Forum - Spårvägssällskapet.se

I en artikel i pappers-GP i förra veckan står det att de nya signalanläggningarna vid Margretebergshallen, Munkebäckstriangeln och Angered Centrum ännu inte har kunnat tas i bruk eftersom de inte är godkända av Transportstyrelsen. En företrädare för Transportstyrelsen är intervjuad i tidningen och säger att anledningen till att man inte godkänt anläggningarna är att man inte fått någon dokumentation på anläggningarna, "...inte en sida...". Detta låter märkligt. Hur ligger det till egentligen?

Vad är frågan? Är det om vi tror att det är sant att att Transportstyrelsen inte har fått någon dokumentation, eller är det varför Trafikkontoret inte har sänt någon dokumentation? Det första kan väl kontrolleras i Transportstyrelsens diarium. Tyvärr är det inte tillgängligt på nätet som Järnvägsstyrelsens diarium var, men bor man i Göteborg är det ganska lätt att gå till Trafikkontoret och titta i deras diarium. Har de sänt några handlingar så ska det ju synas där.

Men det troligaste är väl att det är som Transportstyrelsen säger och då är frågan varför. Den är det väl de ansvariga på Trafikkontoret som kan besvara eller borde kunna besvara i alla fall.

I tråden om SLX https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... &start=220 skriver Kent Lindahl följande.

Kent Lindahl skrev: Innan hallen tas i full drift återstår en del formalia kring in- och utkörningen. Av samma skäl som Munkebäck inte har sina signaler inkopplade får vi inte heller ta signalerna vid Slottsskogshallen i bruk. Det gör att det kommer att dröja lite innan GS och TK tillsammans har hittat en bra lösning för att på ett säkert sätt köra in och ut för mer än enstaka provvagnar eller vagnar för reparation i verkstaden.

Problemet verkar ligga mellan TK och GS, vilket håller på att lösas eller redan har lösts.

Nja, det gäller ju bara Slottsskogshallen där jag antar att GS är spårinnehavare för depåområdet och jag tror inte TS har så mycket synpunkter på själva depån utan det är signalanläggningen som ska reglera körning mellan anläggningarna som är problemet. Det Kent skriver om är väl att hitta ett sätt att sköta den trafiken utan ha en godkänd signalanläggning. Det är en annan sak än att få TK:s signalanläggningar godkända. Vid Angered och Munkebäck är det helt TK:s anläggning. Vid Slottsskogshallen är den delad, men det är väl i TK:s del kraven är störst eftersom man kör med högre hastighet och med resande.

Vad är det egentligen som blir skillnaden med att få ett tillstånd från TS? I fallet med Munkebäckslänken och Angered C är ju trafiken igång för fullt ändå, vad är det då man behöver tillstånd för?

Harald skrev:Vad är frågan? Är det om vi tror att det är sant att att Transportstyrelsen inte har fått någon dokumentation, eller är det varför Trafikkontoret inte har sänt någon dokumentation? Det första kan väl kontrolleras i Transportstyrelsens diarium. Tyvärr är det inte tillgängligt på nätet som Järnvägsstyrelsens diarium var, men bor man i Göteborg är det ganska lätt att gå till Trafikkontoret och titta i deras diarium. Har de sänt några handlingar så ska det ju synas där.

Men det troligaste är väl att det är som Transportstyrelsen säger och då är frågan varför. Den är det väl de ansvariga på Trafikkontoret som kan besvara eller borde kunna besvara i alla fall.

Det är betydligt enklare att ställa frågan här, därför gjorde jag det och har fått några bra svar.

Skogshuggarn skrev:Vad är det egentligen som blir skillnaden med att få ett tillstånd från TS? I fallet med Munkebäckslänken och Angered C är ju trafiken igång för fullt ändå, vad är det då man behöver tillstånd för?

Ny infrastruktur ska godkännas, däribland även nya signalsäkerhetsanläggningar. Nu gissar jag lite, men Munkebäck och AC går väl bra att köra utan signaler, det är ju ganska "vanliga" platser men vid SLX är det kanske högre hastigheter och en annan riskbild som gör att det inte är lämpligt att försöka sig på några korsande rörelser innan signalerna är godkända för att tas i bruk.

Köra in till depån går ju bra om man bara fixar växelomläggningen på något vis. Det är värre med utfarten, men den borde kunna klaras med en signalgivare. Fast det bästa vore väl att se till att få iväg dokumentationen för man har väl inte byggt utan dokumentation?

Vad anänds för verktyg att skapa dokumentation över sånthär? Är det nån slags cad-program som gäller o.s.v.?

Kan det vara så att dokumentationen behöver "renskrivas" för att kunna skickas in?

Jag vet inget om hur processen ser ut hos TK och GS men min egen erfarenhet är att idag är verktygen för att göra snygg dokumentation ibland ett hinder för att över huvud taget göra dokumentationen.

Skulle transportstyrelsen godkänna en egentligen korrekt dokumentation men där skisserna är gjorda i paint med sneda streck o.s.v. eller scannade handritade skisser som formellt innehåller all önskvärd information men ser ut som om "en treåring" ritat?

Det är nog inte signaltekniska ritningar TS vill ha, utan en säkerhetsakt som visar att man har haft en process för att identifiera risker, bestämma konstruktioner och tekniker för att motverka riskerna och en projektstyrning som säkrar att resultatet blir det avsedda.

M_M skrev:Skulle transportstyrelsen godkänna en egentligen korrekt dokumentation men där skisserna är gjorda i paint med sneda streck o.s.v. eller scannade handritade skisser som formellt innehåller all önskvärd information men ser ut som om "en treåring" ritat?

I princip bör inget hindra att du ritar dokumentationen på en vaxduk med en kulspetspenna och skickar in den, så länge innehållet är det som formellt erfordras. Sen underlättas givetvis godkännandeprocessen av att man använder standardiserade pappers- eller filformat men det är som grundregel inget krav (i vissa fall finns specifika formkrav).

Det som egentligen brukar kunna vara ett problem är att sända in kompletta och riktiga handlingar i tillräckligt god tid, och ingenting annat.

Harald skrev:Det är nog inte signaltekniska ritningar TS vill ha, utan en säkerhetsakt som visar att man har haft en process för att identifiera risker, bestämma konstruktioner och tekniker för att motverka riskerna och en projektstyrning som säkrar att resultatet blir det avsedda.

Aha, ett såntdär dokument som det är stor risk att någon bara klippt-klistrat fraser från tidigare dokument...

Nu har trafiken i Munkebäckstriangeln hållit på i en dryg månad utan att signalanläggningen kopplats in. Varför lägger man pengar på signaler när det fungerar bra ändå?

Johnny skrev:Nu har trafiken i Munkebäckstriangeln hållit på i en dryg månad utan att signalanläggningen kopplats in. Varför lägger man pengar på signaler när det fungerar bra ändå?

Kanske för att man vill köra längre än en månad utan olyckor.

Harald skrev:

Johnny skrev:Nu har trafiken i Munkebäckstriangeln hållit på i en dryg månad utan att signalanläggningen kopplats in. Varför lägger man pengar på signaler när det fungerar bra ändå?

Kanske för att man vill köra längre än en månad utan olyckor.

Men det förutsätter att man använder anläggningen, det gör man inte nu.

Det funkar bra att hoppa från ett 50 våningshus med. Ialla fall de 49 första våningarna man passerar

Jag tycker korsningen känns ganska obehaglig när jag kör bil. Kör du mot Torp så kommer linje 1/5 nästan lite snett bakom dig och det är lätt att missa dem. Sen är trafiksignalerna och spårvagnssignalerna kopplade mot varandra så man lär nog inte få någon ordning på trafiksignalerna förrän spårvägssignalerna är igång.

Det har snart gått fyra månader sedan trafiken i Munkebäckstriangeln startade, men signalanläggningen har ännu inte tagits i bruk.

Inte heller den vid SLX är i bruk.

Vad är syftet med signalerna? Finns det något som hindrar en spårvagnsförare att köra igenom en stoppsignal?

Syftet med signaler är att öka säkerheten. En bil kan köra mot rött ljus och en gående kan gå mot röd gubbe inget hindrar dem. Men signalerna underlättar vems tur det är och där det är komplicerade trafiksituationer minskar signaler olyckor. Både Munkebäck och vid Slottsskogshallen är det inte helt lätt att ha koll på alla trafikrörelser och signaler hjälper till för att underlätta.