Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
The H Street tracks are part of the first leg of a streetcar system officials hope will eventually stretch 37 miles across the city.
DDOT is seeking a contractor to install the rest of the infrastructure: overhead wires, power substations and maintenance facilities needed to keep the cars running, Lisle said.
The department has put out requests to contractors this summer, he said, and the work is expected to start next year.
Kontaktledning över gatan var (och är) förbjuden av USAs kongress inom området som kallas the monumental core i Washington (d v s Vita Huset, Kapitolium, Högsta Domstolen, Union Station m fl).C12C3C3C12 skrev:Ännu en stad i USA som återöppnar spårvagnsnätet även om det är långt kvar till de ursprungliga 200 miles. PCC-vagnarna som trafikerade nätet tog upp strömmen från en 3:e skena under gatan i de centrala delarna i staden, annars från trolleyn.
Det är 2011, det tar 30 sekunder för att sticka till Pennsylvania Avenue och titta efter nu för tiden.M_M skrev:Bonusfråga: hur sitter gatubelysning monterad i centrala Washington D.C.? Stolpar och/eller wire mellan husfasader/stolpar?
Elbolagt PEPCO (Potomac Electric Power Company) drar nästan alla sina högspänningsledningar (oftast 69 eller 115 KVA) i staden Washington i underjordiska schakt. Fast i stadens förorter i Maryland har PEPCO ganska stora ledningar, då 115, 230 eller 500 KVA som går "som vanligt" över jorden.Anders Hanquist skrev:Med tanke på de många fula elektriska ledningar som finns i amerikanska städer (då oftast inte för kollektivtrafik, utan för eldistribution i allmänhet) så är det här förbudet nog ganska förståeligt i de mer representativa delarna av Washington. Förmodligen gäller det ännu i dag. Men nu finns det mer moderna anordningar att lösa problemet med. Så förmodligen bli det som förr luftledning i ytterområden och någon form av strömtillförsel underifrån i centrala områden. Fransmännen är ju bra på detta, så kanske får man ta hjälp därifrån. Men det gjorde man ju redan när man kallade in Pierre L'Enfant för att rita staden på 1700-talet.
Det beror helt på vad du menar.Lemanic skrev:Washington D.C har väl samma size som Stockholm, eller?
Jag gissar på större, utan att ha några belägg för det.Henrik Schütz skrev:Stockholms tätort har knappt 1,4 miljoner invånare, det är i tätorten som Spårvagnarna har sin plats, så det är , anser jag det relevanta jämförelsetalet. Ytterligare två tätorter har idag spårväg i stockholms län, men det kan vi lämna därhän.
Hur stor Washingtons tätort är med svensk definition vet jag inte.
HS
I London var det jo noenlunde samme system. Der het "plow" naturlig nok "plough". I London valgte man å fjerne "plough carrier" fra boggien og henge den opp i vogna midt mellom boggiene. De hadde en "change pit", men hadde utviklet den litt mer en; man slapp å stå nede i "pit'n" idet de ble ledet ut av plough carrier av seg selv når de skulle tas av. Mannen som satte dem på en inngående vogna hadde en slags gaffel som han enkelt vippet den på plass i "plough carrier".Zill skrev:Kontaktledning över gatan var (och är) förbjuden av USAs kongress inom området som kallas the monumental core i Washington (d v s Vita Huset, Kapitolium, Högsta Domstolen, Union Station m fl).C12C3C3C12 skrev:Ännu en stad i USA som återöppnar spårvagnsnätet även om det är långt kvar till de ursprungliga 200 miles. PCC-vagnarna som trafikerade nätet tog upp strömmen från en 3:e skena under gatan i de centrala delarna i staden, annars från trolleyn.
Ledningarna (två: + och -) under gatan kallades the conduit system, och strömavtagaren (the plow) som hängde under vagnen på bakboggin.
Och inte bara PCC-vagnar. Washington hadde conduit system i mågna år innan den första PCC-vagnen levererades ca 1937.
T o m stora interurbanvagnar, som tillhörde Washington, Baltimore and Annapolis Electric Railway (nedlagd 1935) kunde använda detta conduit system.
Vid platser där luftledningen upphörde och conduit system startade, hadde man en s k plow pit mitt i gatan mellan spåren. Mot centrum stannade vagnen och mannen in the pit tog ner stången, och sedan monterade fast the plow under vagnen, som sedan fortsatte in mot centrum. Att jobba in the pit ansågs vara ett otrevligt och hårt arbete. I andra riktningen togs the plow loss, stången höjdes och sedan fortsatte vagnen.
De e la bra, änna...Henrik Schütz skrev:Lidingö och Brevik stämmer bra det, hur är det i Göteborg?
HS
Jag vill minnas att det här med tätorter och spårväg har diskuterats i en annan tråd ganska nyligen.Henrik Schütz skrev:Lidingö och Brevik stämmer bra det, hur är det i Göteborg?
HS
Den längsta spårvägsbron i Sverige är Göta älvbron, 927m lång, Lidingöbron är bara 750m lång.twr skrev: Apropå det, vilka är Sveriges längsta spårvägsbroar?
Men om Kottla och Högberga räknas som "utrymme som inte är tätort" så är allt Angered (spårvägs-Angered alltså) också en egen "tätort". Fast så är det ju inte...twr skrev:Jag vill minnas att det här med tätorter och spårväg har diskuterats i en annan tråd ganska nyligen.Henrik Schütz skrev:Lidingö och Brevik stämmer bra det, hur är det i Göteborg?
HS
Angered är en egen tätort, men det ligger på landsbygden och det de flesta av oss avser när vi säger Angered är en del av Göteborgs tätort. Så jag gissar att Sveriges ”spårvägsstätorter” är Göteborg, Norrköping, Stockholm, Lidingö och Brevik. Dessutom har vi en snutt spårväg genom ödemarken, som inte tillhör någon tätort, mellan Kottla och Högberga. Och Gamla Lidingöbron är nog också tillräckligt lång för att dess mitt inte ska tillhöra någon tätort. Apropå det, vilka är Sveriges längsta spårvägsbroar?
Tätort på amerikansk engelska blir urbanized area, och inkluderar stora förstadsområden inom huvudstaden (staden Washington har många stadsdelar som är mest eller helt villaområden) och i kranskomunerna (suburban counties and cities) och i 2000 hadde detta område en befolkning på 3 933 910 (och nog över 4 000 000 nu).Henrik Schütz skrev:Stockholms tätort har knappt 1,4 miljoner invånare, det är i tätorten som Spårvagnarna har sin plats, så det är , anser jag det relevanta jämförelsetalet. Ytterligare två tätorter har idag spårväg i stockholms län, men det kan vi lämna därhän.
Hur stor Washingtons tätort är med svensk definition vet jag inte.
HS
Kottla tillhör Lidingö, Högberga tillhör Brevik. Det är utrymmet emellan, skogspartierna på mellersta Lidingö, som gör att hela den östligaste delen av Lidingö bildar en egen tätort. Som kallas Brevik. Medan de västra och centrala delarna av ön utgör tätorten Lidingö. Definitionen utgår ju från om husen ligger högst 200 meter ifrån varandra. Värtan skiljer därmed Lidingö från Stockholm. Medan till exempel Solna och Sundbyberg räknas in som delar av tätorten Stockholm eftersom bebyggelsen är mer eller mindre sammanhängande hela vägen. Göta älv är väl smalare än 200 meter lite längre uppströms, och därmed blir Hisingen en del av Göteborg.M_M skrev:Men om Kottla och Högberga räknas som "utrymme som inte är tätort" så är allt Angered (spårvägs-Angered alltså) också en egen "tätort". Fast så är det ju inte...twr skrev:Jag vill minnas att det här med tätorter och spårväg har diskuterats i en annan tråd ganska nyligen.Henrik Schütz skrev:Lidingö och Brevik stämmer bra det, hur är det i Göteborg?
HS
Angered är en egen tätort, men det ligger på landsbygden och det de flesta av oss avser när vi säger Angered är en del av Göteborgs tätort. Så jag gissar att Sveriges ”spårvägsstätorter” är Göteborg, Norrköping, Stockholm, Lidingö och Brevik. Dessutom har vi en snutt spårväg genom ödemarken, som inte tillhör någon tätort, mellan Kottla och Högberga. Och Gamla Lidingöbron är nog också tillräckligt lång för att dess mitt inte ska tillhöra någon tätort. Apropå det, vilka är Sveriges längsta spårvägsbroar?
Om Lidingö räknas som en egen tätort så borde väl Hisingen också räknas som (minst) en egen tätort också?
