Re: böter på säkerhetsbälte i buss?
Postat: söndag 31 juli 2011 23:23
I en vanlig personbil torde det väl ändå vara synnerligen väl statistiskt belagt att bälteslagen är i högsta grad befogad! Allvarliga bilolyckor är ju faktiskt, till skillnad från lika allvarliga bussolyckor, rena vardagsmaten på våra gator och vägar.
Låt mig erinra om situationen för 44 år sedan, innan högertrafiken och den "tillfälliga" hastighetsbegränsningen infördes i Sverige:
Vi for omkring i våra robusta plåtlådor utan några deformationszoner, säkerhetsbälten, nackstöd eller krockkuddar, med pedalen helt i botten ute på den smala landsvägen, efter att ha passerat skylten "hastighetsbegränsning upphör". Vissa (lite mer påkostade) bilar hade visserligen servo-assisterade trumbromsar, men ingen hade ens hört talas om några "låsningsfria" dito. Rattstången var naturligtvis helt stum, instrumentbrädan av hård metall och backspegeln väl fastsatt i en kraftig stål-arm som fungerade lika effektivt som en bödelsyxa på de stackars arma satar som for ut genom vindrutan. De som gjorde motsvarade flygfärd vid sidan av spegeln kunde ju skratta sig lyckliga om vindrutan var av modernare typ, med s.k. "splitterfritt" glas, så de i alla fall slapp bli strimalde. För att barnen skulle ha något att roa sig med under resan så skaffade varje omtänksam familjefar dem en leksaks-ratt, så pass stadigt monterad framför dem att även de fick sina inälvor totalt södertrasade om/när det smällde...
Jag vill påstå att vi har kommit väldigt långt idag, med tanke på hur vi totalt har omvärderat säkerhetstänkandet i trafiken. Nu sitter alla familjemedlemmar vända åt "rätt" håll (enligt många Svenska forskare, trots motstridiga rön från kollegor i omvärlden), säkert fastklamrade i sina bälten och med självutlösande mjuka ballonger på alla sidor runt sig. Minsta lilla "knuff" efter övertron på ABS-bromsarna och bilen blir genast förvandlad till en hel meter kortare skrothög. Dessutom SÄNKER vi hela tiden hastigheten på våra allt bredare vägar och förstör samtidigt alla möjligheter till omkörningar med hjälp av en massa ståltråd!
Så långt historien om privatbilister, på gott eller ont. - Men nu var det ju tal om BUSSRESENÄRER här. I förhållandevis rubusta fordon som dessutom framförs av yrkesförare, innebärade att de rimligtvis kan "läsa" övrig trafik på ett mer insiktsfullt sätt än vad Svensson (som bara tar ut bilen utanför stadsgränsen när familjen skall åka till landet) oftast lyckas med bakom ratten, i synnerhet när han samtidigt sitter i sin mobiltelefon eller skriver ett SMS...
Och om nu "nollvisionen" (fy f-n vilket dravel) innebär att vi helt desperat och till varje pris absolut skall försöka komma åt även den där statistiska promillen av någorlunda allvarliga olyckstillbud där bussar är inblandade, ja då kallar jag det faktiskt SÄKERHETS-NOJA!
En filosof har sagt: "Det är farligt att leva, ty man kan dö"! - Ja, och detta obstridliga faktum gäller faktiskt även i trafiken, vare sig vi gillar det eller inte. Naturligtvis skall vi inte ONÖDIGTVIS utsätta vare sig oss själva eller våra medtrafikanter för faror som lätt kan undvikas, men vi skall inte heller ge det absurt felaktiga intrycket att det är förenat med livsfara att åka buss!
Vanligaste anledningen till flygrädsla är för övrigt att "inte själv ha kontrollen" på själva framfarten. Det torde vara psykologiskt belagt att envar i många osäkra situationer litar mer på sig själv än på någon annan. Vilket i och för sig är lite märkligt, för jag tror nog inte att många i realiteten skulle klara av att ta över spakarna på en 747:a, i synnerhet inte i ett nödläge.
Så med denna skrämselpropaganda, kallad "bältestvång i buss" oroar nu lagstiftarna många bussresenärer helt i onödan och ger därför (indirekt) signalen: "Ta inte bussen utan kör själv istället, så har DU i alla fall full kontroll på vad som händer"!
Lysande...
P-G
Låt mig erinra om situationen för 44 år sedan, innan högertrafiken och den "tillfälliga" hastighetsbegränsningen infördes i Sverige:
Vi for omkring i våra robusta plåtlådor utan några deformationszoner, säkerhetsbälten, nackstöd eller krockkuddar, med pedalen helt i botten ute på den smala landsvägen, efter att ha passerat skylten "hastighetsbegränsning upphör". Vissa (lite mer påkostade) bilar hade visserligen servo-assisterade trumbromsar, men ingen hade ens hört talas om några "låsningsfria" dito. Rattstången var naturligtvis helt stum, instrumentbrädan av hård metall och backspegeln väl fastsatt i en kraftig stål-arm som fungerade lika effektivt som en bödelsyxa på de stackars arma satar som for ut genom vindrutan. De som gjorde motsvarade flygfärd vid sidan av spegeln kunde ju skratta sig lyckliga om vindrutan var av modernare typ, med s.k. "splitterfritt" glas, så de i alla fall slapp bli strimalde. För att barnen skulle ha något att roa sig med under resan så skaffade varje omtänksam familjefar dem en leksaks-ratt, så pass stadigt monterad framför dem att även de fick sina inälvor totalt södertrasade om/när det smällde...
Jag vill påstå att vi har kommit väldigt långt idag, med tanke på hur vi totalt har omvärderat säkerhetstänkandet i trafiken. Nu sitter alla familjemedlemmar vända åt "rätt" håll (enligt många Svenska forskare, trots motstridiga rön från kollegor i omvärlden), säkert fastklamrade i sina bälten och med självutlösande mjuka ballonger på alla sidor runt sig. Minsta lilla "knuff" efter övertron på ABS-bromsarna och bilen blir genast förvandlad till en hel meter kortare skrothög. Dessutom SÄNKER vi hela tiden hastigheten på våra allt bredare vägar och förstör samtidigt alla möjligheter till omkörningar med hjälp av en massa ståltråd!
Så långt historien om privatbilister, på gott eller ont. - Men nu var det ju tal om BUSSRESENÄRER här. I förhållandevis rubusta fordon som dessutom framförs av yrkesförare, innebärade att de rimligtvis kan "läsa" övrig trafik på ett mer insiktsfullt sätt än vad Svensson (som bara tar ut bilen utanför stadsgränsen när familjen skall åka till landet) oftast lyckas med bakom ratten, i synnerhet när han samtidigt sitter i sin mobiltelefon eller skriver ett SMS...
Och om nu "nollvisionen" (fy f-n vilket dravel) innebär att vi helt desperat och till varje pris absolut skall försöka komma åt även den där statistiska promillen av någorlunda allvarliga olyckstillbud där bussar är inblandade, ja då kallar jag det faktiskt SÄKERHETS-NOJA!
En filosof har sagt: "Det är farligt att leva, ty man kan dö"! - Ja, och detta obstridliga faktum gäller faktiskt även i trafiken, vare sig vi gillar det eller inte. Naturligtvis skall vi inte ONÖDIGTVIS utsätta vare sig oss själva eller våra medtrafikanter för faror som lätt kan undvikas, men vi skall inte heller ge det absurt felaktiga intrycket att det är förenat med livsfara att åka buss!
Vanligaste anledningen till flygrädsla är för övrigt att "inte själv ha kontrollen" på själva framfarten. Det torde vara psykologiskt belagt att envar i många osäkra situationer litar mer på sig själv än på någon annan. Vilket i och för sig är lite märkligt, för jag tror nog inte att många i realiteten skulle klara av att ta över spakarna på en 747:a, i synnerhet inte i ett nödläge.
Så med denna skrämselpropaganda, kallad "bältestvång i buss" oroar nu lagstiftarna många bussresenärer helt i onödan och ger därför (indirekt) signalen: "Ta inte bussen utan kör själv istället, så har DU i alla fall full kontroll på vad som händer"!
Lysande...
P-G