Här kommer något som är lite ovanligt för just det här forumet.
En nerlagd Omformarstation i Södermanland.
http://hem.bredband.net/johan_thorsen/O ... stationen/
Här skulle man mata ström till Järnvägen vid krig...
Omformarstation Södermanland
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Visa bilder på övrig kollektivtrafik, som fjärrtågstrafik eller regiontrafik på järnväg eller med buss. Ej reguljär lokaltrafik.
Allmänna forumregler
Visa bilder på övrig kollektivtrafik, som fjärrtågstrafik eller regiontrafik på järnväg eller med buss. Ej reguljär lokaltrafik.
Allmänna forumregler
Re: Omformarstation Södermanland
Mer UE på forumet!
Gillar tångampermetern. Samt de platta 3-fasdonen Speciellt de med 3pin. Drar man ur en sådan med ström bryter man PEN först och sen faserna. Vilket medför att man får en strömgenomgång i kroppen om man håller var sin hand på donen.
Därför de inte får användas!
Telestället var också coolt!
Hade gärna botaniserat bland el-grejerna.
Lägg gärna upp mer UE bilder!
Gillar tångampermetern. Samt de platta 3-fasdonen Speciellt de med 3pin. Drar man ur en sådan med ström bryter man PEN först och sen faserna. Vilket medför att man får en strömgenomgång i kroppen om man håller var sin hand på donen.
Därför de inte får användas!Telestället var också coolt!
Hade gärna botaniserat bland el-grejerna.
Lägg gärna upp mer UE bilder!
Re: Omformarstation Södermanland
Nja... det var inte anledningen till att de förbjöds.jeff skrev:Mer UE på forumet!
Gillar tångampermetern. Samt de platta 3-fasdonen Speciellt de med 3pin. Drar man ur en sådan med ström bryter man PEN först och sen faserna. Vilket medför att man får en strömgenomgång i kroppen om man håller var sin hand på donen.
Eftersom höljet på de med tre pinnar är jord/nolla bör normalt inget hända.
Det var vanligt att man på de trepoliga filade bort styrpinnen för att enkelt kunna fasvända och därmed byta rotationriktning på maskiner. De fyrpoliga hade separat nolla och när man filade bort för att fasvända på en fyrpolig blev det dumt eftersom man kortslöt fas direkt mot nolla och därmed lade man ut fas i höljet. Där var faran, inte på att dra ut under spänning.
Det fanns även sådana här med plasthöljen och jord/nolla på bleck.
/T
Med reservation för tyckfel.
Re: Omformarstation Södermanland
Jag reagerade också på de gamla platta handskarna.
De är (tyvärr) inte alls förbjudna att använda, förutom att arbetsmiljöverket och eventuella avtal mellan fack-arbetsgivare antagligen förbjudit dem. Däremot är det förbjudet att sälja dem och det är också förbjudet att montera dem.
Jag håller på Jeffs förklaring.
En försvårande faktor var att de med tre stift dessutom felaktigt fick sin jordanslutning använd som PEN, d.v.s. kombinerad jord och nolla. Detta och att maskiner/utrustning oftare hade visst jordfel före jordfelsbrytarna blev vanliga gjorde att det verkligen gick ström i skyddsjorden, och när den glappade vid i/urkoppling så fick man en rejäl stöt om man höll i hanen och antingen också honan eller något annat som ger tillräcklig jordning för att man ska få en stöt. Stötar blir som bekant extra farliga om de går genom "kroppen" (alltså den del av kroppen som inte är armar eller ben), varpå stöten då man höll i hane och hona var klart farligare än att t.ex. råka stoppa in fingrarna från en hand i en skadad elapparat av något slag. Blecket var aldrig avsett för nolla, enbart jord!
De kontakter som tillverkades de sista åren var lite bättre eftersom de hade plasthölje. Tyvärr lär det väl vara de som blivit överkörda, trasiga och kasserade medan de farligare av metall lever kvar. Men nog var det väl bleck för jord även på de äldre i metall?
Det fanns speciella fasvänd-kontakter där man kunde växla pinne 2 och 3. Det finns vad jag vet för övrigt även sådana för de moderna runda röda CEE-kontakterna.
Den stora faran med att fila bort spår för att kunna vända kontakter upp-och-ned för att fasvända torde snarast vara att jordblecken inte matchade varandra. Jordblecken var gjorda av material som skulle ge bättre kontakt än resten av höljet.
Om man spegelvänder stiften på en platt trefashandske med fyra stift så växlas nollan och en av faserna. Det ger inte kortslutning mot skyddsjord och innebär i sig ingen direkt beröringsfara, förutsatt att det inte finns någon felaktig ihopkoppling av skyddsjord och nolla (och att ledarna för nollan är isolerade så att de klarar 230V relativt jord). Däremot ger det 400V över de kretsar som är avsedda för 230V. Den överspänningen skulle kunna tänkas orsaka skador som också ger överledning till jord, och det är en viss fara.
Jag kan väl för övrigt erkänna att även jag har syndat med att köra nolla i jordblecket på trepinnars platta handskar, men det var för mer än en preskriberingstidsenhet sedan...
De är (tyvärr) inte alls förbjudna att använda, förutom att arbetsmiljöverket och eventuella avtal mellan fack-arbetsgivare antagligen förbjudit dem. Däremot är det förbjudet att sälja dem och det är också förbjudet att montera dem.
Jag håller på Jeffs förklaring.
En försvårande faktor var att de med tre stift dessutom felaktigt fick sin jordanslutning använd som PEN, d.v.s. kombinerad jord och nolla. Detta och att maskiner/utrustning oftare hade visst jordfel före jordfelsbrytarna blev vanliga gjorde att det verkligen gick ström i skyddsjorden, och när den glappade vid i/urkoppling så fick man en rejäl stöt om man höll i hanen och antingen också honan eller något annat som ger tillräcklig jordning för att man ska få en stöt. Stötar blir som bekant extra farliga om de går genom "kroppen" (alltså den del av kroppen som inte är armar eller ben), varpå stöten då man höll i hane och hona var klart farligare än att t.ex. råka stoppa in fingrarna från en hand i en skadad elapparat av något slag. Blecket var aldrig avsett för nolla, enbart jord!
De kontakter som tillverkades de sista åren var lite bättre eftersom de hade plasthölje. Tyvärr lär det väl vara de som blivit överkörda, trasiga och kasserade medan de farligare av metall lever kvar. Men nog var det väl bleck för jord även på de äldre i metall?
Det fanns speciella fasvänd-kontakter där man kunde växla pinne 2 och 3. Det finns vad jag vet för övrigt även sådana för de moderna runda röda CEE-kontakterna.
Den stora faran med att fila bort spår för att kunna vända kontakter upp-och-ned för att fasvända torde snarast vara att jordblecken inte matchade varandra. Jordblecken var gjorda av material som skulle ge bättre kontakt än resten av höljet.
Om man spegelvänder stiften på en platt trefashandske med fyra stift så växlas nollan och en av faserna. Det ger inte kortslutning mot skyddsjord och innebär i sig ingen direkt beröringsfara, förutsatt att det inte finns någon felaktig ihopkoppling av skyddsjord och nolla (och att ledarna för nollan är isolerade så att de klarar 230V relativt jord). Däremot ger det 400V över de kretsar som är avsedda för 230V. Den överspänningen skulle kunna tänkas orsaka skador som också ger överledning till jord, och det är en viss fara.
Jag kan väl för övrigt erkänna att även jag har syndat med att köra nolla i jordblecket på trepinnars platta handskar, men det var för mer än en preskriberingstidsenhet sedan...