrum strax sydöst om centralen vid den där mer eller mindre triangelformade torgytan som ligger invid vattnet, vars namn jag inte orkar kolla upp på en karta.

Linjenumren 17-19 är väl kvar från spårvagnstiden. Ett kort tag var väl nån av dessa linjer delad på 19 (spårvagn från Gullmarsplan och söderut) och 19T (tunnelbana Slussen-Gullmarsplan).

[twr]

Ett undantag från "nummerreglerna" är att Nockebybanan har linjenummer 12.

Då det gick spårvagnar på nuvarande tunnelbana förbi Alvik så hade den spårvägslinjen nummer 11. 11 och 12 delade då ändhållplats inne i centrum strax sydöst om centralen vid den där mer eller mindre triangelformade torgytan som ligger invid vattnet, vars namn jag inte orkar kolla upp på en karta.

Tegelbacken.

Linjenumren 17-19 är väl kvar från spårvagnstiden. Ett kort tag var väl nån av dessa linjer delad på 19 (spårvagn från Gullmarsplan och söderut) och 19T (tunnelbana Slussen-Gullmarsplan).

Ja, det fanns väl spårvägslinjer upp till nummer 21.

Se även denna wikipediaartikel: http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3% ... _Stockholm

[roggek]

Ett undantag från "nummerreglerna" är att Nockebybanan har linjenummer 12.

Då det gick spårvagnar på nuvarande tunnelbana förbi Alvik så hade den spårvägslinjen nummer 11. 11 och 12 delade då ändhållplats inne i centrum strax sydöst om centralen vid den där mer eller mindre triangelformade torgytan som ligger invid vattnet, vars namn jag inte orkar kolla upp på en karta.

Tegelbacken

Spårvagnslinjerna 11, 12 och 13 utgick från Tegelbacken mot västra förorterna och hade en vändslinga som gick runt Kronprinsens stall som stod mitt på torget och som hade fyra våningar och innehöll två kaféer, Cirkeln och Tysta Mari. I ett tidigare skede gick vändslingan runt Centralpalatset (med hållplats på Rödbodtorget.

[Hechtwagen]

Tack twr för din förklaring men var pusslar du in linje 12?

[twr]

Tack twr för din förklaring men var pusslar du in linje 12?

Den har helt enkelt levt kvar med samma gamla nummer (utom 1975 - 1989 då den hette 112) och har därför numera ett "tunnelbanenummer",trots att den borde vara en "lokalbana" och ha ett nummer 2x. Systemet är inte helt logiskt helt enkelt. Sidan 31 till 34 i RiPlan förklarar hur SL har tänkt.

http://sl.se/Global/Pdf/Rapporter/RIPLAN%202008.pdf

[LÅ1]

Sidan 31 till 34 i RiPlan förklarar hur SL har tänkt.

http://sl.se/Global/Pdf/Rapporter/RIPLAN%202008.pdf

Tack för länken till ett intressant dokument!
Men sidhänvisningen blev fel, tror jag. Skall nog vara sidorna 31 - 33? Eller annorlunda uttryckt; sidorna 33 - 35 i pdf:en.

[C12C3C3C12]

Tack twr för din förklaring men var pusslar du in linje 12?

Den har helt enkelt levt kvar med samma gamla nummer (utom 1975 - 1989 då den hette 112) och har därför numera ett "tunnelbanenummer",trots att den borde vara en "lokalbana" och ha ett nummer 2x. Systemet är inte helt logiskt helt enkelt. Sidan 31 till 34 i RiPlan förklarar hur SL har tänkt.

http://sl.se/Global/Pdf/Rapporter/RIPLAN%202008.pdf

Hmm L112 är (var) numret på bussen mellan Alvik samt Spånga, du menar nog L120, i samma veva fick Lidingöbanan L221.

Numren 10, 11, (12,) 13, 14, 15, 16, 17, 18 samt 19 är gamla spårvägsnummer som senare återanvändes som T-banenummer 10, 11 (blev 17, 10 återanvändes senare på Järvabanan), 13, 14, 15, 18 samt 19.

Mera info finns här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_över ... tockholm#7