Forum - Spårvägssällskapet.se

Som jag utlovat skall jag starta en ny tråd i detta för mej så kära ämne...

Eftersom jag inte har tid att skriva så mycket nu börjar jag med några smakbitar - så får på bästa TV-maner själva serien starta senare.

En kort förklaring kan trots allt vara på sin plats:

Kartorna visar alternativa linjesträckningar mellan Gullmarsplan och Årsta Torg.




Linjealterantiv via Sköntorpsvägen.



Linjealternativ via Årstavägen.



Linjealterantiv via f.d. spårreservat.


Den som inte kan hålla sej kan redan nu kommentera - mer följer INOM KORT!

/Thomas K Ohlsson

Eftersom Årsta enligt vad jag har inhämtat i ett annat forum numera tillhör "stan" så ska ni naturligtvis ha en redig gatuspårväg. Alternativen som följer tvärjärnvägen går alltså fetbort. Jag röstar för alternativ ÖS1. Sen ska väl inte banan sluta vid Gullmarsplan. Linje fyra ska naturligtvis också bli spårväg och då kan ju vagnarna från Årsta fortsätta över bron på samma spår. Sedan kan de svänga österut på Ringvägen och fortsätta via Renstiernas gata-Katarinagatan-Slussen-Skeppsbron-Strömbron-Kungsträdgårdsgatan till någon lämplig ändstation, NK t.ex.

Vore bra om du markerade var du själv bor så vi vet vad vi skall föreslå så att du får glädjen att ha spårväg in på knuten

Stefan

Dum fråga från en utsocknes boende blåbär. Ser på dina bilder vad jag tror är redan befintlig tvärbana i nedre kant.
Så därför har jag då en följdfråga, vad är det man vinner i detta fall, och har man verkligen så mycket resande att man har glädje av att bygga en parallell spårvagnslinje som mer eller mindre rullar inom någon/några kilometers avstånd inom "samma" ormåde...

Okej i Göteborg fungerar det ju med längs varandra gående parallella linjer, men funkar det här?

Vart är slutpunkt, alltså vart är det tanken banan ska fortsätta utanför bilderna vi ser.

Kommer man från 2 olika ställen, t.ex innerstaden som skrivs om någon rad upp och man passerar Gullmarsplan så man kan byta mot Tunnelbanan eller tvärbanan, ja då är det väl jättebra. Men vad händer utanför din bild, finns det något mer utanför kartan som också generar så mycket resande att man har igen denna parallell-körning?

Låter vimsigt det jag skriver så hoppas ni hänger med på ungefär vad jag frågar om?

/J

Jona skrev:Dum fråga från en utsocknes boende blåbär. Ser på dina bilder vad jag tror är redan befintlig tvärbana i nedre kant.
Så därför har jag då en följdfråga, vad är det man vinner i detta fall, och har man verkligen så mycket resande att man har glädje av att bygga en parallell spårvagnslinje som mer eller mindre rullar inom någon/några kilometers avstånd inom "samma" ormåde...

Okej i Göteborg fungerar det ju med längs varandra gående parallella linjer, men funkar det här?

Vart är slutpunkt, alltså vart är det tanken banan ska fortsätta utanför bilderna vi ser.

Kommer man från 2 olika ställen, t.ex innerstaden som skrivs om någon rad upp och man passerar Gullmarsplan så man kan byta mot Tunnelbanan eller tvärbanan, ja då är det väl jättebra. Men vad händer utanför din bild, finns det något mer utanför kartan som också generar så mycket resande att man har igen denna parallell-körning?

Låter vimsigt det jag skriver så hoppas ni hänger med på ungefär vad jag frågar om?

/J

Jag kan besvara en av frågorna - den om det behövs en till spårväg när tvärbanan redan finns:

Idag betjänas Årsta förutom av tvärbanan av busslinje 160. Busslinjen har drygt 10.000 resande per dag och trafikeras dagtid med ledbussar i femminutersintervall. Detta innebär att den är en av de busslinjer i Sverige som har mest trafikanter. Det är därför jag tycker vi skall fundera på att köra spårvagn istället!

Föresten kan jag besvara en fråga till!
Jodå, Årsta är större än vad som syns på de kartbilder jag hittills publicerat. Som jag skrev inledningsvis är detta bara några smakprov. T ex kommer alternativa linjesträckningar mellan Årsta Torg och Årstaberg att presenteras.

Men det blir inte idag...

/TKO

Stefan Widén skrev:Vore bra om du markerade var du själv bor så vi vet vad vi skall föreslå så att du får glädjen att ha spårväg in på knuten

Stefan

Givetvis



Den blå linjen är buss 160:s nuvarande sträckning, hållplatsen Årstaskolan är direkt nedanför min balkong.
Men jag kan faktiskt tänka mej att gå ända ner till Årsta Torg för att åka spårvagn - om det visar sej att det inte är någon bra idé att dra spårvägen i Sköntorpsvägen-Hjälmarsvägen!
/TKO

Harald skrev:Eftersom Årsta enligt vad jag har inhämtat i ett annat forum numera tillhör "stan" så ska ni naturligtvis ha en redig gatuspårväg. Alternativen som följer tvärjärnvägen går alltså fetbort. Jag röstar för alternativ ÖS1. Sen ska väl inte banan sluta vid Gullmarsplan. Linje fyra ska naturligtvis också bli spårväg och då kan ju vagnarna från Årsta fortsätta över bron på samma spår. Sedan kan de svänga österut på Ringvägen och fortsätta via Renstiernas gata-Katarinagatan-Slussen-Skeppsbron-Strömbron-Kungsträdgårdsgatan till någon lämplig ändstation, NK t.ex.

Mot alternativ ÖS1 talar ett faktum som inte framgår av den enkla kartbild som jag använt för dessa skisser - det är ganska branta backar mellan Gullmarsplan och korsningen Skagersvägen/Sköntorpsvägen. Ja även backen från denna korsning upp mot Vättersvägen är inte att leka med. Jag har ännu inte räknat ut vad det blir för maxlutning om vi drar spåren den vägen - men det kommer. Vad är egentligen maxlutningen för en nyanlagd spårväg idag?

Visst kan vi tänka oss en fortsättning över Skanstullsbron in mot den "riktiga innerstan". Om jag själv ska få maximal nytta av detta tycker jag den skall gå Götgatan åtminstone fram till Folkungagatan - men rimligare är väl att den följer 4:ans sträckning mot Södra station och vidare... NK tror jag inte är något stort resmål för årstaborna - då är nog Pet Sounds och andra butiker (och vattenhål) på Skånegatan av större intresse! Då kan ju unga hjältar som popstjärnorna i Kent åka spårvagn mellan replokalen och releasefesterna - är inte det en kulturgärning så säg?

/TKO

TKO skrev:Vad är egentligen maxlutningen för en nyanlagd spårväg idag?

Det beror nog på vem man frågar. Trafikkontorets i Göteborg banstandard anger 60 promille som absolut gränsvärde för nyanlagt gatuspår.

Harald skrev:

TKO skrev:Vad är egentligen maxlutningen för en nyanlagd spårväg idag?

Det beror nog på vem man frågar. Trafikkontorets i Göteborg banstandard anger 60 promille som absolut gränsvärde för nyanlagt gatuspår.

Tack!
Vem ska man fråga för att få svaret 70 promille?
/TKO

TKO skrev:Tack!
Vem ska man fråga för att få svaret 70 promille?
/TKO

Kanske någon med mera ruter i sig?

daniel_s skrev:

TKO skrev:Tack!
Vem ska man fråga för att få svaret 70 promille?
/TKO

Kanske någon med mera ruter i sig?

Du menar så att när bromsarna släpper så blir det rena ruter-a/s-et?

(Tänkte just föreslå det samma jag annars)

/T

TonyM skrev:

daniel_s skrev:

TKO skrev:Tack!
Vem ska man fråga för att få svaret 70 promille?
/TKO

Kanske någon med mera ruter i sig?

Du menar så att när bromsarna släpper så blir det rena ruter-a/s-et?

(Tänkte just föreslå det samma jag annars)

/T

Jag tänkte undra om inte risken är att någon får spader då?

Det kanske helt enkelt är så att 70 oo/o är en rimlig maxlutning?
(Jag får se om jag kan hitta en tidig upplaga av "riktiga BYGG" - den handbok där alla bra uppgifter finns! I den allra första upplagan som kom 1949 finns ett kapitel om spårvägsbyggnad - men i upplaga 3 från 1962 som jag har framför mej konstaterar man att "Nya spårvägsanläggningar kan inte förväntas, däremot ytterligare nedläggningar i bl.a. Stockholm". Därför har kapitlet utgått)

/TKO

TKO skrev: Jag tänkte undra om inte risken är att någon får spader då?

För att du hämtar inspiration från Norge? http://www.ruter.no

I Oslo har man ju som bekant ganska många backar så det är väl inte otroligt att du får ett annat svar på maxlutning därifrån.

//Tony

Någon av ÖS-alternativen. Annars kommer någon att påstå som Jona redan gjort att "Årsta redan har en spårväg i närheten - räcker inte den?" och tycka att alla svar som är nekande som ogiltiga. (Jag menar inte att Jona gör det.)

Att säga att det inte behövs spårväg i Norra Årsta för att Tvärbanan går i närheten kan jämföras med att det inte behövs matarbussar, man kan åka pendeltåg. Norra Årsta-banan (se där vilket fint namn ) kommer (om den blir av) att bli en stadsspårväg, medan Tvärbanan gör allt vad den kan för att kallas snabbspårväg (utom just går fort...)

Just med bakgrund av vad Kantorn säger skulle jag vilja förespråka ÖS1. Då var det väl i och för sig frågan om karismatiska stigningar, men det känns omedelbart som om denna sträcka är den som genererar många resenärer på bussträckan. Då skall man tänka sig för innan man förändrar sträckan.

//T

Tack för synpunkterna - låt oss titta på de tre alternativ för den östra delen (Gullmarsplan-Årsta Torg) som går via Sköntorpsvägen. Jag börjar med en ny karta där hållplatser och gångavstånd markerats:




På kartan har nuvarande hållplatser på Tvärbanan markerats med rött, föreslagna nya hållplatser på Årstabanan med blått. Cirklarna visar 300 meters gångavstånd, i Årsta är vi vana att ha nära till kollektivtrafiken!

Vi ser då att oavsett vilket av alternativen ÖS1, ÖS2 eller ÖS3 vi väljer får vi samma hållplatslägen och därmed samma täckningsområden.

Vidare studier kan visa att det är lämpligt med en hållplats vid Bolidenplan för alternativen ÖS2 och ÖS3. Hållplatsen "Skagersvägen" (där alternativen strålar samman) kan kanske flyttas lite österut i alternativ ÖS1 för att få bättre täckning mot nordost. Men detta ger bara marginella förändringar i täckningsområden för hållplatser.

Istället är andra faktorer avgörande:

Hållplatsläge Gullmarsplan
- Delad hållplats med Tvärbanan, vilket ger möjlighet till genomgående trafik mot Sjöstaden.
- Hållplats i gatunivå som dagens 160, vilket ger möjlighet att fortsätta linjen över Skanstullsbron.

Topografin
Att följa Sköntorpsvägen (alt ÖS1) ger branta backar, jag skall snarast undersöka hur branta. Alternativ ÖS2 och ÖS3 undviker de värsta backarna.

Johanneshovsvägen / Södra Länken
Att följa Johanneshovsvägen från Gullmarsplan ner mot Bolidenplan (alt ÖS2) ger en knepig korsning där tunneln från Södra Länken ansluter. Eventuellt kan spåren dras öster om Johanneshovsvägen för att sedan korsa denna vid Bolidenplan. Måste studeras på plats!

Kapacitet Tvärbanan
Är det möjligt att dela spår med Tvärbanan fram till Globen? Dagens signalsystem lär inte vara optimalt för tät trafik, men nog bör man kunna köra 20-25 tåg/timme? Det borde räcka - det är förmodligen avgreningens korsande tågvägar som blir dimensionerande.
Vid lågtrafik med förhållandevis gles trafik på såväl Årstabanan som Tvärbanan kan det vara en fördel med gemensamm hållplats vid Gullmarsplan (Och Årstaberg) eftersom man då kan ta den vagn som kommer först...

Kostnader
Ungefär samma längd nya spår, lite olika fördelning mellan gatuspår och egen bana. I alt ÖS3 tillkommer kostnader för anslutning till Tvärbanan. Men det går inte att i detta skedet entydigt peka ut ett "billigaste alternativ".

Mina slutsatser
Alternativ ÖS3 faller bort - det är bara krångligt att koppla ihop Årstabanan med Tvärbanan vid Globen. Det ger dessutom längre restider och omöjligör att trafiken förlängs in till Söder.
Backarna i Sköntorpsvägen kan vara så branta att det faktiskt inte går att köra spårvagn - annars är det alternativet bäst.
Missa inte den spännande fortsättningen på ett forum nära dej!

/TKO

Jag är imponerad av din analys som ju faktiskt kan sägas visa hur planerings- och beslutsunderlag tas fram ”på riktigt”. Kul idé!

Om vi ska utgå från kriteriet att 300 meter är ett bra riktmärke att ha som rimligt avstånd till station så ser jag några problem i kartan.

- Den östligaste (blå) stationspunkten har ganska mycket mark som utgörs av grönytor och trafikapparater inom sin bufferzon.
- Kartan visar (mer eller mindre…) otydligt hur tät/hög bebyggelsen är och var relevanta resmål finns. Vid tät bebyggelse kan man ju anta att ett större underlag för resenärer finns exempelvis.
- Bufferzonerna överlappar varandra ganska mycket. Vilket är både bra och dåligt. Det blir nära att gå till stationerna (ökar attraktiviteten), samtidigt som anläggningskostnader ökar och restiden blir längre. Om bebyggelsen är tät/hög och flera relevanta målpunkter finns inom området med överlappande bufferzoner kan det vara bra med så korta stationsavstånd, men om det inte är så kanske stationerna ”konkurrerar med varandra” om resandeunderlaget.

Det verkar något brant men inte för brant tror jag. Det backigaste avsnittet är väl mellan Gullmarsvägen och Skagersvägen och där ser det ut att vara brantast från Ymsenvägen ned mot Skagersvägen. Där skulle jag tippa att det är ungefär som Sannabacken i Göteborg, d.v.s. cirka 50 promille. Men ta det med en nypa salt, jag har bara haft rätt småskaliga kartor att titta på.

Det var en dålig handbok du har. Tryckt 1962? Det måtte ha varit en specialversion för Stockholm då. Se här vad som hände i Göteborg under åren 1962-1972:

9/4-1962 Förlängning Linnéplatsen-FRÖLUNDABORG
12/6-1962 Förlängning Högsbogatan-FRÖLUNDABORG
11/11-1963 Förlängning till HÖGSBOTORP
16/3-1964 Förlängning till FRÖLUNDA TORG
7/12-1964 Förlängning till LÄNSMANSGÅRDEN
30/12-1964 Ny linje Redbergsplatsen-Storkgatan som ersatte linjen i Riddaregatan
13/6-1966 Förlängning till TYNNERED
4/11-1968 Sträckan till BRÄCKE läggs ned
27/1-1969 Angeredsbanan öppnas till ALELYCKAN
1/12-1969 Förlängning till HJÄLLBO
6/4-1970 Förlängning till BERGSJÖN
6/7-1971 Nya spår mellan Brunnsparken och L Bommen som ersätter sträckan Lilla Torget-L Bommen
9/4-1972 Förlängning till STORÅS
17/9-1972 Linjerna 6 och 7 läggs om vid Gamlestadstorget

Kantorn skrev:...., medan Tvärbanan gör allt vad den kan för att kallas snabbspårväg (utom just går fort...)

Hallå där, vad är det här för påhopp? Jag skulle nog f.ö. vilja föreslå att man låter bli att i alla möjliga och omöjliga sammanhang försöker inteckna spårkapaciteten på Tvärbanan för olika anslutande spårstumpar.

Tvärbanan har en max.lutning på 52 ‰ - på bron mellan Mårtensdal och Gullmarsplan - och större lutning än så bör man nog undvika. Vagntyp A32 klarar enligt databladet en max. lutning på 70 ‰ (nog under rätt så idealiska förhållanden).

Under morgonrusningen har buss 160 4min mellan avgångarna... Ändå är det så att man inte kommer med bussen från sköntorpsplan pga fullsatt buss. Vad händer om man försöker behålla så många hållplatser som möjligt? Nackdelar - Fördelar? Sen tycker jag också som tidigare nämnts att linje 4 ska kopplas samman med linje 160.

En annan fundering: Kan man låta den gå sköntorpsvägen-skagersvägen-skulptörvägen-etsarvägen-gullmarsvägen som alternativ sträckning?