Visst gör man. I en rapport från år 2009 beräknades den samhällsekonomiska kalkylen (hyöty/kustannus-suhde) till 3,8 för stombussystemet resp. 0,7 för spårvägssystemet i Åbo. Hur dessa räknas, det vete fåglarna. Men den här pippin förstår så mycket att om kalkylen resulterar i ett värde på minst 1,0, så beräknas det hela som samhällsekonomiskt nyttigt. I en nyare rapport (Turun ja Tampereen raitioteiden tunnuslukujen vertailua) från i vår jämför man spårvägsplanerna i Åbo och Tammerfors jämsides. Längst ner i rapporten ser vi (yhteiskuntatalouden hyöty-kustannussuhde) att projektet i Åbo fortfarande är samhällsekonomiskt onyttigt med kalkylresultatet på 0,68 medan Tammerfors motsvarande går på 1,48.Ulrik Berggren skrev:GÖr man inga samhällsekonomiska (cost benefit) analyser i Finland? Då tar man med alla nyttor och kostnader under en kalkylperiod (40 eller 60 år)
Rapporten ger intressant fakta ss.
- antalet resor årligen per invånare: 115 (Åbo) resp. 147 (Tammerfors)
- subventionsgraden för kollektivtrafiken är 45,5 % (Å) / 24,1 % (T)
- invånartalet år 2012 i "spårvägskorridoren" då hållplatsradien är 400 m 39.400 (Å) / 39.600 (T) resp 600 m 55.900 (Å) / 64.400 (T). I Åbo har radien beräknats fågelvägen, medan man i Tammerfors har beräknat invånartalet från en verklig gångavstånd
- invånartalet i korridoren beräknas växa med ett bussalternativ med 10.800 (Å) / 10.200 (T) | i superbussalternativet med 16.800 (Å) / 10.200 (T) | i spårvägsalternativet med 19.600 (Å) / 34.700 (T)