Forum - Spårvägssällskapet.se

Hej! Söker detaljerade uppgifter om de fyra Granebergsvagnarna i uppsala.

Det verkar som att de tre "stora" Granebergsvagnarna 30-32 var köpta av Göteborgs Spårvägar 1925 ( typ M4 förmodligen nr. 19,20 och 23). Vagnarna byggdes om av Upsala - Mälarens Spårvägs AB 1927 och sattes i drift på den nya Granebergslinjen 1928.

Vagnarna av typ GS M4 nr. 1-58 var ursprungligen av typ M1 men byggdes om till typ M4 med inbyggda och förlängda spetsiga plattformar á la Göteborg kring 1916. Dessa fick vid denna tidpunkt grindar och ej plattformsdörrar.

Några vagnar "degraderades" till släpvagnar åren 1921-1940 och bl.a. vagnarna 19, 20 och 23!?

Köpte Upsala tre vagnar som var degraderade till släp som skulle bli 30-32?

Om man tittar på bilder av de stora Granebergsvagnarna 30-32 så verkar truckarna stämma överens med GS typ M5. Likaså axelavståndet.

Man köpte ytterligare en vagn från GS till Granebergslinjen 1929. Vagn GS nr 24 verkar också ha "degraderats" till släp i samma veva som vagnarna 19,20 och 23. Vagnen skulle få nr 18 i Upsala. Vagn 18 blev dock inte lika lång som de övriga tre Granebergsvagnarna. Även här verkar axelavståndet stämma med GS typ M5, trucken är mer lik M5 än M4.

Vilka vagnar och typ var egentligen de fyra Granebergsvagnarna? Frågan är om de verkligen var av typ M4 när de köptes av GS. Kanske byggdes de om väldigt kraftigt av Upsala, liknande förvandling av SNS typ A1 till SS typ A1? Vad kan de fyra vagnarna ha fått för motorer i Upsala vid ombyggnaden?

Hur var det med sittplatserna i Granebergsvagnarna? Åkte man på längden eller tvären?

mvh P.

Jag håller på och bygger upp en hemsida om spårvägstrafiken i Uppsala, men layouten haltar eftersom jag "bara" använt officeprogrammets möjligheter och inte lärt mig programmering än. Men där har jag dels en beskrivning av historien där du kan hitta fakta även om Granebergslinjen och dessutom har jag en vagnförteckning med lite uppgifter om mått, motoreffekt mm. Håll till godo!

Jag skall kanske komplettera föregående inlägg med att hemsidan har adressen: http://w1.870.telia.com/~u87010436

Layouten är väl OK, men Word presterar fullständigt vidrig html-kod - det lindrigaste man kan säga om den är att alla filer blir mer än dubbelt så stora som de behöver vara - så du kommer att göra alla purister glada om du lär dig lite html och rensar filerna eller helt enkelt skriver dem för hand. De enkla filerna (de som mest innehåller löpande text) kräver bara väldigt grundläggande kunskaper i html för att skriva för hand.

Anders

Allt för mycket på Internet handlar idag om layout (sa han som jobbade med överdesignad e-handel...). Jag tror att mycket information aldrig läggs ut bara för att folk tror att det måste vara designat av en AD-guru (art designer) för att räknas.
Din sida är full med intressant information och bilder, och det är lätt att navigera på din sajt. Layouten är inte så viktig. Koncentrera dig på att få ut informationen i första hand. Sen om du vill gå vidare och lära dig html (håttämmäll som en kollega från Arvidsjaur brukade säga med betoning på sista stavelsen) så kommer du att märka att det är ganska lätt och att det går att göra mycket bättre och snyggare än vad Word klarar av.

Kristofer skrev:Allt för mycket på Internet handlar idag om layout (sa han som jobbade med överdesignad e-handel...). Jag tror att mycket information aldrig läggs ut bara för att folk tror att det måste vara designat av en AD-guru (art designer) för att räknas.
Din sida är full med intressant information och bilder, och det är lätt att navigera på din sajt. Layouten är inte så viktig. Koncentrera dig på att få ut informationen i första hand. Sen om du vill gå vidare och lära dig html (håttämmäll som en kollega från Arvidsjaur brukade säga med betoning på sista stavelsen) så kommer du att märka att det är ganska lätt och att det går att göra mycket bättre och snyggare än vad Word klarar av.

Många av de sajter som fått seriösa priser, höga betyg osv, är för att de har mycket innehåll, bra skrivna texter och bra struktur. Designen är mer som ett plus i kanten.

Det ajg får påpeka att en enkel och rak struktur är bland det viktigaste. Särskilt när en sajt växer. Och det är inte lätt, se bara på vår Spårvägssällskapet.se. Den är bred och djup, å jag har hyfsad nöjd idag med dess struktur...

Har surfat runt nu sedan 1995, å sajter överbelamrade med design å grafik gör sidan bara slö å långsam, å skrämer iväg folk. Ta Spray å Passagen, besöker dem aldrig längre. Många använder också en massa rölig grafik, som oftast är fullständigt ovidkommande, som hoppande gubbar, swischande mail... Det enda de gör, är att de modem tröttnar pga den långa nedladdningstiden, å allt som rör sig drar till sig uppmärksammheten från det vesäntliga.

Så min lilla lista, som jag kanske inte alltid följer:
1. struktur (ingen struktur, ingen hittar innehållet)
2. innehåll - 8inget innehåll, vad ska man då besöka sajten för?)
3. design (som smink på en redan snygg tjej, det blir trevligare)

PCC skrev:Det verkar som att de tre "stora" Granebergsvagnarna 30-32 var köpta av Göteborgs Spårvägar 1925 ( typ M4 förmodligen nr. 19,20 och 23). Vagnarna byggdes om av Upsala - Mälarens Spårvägs AB 1927 och sattes i drift på den nya Granebergslinjen 1928.

Det stämmer att GS sålde M4:or till Uppsala under 20-talet. Andra städer som köpte vagnar var: Hälsingborg, Karlskrona, Jönköping, Norrköping, Gävle(M3), Kiruna (M5) och Oslo (M23, M25, S27).

Databasen på Spårvägssällskapet.se/vagnhallen bör vara ganska korrekt i det avseendet.

PCC skrev: Vagnarna av typ GS M4 nr. 1-58 var ursprungligen av typ M1 men byggdes om till typ M4 med inbyggda och förlängda spetsiga plattformar á la Göteborg kring 1916. Dessa fick vid denna tidpunkt grindar och ej plattformsdörrar.

Ombyggnaden av vagnarna inleddes i och med att de första M4:orna levererades 1908.

PCC skrev: Några vagnar "degraderades" till släpvagnar åren 1921-1940 och bl.a. vagnarna 19, 20 och 23!?

Stämmer. Man tog bort elutrustningen på många av vagnarna. Bland annat för att man får förmoda att de under 10- och 20-talet omoderna vagnarna utan driftselbroms (de hade elbroms men den använde man nog bara i katastroflägen eftersom risken för rundslag på ankaret var överhängande!)

PCC skrev: Köpte Upsala tre vagnar som var degraderade till släp som skulle bli 30-32?

Om man tittar på bilder av de stora Granebergsvagnarna 30-32 så verkar truckarna stämma överens med GS typ M5. Likaså axelavståndet.

GS själv byggde om de flesta M1:orna först till M4 och sedan till M5. Ombyggnaden till M5 inleddes under 20-talet. Om US har velat finns det nog väldigt stora möjligheter att man köpt vagnkorgarna + nya M5-truckar eftersom det var en beprövad metod att bygga om GS-egna vagnar.

Eftersom elutrustningen byggdes om försvann problemen kring driftselbroms också!

PCC skrev: Man köpte ytterligare en vagn från GS till Granebergslinjen 1929. Vagn GS nr 24 verkar också ha "degraderats" till släp i samma veva som vagnarna 19,20 och 23. Vagnen skulle få nr 18 i Upsala. Vagn 18 blev dock inte lika lång som de övriga tre Granebergsvagnarna. Även här verkar axelavståndet stämma med GS typ M5, trucken är mer lik M5 än M4.

PCC skrev: Vilka vagnar och typ var egentligen de fyra Granebergsvagnarna? Frågan är om de verkligen var av typ M4 när de köptes av GS. Kanske byggdes de om väldigt kraftigt av Upsala, liknande förvandling av SNS typ A1 till SS typ A1? Vad kan de fyra vagnarna ha fått för motorer i Upsala vid ombyggnaden?

Titta i vagnhallen som sagt. Vagnarna var garanterat M4 eller M4s om de såldes på 20-talet. (s anger att elutrustningen är borttagen)

US byggde som bekant sedan själva om vagnarna kraftigt, intill oigenskännlighet. Förvandlingsnumret kan nog utan att skämmas liknas vid det som Norrköping gjort med M94:orna....


/Tony

Uppsala spårvägar köpte 1925 in sex begagnade spårvagnar från Göteborgs Spårvägar. Två av dessa sattes i trafik på stadslinjerna - nummer US 13 (fd GS 16) och US 14 (fd GS 17). Av de övriga fyra som hade US 15 - 17 (fd GS 19, 27, 20 och 23) byggdes tre om till stora granebergsvagnar med nummer 30 - 32 1928 och en, nummer 18, var något kortare, för att bland annat kunna användas som plogvagn sattes i trafik på Granebergslinjen 1929 men ägdes av Upsala Spårvägar ända in på 40-talet.

Alla vagnar byggdes kraftigt om vid spårvägens egna verkstäder och fick bland annat helt nya truckar tillverkade vid Kalmar Verkstad. Alla granebergsvagnarna hade längsgående säten och motorer typ Lj 31 av ASEA:s tillverkning. Samtliga skrotades åren 1955 - 57 efter det att man misslyckats med att sälja dem till annan spårväg.

Per R