Vandringssägner om kollektivtrafik

[Anders Hanquist]

Inom vårt intresseområde finns finns vissa s k "vandringssägner" (enl den Klintbergska definitionen typ "Råttan i pizzan"). I en annan tråd ("Stockholmsgnissel") dök det i dag upp en ny, den om de stockholmska A:32ornas östeuropeiska ursprung. Den verkar mycket besläktad med den gamla om att pendeltågsvagnarna typ X1 egentligen var avsedda för ett nordafrikanskt land och därför inte tålde vinterklimat. "Spöktåget" Silverpilen (tunnelvagnar typ C5) och "Spökstationen" Kymlinge i Stockholms tunnelbana kan väl också kallas vandringssägner, även om dessa blivit litet "kommersialiserade" genom TV-program mm.

Det finns i Stockholm en utbredd uppfattning att ett gäng teknologer vid något tillfälle, utklädda till banrbetare vid Spårvägen, skulle ha svetsat fast en spårvagn i rälsen. Sedan inväntade de, i något bakhåll vad som skulle hända när föraren försökte köra från platsen. Detta skulle ha inträffat vid dåvarande linje 5:s ändhållplats nära Tekniska Högskolan i Stockholm. Något årtal för denna händelse är okänt, men det bör ha varit före 1962, då den linjen lades ned.

I bland hör man samma historia, nu förlagd till Göteborg, och med Chalmerister i huvudrollen.

Finns det någon på detta forum som vet om detta någonsin har inträffat, antingen i Stockholm eller Göteborg. Det borde finnas någon dokumentation från tiden. Det kan vara tidingsartiklar eller internt material från resp spårvägsbolag som trafikhändelse- eller vagnfelsrapporter.

Om större skador uppstod på fordonet borde fallet kanske slutat inför rätta. Någon dokumentation borde finnas om detta verkloigen har hänt.

Bara någon kunde ange ett årtal för händelsen kunde man leta i pressklippen. Det borde ju ha kommit i tidningen.

Det skulle vara kul att lösa detta en gång för alla. Har det hänt eller är det bara en skröna?

[Anders Norén]

Det finns i Stockholm en utbredd uppfattning att ett gäng teknologer vid något tillfälle, utklädda till banrbetare vid Spårvägen, skulle ha svetsat fast en spårvagn i rälsen. Sedan inväntade de, i något bakhåll vad som skulle hända när föraren försökte köra från platsen. Detta skulle ha inträffat vid dåvarande linje 5:s ändhållplats nära Tekniska Högskolan i Stockholm. Något årtal för denna händelse är okänt, men det bör ha varit före 1962, då den linjen lades ned.

I bland hör man samma historia, nu förlagd till Göteborg, och med Chalmerister i huvudrollen.

Jag har för mig att jag har sett historien med ett RB-tåg på väg ned till Engelbrektsplan i stället för en spårvagn.

Anders

[Anders Hanquist]

Se där! En tredje version av denna händelse! Har det hänt i Malmö också? Kanke någon har samma historia från någon stad i utlandet. Så länge det inte kommer fram något tidningsklipp eller annat autentiskt från den tid händelsen inträffade så föredrar jag att betrakta detta som just en vandringssägen.

[Hans W]

Det där med den fastsvetsade vagnen har man ju hört men jag tvivlar starkt på sanningshalten.
En annan något mer trovärdig historia är att några teknologer, medan några andra distraherade personalen, skulle ha kilat fast rejäla muttrar mot hjulen på en spårvagn på samma plats - sant? inte en aning!
Vad som däremot skall ha förekommit och flera gånger är att teknologer, eller snarare nollor, skall ha smort spåret för djursholmslinjen i backen mellan Valhallavägen och Östra station.
Mer oskyldigt är barnvagnen som placerades sist i tåget vid Engelbrektsplan försedd med den kända roslagsbeneskylten "medföljer ej tåget".

[Rainer Silfverberg]

Och jag har också hört samma berättelse, men staden var Helsingfors.

[Svend Christensen]

Guider på den spanske ferieø Mallorca fortæller ofte de danske turister, at sporvognene i Soller er gamle danske vogne. Tjæreborg fortæller at vognene er fra Århus og Spies fortæller at de er fra Odense (eller også er det omvendt), men ingen af delene er naturligvis sandt.
Fortæller guiderne svenskere, normænd eller finner noget tilsvarende, bare at sporvognene er fra eksempelvis Gävle, Bergen, eller Åbo
Med venlig hilsen
Svend Christensen

[Stefan Isaksson]

Det finns i Stockholm en utbredd uppfattning att ett gäng teknologer vid något tillfälle, utklädda till banrbetare vid Spårvägen, skulle ha svetsat fast en spårvagn i rälsen. Sedan inväntade de, i något bakhåll vad som skulle hända när föraren försökte köra från platsen. Detta skulle ha inträffat vid dåvarande linje 5:s ändhållplats nära Tekniska Högskolan i Stockholm. Något årtal för denna händelse är okänt, men det bör ha varit före 1962, då den linjen lades ned.

Jag har också hört en variant av den historien, med ett tillägg som gör den något sannorlikare: det var inte spårvagnen som svetsades fast utan en släpvagn som stod uppställd på ett stickspår i anslutning till 5:ans vändslinga.

Att någon skulle lyckas svetsa fast en vagn i trafik är inte troligt: det borde finnas personal till hands som skulle reagera. En obemannad släpvagn är en helt annan sak.

Om detta verkligen hänt kan jag inte heller säga något om, däremot vet jag med säkerhet att det fanns ett stickspår, och det har sagts mig att det användes för att ställa upp släpvagnar mellan rusningarna.

Jag har för mig att jag har sett historien med ett RB-tåg på väg ned till Engelbrektsplan i stället för en spårvagn.

Jag har också hört historien att det skulle drabbat ett RB-tåg, men jag har aldrig hört den på RB, vilket jag borde gjort om det verkligen hänt.
I den variant som jag hörde det var det ett uppställt tåg på sp 6 eller 7 (alltså efter nedläggningen av linjen till Engelbrektsplan).
Att det skulle skett med ett tåg som gjorde uppehåll vid Stockholm Ö tror jag inte ett dugg på. Då skulle teknologerna haft mindre än en minut på sig att göra det samtidigt som det rörde sig mycket folk på plattformen och dessutom fanns en minst en konduktör på plats...

Båda två låter som vandringssägner, men å andra sidan: vissa nolluppdrag utförs flera gånger - ommärkningen av T-banestation Tekniska Högskolan till Kungliga Tekniska Högskolan var åtminstone förr i tiden ett årligt återkommande uppdrag. Vissa år var det dessutom riktigt snyggt utfört.

För övrigt kan det vara värt att påpeka att fastsvetsning av ett rälsfordon är, eller i alla fall kan vara, en ganska dyr historia: om det vill sig illa måste hjulet svarvas om och kan dessutom slå sönder rälsen till verkstaden.

Någon framkastade att det händelsen - om den hänt - borde gå att spåra i tidningsnotiser. Det är inte alls säkert, spårvägen/järnvägen kan mycket väl valt att tysta ned historien och teknologerna skulle nog knappast våga skryta så offentligt med gärningen.

I alla fall RB gick förr i tiden aldrig till pressen om händelser och incidenter. (Och journalister som jagar nyheter genom att avlyssna radiotrafiken - om sådana finns - hade förr i tiden inget att hämta från RB eftersom järnvägen fick radio så sent som slutet av 70-talet. Dessförinnan gick allting på telefon. F.ö. tveksamt om incidenter på Stockholm Ö går på radio ens idag.)

SI

[Patrick]

...klipp klipp....
Mer oskyldigt är barnvagnen som placerades sist i tåget vid Engelbrektsplan försedd med den kända roslagsbeneskylten "medföljer ej tåget".

Samma skämt har faktisk hänt på Djurgårdslinjen strax efter invigningen 1991 - en liten egentillverkad släpvagn på barnvagnshjul kopplades bakpå en av våra spårvagnar och följde med ut på Djurgården. Vagnen i fråga hänger nu i samlingssalen i Allkärshallen för beskådande.

[Gäst]

Skylten "Medföljer ej tåget" minns jag väl. Har den inte även använts på en barnvagn körd av ett par som ville markera att de ej deltog i ett demonstrationståg på samma gata.

[Gunnar Eriksson]

Skylten "Medföljer ej tåget" minns jag väl. Har den inte även använts på en barnvagn körd av ett par som ville markera att de ej deltog i ett demonstrationståg på samma gata.

Kommer att tänka på det nygifta paret som skulle åka runt efter vigseln på en vackert dekorerad släpkärra i en liten kortege. När de kom ut ur kyrkan, hade någon satt fast en tom barnvagn på kärran. På barnvagnen fanns skylten "Kommer snart".

Vänliga hälsningar

Gunnar Eriksson

PS gissa vem som låg bakom det tilltaget

[Bobjörk]

...klipp klipp....
Mer oskyldigt är barnvagnen som placerades sist i tåget vid Engelbrektsplan försedd med den kända roslagsbeneskylten "medföljer ej tåget".

Samma skämt har faktisk hänt på Djurgårdslinjen strax efter invigningen 1991 - en liten egentillverkad släpvagn på barnvagnshjul kopplades bakpå en av våra spårvagnar och följde med ut på Djurgården. Vagnen i fråga hänger nu i samlingssalen i Allkärshallen för beskådande.

De hade väl skrivit: "Får endast användas vid urspårning" på den...
Dne har till och med en vagnrapport om att den åkt extra varv utöver vagnplanen-

[Anders Norén]

...klipp klipp....
Mer oskyldigt är barnvagnen som placerades sist i tåget vid Engelbrektsplan försedd med den kända roslagsbeneskylten "medföljer ej tåget".

Samma skämt har faktisk hänt på Djurgårdslinjen strax efter invigningen 1991 - en liten egentillverkad släpvagn på barnvagnshjul kopplades bakpå en av våra spårvagnar och följde med ut på Djurgården. Vagnen i fråga hänger nu i samlingssalen i Allkärshallen för beskådande.

Vagnhallen - SS 1373

Anders

[Reimersholme71]

Jag har hört en skröna om att de två tunneljobbarna som var instängda i en tunnel någonstans under bygget av någon tunelbana var instängda på ett ställe där det inte går någon tunnelbana!

Någon som hört samma sak?

Martin

[Anders Hanquist]

Detta skedde i november 1965. De blev rikskändisar (Kjell och Sören tror jag det hette) när en av dem talade med sin tjej via en nedsänkt mikrofon. Det var bara det att det inte var en tunnelbana som byggdes utan en kabeltunnel för Televerket. Tunneln i fråga går från Södermalm under Hammarbykanalen till en riksstation som ligger ungefär under den plats där det finns ett teletorn "Hammarbytornet", som ser ut ungefär som ett litet Kaknästorn.

Alltså: Sann historia i och för sig, men utan tunnelbaneanknytning,

AH

[Claes Thure Moberg]

Det finns en annan liknande skröna, som säger att teknologer i samband med nollning skall ha målat ett oljefat eller något liknande med W-bolagets skorstensmärke. Så skall de ha förtöjt detta ekipage i Nybroviken samt ringt till tidningarna och meddelat att det sjunkit en Waxholmsbåt i Nybroviken. Enligt sägen skall det ha blivit storlarm av saken.

Det låter onekligen helt otroligt att någon skall ha låtit lura sig av en sådan grej. Å andra sidan är ju folk ganska dumma ibland. En annan sak är att Waxholmsbåtarna hade en mängd grundstötningar och haverier i början av 50-talet och bland folk flest skojade man rätt friskt med W-bolaget, som kände skärgården i grund och botten.

Däremot har det inträffat en annan händelse, som inspirerats av denna skrönan (?). Det var ett par sommaranställda på ångslupen (SÅA, Stockholms Ångslups AB), som målade ett oljefat med SÅA skorstensmärke och sjösatte vid kajen på Djurgårdsvarvet. Detta skedde i samband med en fuktig sammankomst ombord i en av båtarna. På morgonen törnade landanställda till och upptäckte saken. Man såg över huvud taget inte något humoristiskt i det utan gav alla inblandade sparken på stående fot.

[Axel]

Det finns en annan liknande skröna, som säger att teknologer i samband med nollning skall ha målat ett oljefat eller något liknande med W-bolagets skorstensmärke. Så skall de ha förtöjt detta ekipage i Nybroviken samt ringt till tidningarna och meddelat att det sjunkit en Waxholmsbåt i Nybroviken. Enligt sägen skall det ha blivit storlarm av saken.

Det låter onekligen helt otroligt att någon skall ha låtit lura sig av en sådan grej. Å andra sidan är ju folk ganska dumma ibland. En annan sak är att Waxholmsbåtarna hade en mängd grundstötningar och haverier i början av 50-talet och bland folk flest skojade man rätt friskt med W-bolaget, som kände skärgården i grund och botten.

Däremot har det inträffat en annan händelse, som inspirerats av denna skrönan (?). Det var ett par sommaranställda på ångslupen (SÅA, Stockholms Ångslups AB), som målade ett oljefat med SÅA skorstensmärke och sjösatte vid kajen på Djurgårdsvarvet. Detta skedde i samband med en fuktig sammankomst ombord i en av båtarna. På morgonen törnade landanställda till och upptäckte saken. Man såg över huvud taget inte något humoristiskt i det utan gav alla inblandade sparken på stående fot.

Finns U167 kvar i farvattnen mellan Bohus och Kornhall?

--
Axel

[Reimersholme71]

Finns U167 kvar i farvattnen mellan Bohus och Kornhall?

--
Axel

Ja, det tror jag, men den ligger väl närmare Kungälv än Bohus? Och där är det väl fråga om ett betongkummel på en sten mitt i Nordre Älv, där det knappast går någon kollektivtrafik. Kollektivtrafiken går istället på bron 45 meter öster om "ubåten".

[Anders Hanquist]

Dags att återuppliva tråden om vandringssägner.

Nu har jag vid två tillfällen på två veckeor stött på en för mig dessförinnan helt okänd variant, nämligen den att tunelbanetunneln som slutar norr om Mörby Centrum skulle fortsätta ända till Roslags Näsby (jag tror t o m Täby Centrum i det ena fallet).

Dessa relativt nya sägner (dessutom om nu existerande förhållanden) torde vara ganska lätta att vederlägga jämfört med vad som eventuellt hände eller inte hände vid ett enstaka tillfälle för 40-50-60 år sedan.

Men ändå, var i helskotta kommer allt ifrån? Någon fler som hört detta om tunnelbanetunnlar som byggts, men ej trafikeras??

Anders

[Mr. Burns]

Någon fler som hört detta om tunnelbanetunnlar som byggts, men ej trafikeras??

Inte sällan diskuterat här i forumet är den eventuella spårvägstunneln under Rannebergen norr om Göteborg. Vissa hävdar bestämt att denna är en skröna och att tunneln ifråga egentligen bara är en servicetunnel e.dyl. Hur det egentligen är har väl aldrig riktigt klarlagts här.

[Ragnar T]

Läser i diskussionssträngen ovan om en teletunnel under Södermalm och den nedsänkta mikrofonen.

Kan den historien möjligen ha sin grund i den verkliga händelse, som någon gång under 60-talet utspann sig just under Södermalm i trakten av Skanstull och där några tunnelarbetare blivit instängda djupt under marken (var det 40 m eller så?) p g a ett ras eller en översvämning under tunneldrivning. Jag försöker nu och här erinra mig historien om vad som hände och tycker att det hela på dispens kan få berättas i Forum, eftersom det väl var tänkt att det skulle förekomma lokal kommunikation i kablarna där nere, vartill kommer att man också kan göra en koppling till järnväg enligt nedan.

Nåväl, till en början visste man inte om tunnelarbetarna överlevt och inte heller exakt var de kunde uppehålla sig. Men så småningom tillkallades en erkänt kunnig geolog vid namn Morfeldt och som på något klurigt sätt listade ut en metod att leta reda på gubbarna där nere. Man lät borra sonderingshål ned i tunneln till de platser, där gubbarna skulle kunna tänkas befinna sig och man sänkte också ned mikrofoner i hålet (hålen?) för att höra om det kom något livstecken. Efter någon eller några dagar så kom det också livstecken och man kunde upprätta kommunikation med de instängda via mikrofonen. Så småningom vidgades hålet och man skickade ned lampor och mat, säkert också värmande och välkommet kaffe i thermos.

Hålet utvidgades ytterligare och man kunde till slut ta upp alla gubbarna välbehållna den vägen, vilket också med rätta ansågs vara en räddningsbragd. Morfeldt fick medalj vad jag kan minnas.

Sagde geolog Morfeldt var min lärare i geologi på KTH åren 1959 - 1960 och han var både en synnerligen kunnig och en intressant människa. Undertecknad har väl aldrig varit känd för att vara ett lysande ljus i skolan precis, men Morfeldts sätt att föreläsa väckte verkligen intresset. Med honom gjorde vi en studieresa till Dalarna, där vi på ort och ställe dels skulle få stifta bekantskap med eleverna på sjuksköterskeskolan i Leksand (som "råkade" vistas på hotell Lerdalshöjden just när vi skulle bo där!) och dels skulle skulle få ta del av s k geologiska realiteter, bl a "The famous railway cutting at Skjurberg" (en bergsskärning, där de gamla skiktade bergarterna lutade, vilket var ett tecken på stora eruptiva krafter). Det visade sig vid middagsbordet att Morfeldt också var en rackare på att berätta historier med mer eller mindre geologisk anknytning och jag kan inte låta bli att återge en av dem här:

"Ett gäng brittiska arkeologer grävde i gamla egypiska sediment och fann efter en tid några intressanta och ytterst gamla lerkrus. Längs den övre kanten på det största och finaste av krusen stod det en kryptisk text, som man ägnade mycken tid åt att försöka tyda. Så småningom kom man fram till att det där översatt till vanliga bokstäver stod ITISAPISPOTANDABIGONE. Men sedan var det tvärstopp i uttydandet, tills krusen kommit på museum i London. Ingen kunde till en början uttyda innehållet i texten, tills en liten besökande skolgrabb rodnande frågade sin fröken: Står det verkligen.............................på kruset?"

Vad som stod där? Jo det kan ju Forums läsare först få försöka sig på att uttyda, så återkommer jag med svaret efter kvällskaffet (eller när det nu blir).

Ha det bra på södagskvällen!
/Ruggige Ragge