Återställare

[besa]

Vid högertrafikens införande slog man sönder ett bra linjenät. Från och med nu skulle folk åka så som SL tyckte inte vad som behövdes. Helst hade man väl velat slopa det mesta som gick på ytan. Helt onödigt. Det fanns ju tunnelbana. För skams skull drog man några snuttar till närmaste T-bana.T ex lin 66.
Boende på Reimersholme skulle minsann inte åka direktlinje över Västerbron. Otidsenligt. Byt till tunnelbana och åk runt. Basta. Återställt. Man kan åka lin 40 till Fridhemsplan igen utan byte.
Essingeöarna. Buss till Fridhemsplan och byt. Återställt.
Kollektivfilen skulle gå utefter trottoarkanten. Inte otidsenligt i mitten som på spårvagnstiden. Fungerade det? Naturligtvis inte. Återställt.
Lin 9 behövdes ju inte redan 1957. Det gick ju tunnelbana.Återställt. Lin 43 går nästan hela 9 ans väg.
Det som ligger mig närmast är dock 54/4. Inte skulle man gå Valhallavägen och absolut inte rakt fram Odengatan. Osportsligt. Det var ju betydligt fler signaler om man drog upp den över Karlbergsvägen.
Alldeles efter högertrafiken flyttade jag till Stocksund. Det blev då Roslagsbanan (hotad) till Östra och buss för att komma till St Eriksplan och Fridhemsplan. Detta gick ju inte utan byte. 44 till Odenplan och byte till 54. Den stod vanligen inne när 44 kom in bakom. Kunde man byta direkt. Naturligtvis inte. 54 åkte iväg just när man stigit av.
En bättre variant var att från Östra gå ner till Karlavägen och ta 54 an. Inget byte.
Så var det i 31 år!!!!! Så kom återställaren. Lin 4 återgick till Valhallavägen. Inte nog med det man återgick till Odengatan. Det var en enorm känsla att få åka rakt fram En lycklig tid gick ju linjen även rakt igenom Odenplan åt båda hållen. Jo det är sant. Det var faktiskt så.
Någon som minns Lin 67? Ännu ett surrogat som försvann.
SL har ju alltid försökt Djurgårdsresenärerna att byta vid Karlaplan. Man fick bita i det sura äpplet och köra extrabussarna till Sergels Torg. Den verkligt stora återställaren är väl spårvägsförlängningen till Sergels Torg.
Besa

[Mr G]

Om jag minns rätt gick 54:an Odengatan förbi Vasaparken direkt efter dagen H. Efter ett tag flyttades den upp på Karlbergsvägen istället. Eller minns jag fel?

[Stefan Widén]

54:an svängde ju ner Roslagsgatan och via Rådmansgatan upp till Karlavägen som den höll hela vägen bort till Radiohuset. Men med buss4:ans återkomst är den tillbaka på Valhallavägen.

/Stefan

[daniel_s]

Om jag minns rätt gick 54:an Odengatan förbi Vasaparken direkt efter dagen H. Efter ett tag flyttades den upp på Karlbergsvägen istället. Eller minns jag fel?

Jag har bestämt för mig att jag sett 54 på Karlbergsvägen men när jag åkte den under gymnasietiden gick den på Odengatan precis som linje 4 gör nu. Den tycks ha flyttat omkring lite i de här kvarteren allteftersom modet växlat? Direkt efter dagen H var man uppenbarligen väldigt förtjust i enkelriktade jättebreda gator med massor av körfält i bredd, och Karlbersvägen var väl en av dem åtminstone på någon sträcka?

54:an svängde ju ner Roslagsgatan och via Rådmansgatan

Kungstensgatan!

[Stefan Widén]

Om jag minns rätt gick 54:an Odengatan förbi Vasaparken direkt efter dagen H. Efter ett tag flyttades den upp på Karlbergsvägen istället. Eller minns jag fel?

Jag har bestämt för mig att jag sett 54 på Karlbergsvägen men när jag åkte den under gymnasietiden gick den på Odengatan precis som linje 4 gör nu. Den tycks ha flyttat omkring lite i de här kvarteren allteftersom modet växlat? Direkt efter dagen H var man uppenbarligen väldigt förtjust i enkelriktade jättebreda gator med massor av körfält i bredd, och Karlbersvägen var väl en av dem åtminstone på någon sträcka?

54:an svängde ju ner Roslagsgatan och via Rådmansgatan

Kungstensgatan!

Japp så heter den brukar alltid blanda ihop dem....

Stefan

[Stefan Isaksson]

Vid högertrafikens införande slog man sönder ett bra linjenät.

Intressant fråga - att linjenätet lades om ordentligt är fullständigt klart. När jag på den tiden det begav sig räknade efter vilka linjer (innerstadsnätet alltså) som fortsatte någorlunda intakta fann jag tre. Nu har jag tyvärr slarvat bort tillämpliga kartor, så jag måste ta ur minnet:

linje 41, dock förlängd, vände på vänstertrafikstiden vid Karlaplan.
linje 46, fd spårvägslinje 6, smärre ändringar vid Roslagstull resp Sofia.
linje 69, Stockholms sannorlikt minst förändrade linje, alla kategorier (gått Nybroplan-Blockhusudden sedan 1932 eller så).

I övrigt lades allting om, låt vara att var vanligt att ena halvan av en linje lades ihop med ena halvan av en annan, t ex linje 62 som före dagen H var gamla spårvägslinje 2 i sin helhet (efter 1942 alltså), men efter dagen H var gamla 2:an väster om Nybroplan och gamla linje 8 öster om Kungsträdgården (visst överlapp).

Vissa nedläggningar förekom också som Besa påpekar. Det var väl framför allt gamla linje 10 (Hornstull-Ropsten) som ersattes av tunnelbana, och busslinjerna på Kungsgatan som glesades ut ordentligt. (Vilket, om någon undrar, i högsta grad inkluderar linje 30 från Reimersholme.)

Och så trafiken över Västerbron.

Från och med nu skulle folk åka så som SL tyckte inte vad som behövdes. Helst hade man väl velat slopa det mesta som gick på ytan. Helt onödigt. Det fanns ju tunnelbana. För skams skull drog man några snuttar till närmaste T-bana.T ex lin 66.
Boende på Reimersholme skulle minsann inte åka direktlinje över Västerbron. Otidsenligt. Byt till tunnelbana och åk runt.

Nu har jag aldrig haft anledning att åka till eller från Reimersholme, men var inte en av de sämre sakerna med linje 66 att den saknade bra anslutning till tunnelbanan. Också. Gles tidtabell att förtiga.

Däremot kan det ju vara av visst intresse hur folk verkligen åkte. Att några får det sämre så fort man ändrar på en linje, är ju fullt klart. Frågan är hur många som får det bättre. Var det fler än de som fick sämre, så är ju trots allt ändringen en bra ändring. Jag har tyvärr ingen aning om hur det var med den saken, men jag blir mer och mer nyfiken.

Nå någon sorts betyg har vi: nästa stora linjenätsändring ägde rum 1973. (Den förra var 1922, om nu inte indragningarna under andra världskriget ska räknas.)

Men jämförelser av olika linjedragningar är lite förrädiskt: turtäthet är också viktig.
Nu har jag för all del för mig att turtätheten glesades ut på innerstadsnätet dagen H, vilket i så fall stödjer Besas tes.

Essingeöarna. Buss till Fridhemsplan och byt. Återställt.

Avkortningen av linje 96 (som gick till Norra Bantorget via Torsgatan) förmodar jag.
Sista tiden före dagen H verkar det dessutom ha funnits en linje 97 Stora Essingen-Västerbron-Liljeholmen (?). Men just den kan för all del ha ersatts av linje 49 som drogs över den då nyöppnade Essingeleden.

Kollektivfilen skulle gå utefter trottoarkanten. Inte otidsenligt i mitten som på spårvagnstiden. Fungerade det? Naturligtvis inte. Återställt.

Nja, nu var busshållplatser mitt i gatan inte vanliga på vänstertrafikstiden heller. Tidigare var det t o m stenhårt så att bussarna inte hade gemensam hållplats med spårvagnarna. Då var busshållplatsen vid trottoaren. Basta.

Så de gjorde nog bara vad de själva tyckte var en förbättring. Och det är ju onekligen enklare att stiga på ett fordon vid trottoaren än vid en refug ute i gatan (rent bortsett från att många spårvägshållplatser inte hade någon refug).
Vi behöver ju inte tycka att de hade rätt.

Lin 9 behövdes ju inte redan 1957. Det gick ju tunnelbana.Återställt.

Ja, 9-an försvann i samband med tunnelbaneöppnandet, tillsammans med ett antal extralinjer (6X, 8X och allt vad de hette).
Det försvann förresten fler busslinjer, fr a trådbusslinjen 34 ex busslinje 4 - en av de riktigt gamla alltså. Inte återställt.

Lin 43 går nästan hela 9 ans väg.

Petimäter: linje 53. Viktigare: 53-an är förlängd ut i Nacka. Observera att Danviksklippan, som 9-an aldrig nådde, svarade för 15-20% av linjens trafikunderlag. Dagens 53 har dessutom tagit över en del av linje 6 underlag (i båda ändar förresten). Så situationen är inte helt jämförbar. Dessutom är det inte många som pendlar linje 53 från ändstation till ändstation - åtminstone var det inte så för åtta år sedan, då jag var en av de få som faktiskt gjorde just detta.

Det som ligger mig närmast är dock 54/4. Inte skulle man gå Valhallavägen och absolut inte rakt fram Odengatan. Osportsligt. Det var ju betydligt fler signaler om man drog upp den över Karlbergsvägen.

Nu blir det intressantare. Varför trafiken flyttades från respektive Valhallavägen och Odengatan är nog två skiljda frågor.

Valhallavägen: det kan ha att göra med tunnelbanan, mer specifikt öppnandet av Östermalmstorg-Ropsten 1967. Det bör rimligen ha avlastat trycket Valhallavägen i trakten av Karlaplan. Stockholm Ö kom onekligen på mellanhand, men observera att både linje 43 (glest trafikerad, för all del) och linje 50 (f d linje 5) utgick från Östra station. Att linje 44 och 67 som följde gamla 4 Odenplan-Erik Dahlbergsgatan i första hand borde matat till T-banan vid Odenplan är säkert korrekt. Och när T-banan öppnade till Tekniska Högskolan 1973 var 67 saga all. Eller om man noga betänker saken: linje 44, som visserligen blev kvar, men till stor del med linje 67 sträckning.

Odengatan: när och varför trafiken flyttades från Odengatan till Karlavägen mellan Odenplan och S:t Eriksplan kommer jag dessvärre inte ihåg. Jag trodde det var dagen H, men det kan vara så att det skedde något senare.
Varför? Min spekulation är att norra delen av Vasastan fick lite för dålig trafik, när trafiken till Vanadisplan (linje 7) helt upphörde, och att det lättast förbättrades genom att flytta bussarna från Odengatan där de en stor del av sträckan gick utmed Vasaparken till Karlbergsvägen som ju går hyfsat nära Vanadisplan. Alternativet, att sätta in en helt ny linje (i af med hyfsad turtäthet, linje 58 som gick i dessa kvarter gick bara en gång i timmen och räknas inte) ställde sig nog lite för dyrt.

Att sedan trafiken flyttat tillbaka på båda ställena är ju intressant.

Notera förresten att linjesträckningen över Karlavägen mellan Kungstensgatan och Sturegatan var helt ny. Någon motsvarighet har mig veterligt aldrig funnits före dagen H.

Alldeles efter högertrafiken flyttade jag till Stocksund. Det blev då Roslagsbanan (hotad)

Jag känner mig dum: jag borde veta när nedläggningshotet börjat ta fast form, men det gör jag inte. Så sent som i början av 60-talet utredde SJ hopkoppling av Eddavägslinjen med Näsbyparksgrenen (i princip i enlighet med den ursprungliga planen från början av 1900-talet förresten).

Så när började nedläggning av Roslagsbanan på allvar diskuteras?

Någon som minns Lin 67? Ännu ett surrogat som försvann. SL har ju alltid försökt Djurgårdsresenärerna att byta vid Karlaplan. Man fick bita i det sura äpplet och köra extrabussarna till Sergels Torg. Den verkligt stora återställaren är väl spårvägsförlängningen till Sergels Torg.

Nja 67-an var väl inte så dum för resande mellan Roslagsbanan och Djurgården. Dessförinnan var det väl spårvagn (jaja, buss efter 1962) till Stureplan och där byte. Dessutom, om man noga betänker saken, så borde linje 67 varit en vettig, om än inte perfekt, ersättning även för bussresenärer från Roslagen på väg till Djurgården. Före dagen H kunde de byta till linje 7 i närheten av Jarlaplan (de sk Danderydslinjerna gick väl till Rådmansgatans T-banestation redan då?), men efter dagen H försvann den förbindelsen.

Huruvida det var tillräckligt för att motivera linje 67 existens kan ju däremot diskuteras.

Och det kan ju vara värt att betänka att Centralstation och Djurgården saknade direktförbindelse före dagen H. Enda anslutningen med tunnelbanenätet och spårvägslinje 7 var ju faktiskt Odenplan.
Huvudförbindelsen mellan Djurgården och Tunnelbanan måste varit Djurgårdsfärjan förr i tiden (och är möjligen så än idag). Direktförbindelse mellan SJ och Djurgården saknades helt.

Så spårvägsförbindelsen mellan Djurgården och Centralen är faktiskt inte en återställare. Det är något helt nytt.

SI

[Henrik Schütz]

Taskig som jag är påpekar jag att det faktiskt gick att byta mellan linje 7 och T-bana vid Stureplan, Östermalmstorg öppnade 16 Maj 1965

HS

[Stefan Isaksson]

Taskig som jag är påpekar jag att det faktiskt gick att byta mellan linje 7 och T-bana vid Stureplan, Östermalmstorg öppnade 16 Maj 1965

HS

Ja, det var taskigt.

Men innan dess...

SI

[Stefan Widén]

De som bodde utmed gröna på södra sidan tog troligen färjan förutom diggaran som åkte till Odenplan. Resenärerna från västerort borde ju ha bytt vid Odenplan en resa till slussen hade ju blivit en omväg för dem.

Sen var väl färjan frekventerad sedan länge av övriga linjer som landade på södermalmstorg. Att byta till en vagn mot Stureplan/nybroplan borde ha tagit längre tid.

Hoppas någon van djurgårdsbesökare minns hur man resonerade och åkte.

Stefan

[Jörgen_G]

Enligt sammanfattningen av linje 54 i Hans Harléns Stockholm från A till Ö, Innerstaden trafikerades linjen i Karlbergsvägen mellan 71-10-26 - 90-06-10.

mvh /Jörgen G

[Jimmy]

Hej.
Det blev nog en liten liten miss i Harléns eminenta bok.
Mitt under vårens tidtabellsperiod 1990 så gjorde man några justeringar på linje 54 och 59.

Den 5 mars så återgick linje 54 till att trafikera Odengatan och fick Ljusterögatan som sin ändhpl i Norra Hammarbyhamnen.
Slingan runt Katarina Bangata - Ljusterögatan – Malmgårdsvägen – Barnängs Tvärgränd – Katarina Bangata övertogs av linje 59.

Och på den tiden så redogjorde man rejält i den nya tidtabellen för linje 54 vad som var förändrat.

Både med karta


och med en lång textbeskrivning


Det var tider det!

Jimmy

[bruse]

Dessutom en riktig geografisk karta!