Avreglerad persontrafik på järnvägarna

[LÅ1]

Om ett knappt år, 1 oktober, avskaffas SJ:s monopol även på de stora järnvägslinjerna. DB tänker satsa stort i Sverige.

Tur man inte har aktier i SJ! Fast det är klart, SJ är statligt ägt, (helägt?) så man är ju delägare i alla fall.

[duga]

Varför inte köpa ett tjog X11:or och sätta in dem mellan Uppsala och Stockholm tex? Gångtidsskillnaden mot ett loktåg blir bara en eller ett par minuter och det kan man tjäna in på att tex skippa Knivsta.

Vems tågläge ska man ta över? Upptågets eller SJ:s Uppsalapendel?

[LÅ1]

Varför inte köpa ett tjog X11:or och sätta in dem mellan Uppsala och Stockholm tex? Gångtidsskillnaden mot ett loktåg blir bara en eller ett par minuter och det kan man tjäna in på att tex skippa Knivsta.

Vems tågläge ska man ta över? Upptågets eller SJ:s Uppsalapendel?

Hur trångt är det norr om Stockholms central? Där finns ingen getingmidja nära stan. Men hur långt norr ut är det fyrspårigt? Arlanda express måste lägga beslag på många tåglägen, förstås.

Hur många spår är det mellan Hagalund och centralen? Konkurrerar trafiktågen och vagntransporterna om utrymmet någon sträcka här?

[daniel_s]

Hur många spår är det mellan Hagalund och centralen?

Två spår Hagalund-Karlberg, sedan grenar sig spåren lite. (Utöver detta finns det fyra spår mellan Centralen och Solna, men det visste du ju redan.)

Konkurrerar trafiktågen och vagntransporterna om utrymmet någon sträcka här?

Ja, utöver tjänstetågen ("vagntransporterna") går också godstågen ("trafiktåg") i ganska stor utsträckning på dessa spår, framförallt dagtid (och nej, man kan inte helt undvika godståg dagtid, godset måste komma fram nån gång!).

[LÅ1]

Hur många spår är det mellan Hagalund och centralen?

Två spår Hagalund-Karlberg, sedan grenar sig spåren lite. (Utöver detta finns det fyra spår mellan Centralen och Solna, men det visste du ju redan.)

Konkurrerar trafiktågen och vagntransporterna om utrymmet någon sträcka här?

Ja, utöver tjänstetågen ("vagntransporterna") går också godstågen ("trafiktåg") i ganska stor utsträckning på dessa spår, framförallt dagtid (och nej, man kan inte helt undvika godståg dagtid, godset måste komma fram nån gång!).

Så tjänstetågen och godstågen går på samma spår som persontåg till Uppsala och bortom?

Ett tåg söder ifrån som har Stockholm C som slutdestination tar alltså upp ett tågläge mot norr? Då måste ju detta bli Sveriges största järnvägsflaskhals när Citybanan väl är tagen i drift.

[daniel_s]

Så tjänstetågen och godstågen går på samma spår som persontåg till Uppsala och bortom?

Ett tåg söder ifrån som har Stockholm C som slutdestination tar alltså upp ett tågläge mot norr? Då måste ju detta bli Sveriges största järnvägsflaskhals när Citybanan väl är tagen i drift.

Jag tyckte att jag var tydlig men tydligen inte. Alltså: Det finns två genomgående spår från Centralen till Hagalund. Dessa används av tjänstetåg och godståg. Du frågade om "trafiktåg" och "vagntransporter" konkurrerade om utrymmet på dessa spår, vilket de alltså gör.

Därutöver finns det fyra spår från Centralen till Solna (och vidare norrut till där Arlandabanan grenar av). Här är tjänstetågen inte direkt med och konkurrerar om utrymmet, utan dessa används mest av "trafiktåg" (persontåg och enstaka godståg).

När ett tåg från göteborg har kommit till Centralen fortsätter det på något av de två förstnämnda spåren, det kan alltså köra parallellt med till exempel en Märstapendel och ett tåg till Arlanda hela vägen till Hagalund utan att krocka.

Hur som helst har du nog en poäng i att Karlberg kan bli en flaskhals, det är ju onekligen en korsningspunkt mellan å ena sidan citybanan-västeråsbanan och å andra sidan stambanan. Jag har inte sett hur man tänker bygga spåren där, men jag antar att ett tåg från Odenplan till Solna ska kunna köra ostört av ett tåg från Sundbyberg till Karlberg (till exempel).

[LÅ1]

Så tjänstetågen och godstågen går på samma spår som persontåg till Uppsala och bortom?

Ett tåg söder ifrån som har Stockholm C som slutdestination tar alltså upp ett tågläge mot norr? Då måste ju detta bli Sveriges största järnvägsflaskhals när Citybanan väl är tagen i drift.

Jag tyckte att jag var tydlig men tydligen inte. Alltså: Det finns två genomgående spår från Centralen till Hagalund. Dessa används av tjänstetåg och godståg. Du frågade om "trafiktåg" och "vagntransporter" konkurrerade om utrymmet på dessa spår, vilket de alltså gör.

Därutöver finns det fyra spår från Centralen till Solna (och vidare norrut till där Arlandabanan grenar av). Här är tjänstetågen inte direkt med och konkurrerar om utrymmet, utan dessa används mest av "trafiktåg" (persontåg och enstaka godståg).

När ett tåg från göteborg har kommit till Centralen fortsätter det på något av de två förstnämnda spåren, det kan alltså köra parallellt med till exempel en Märstapendel och ett tåg till Arlanda hela vägen till Hagalund utan att krocka.

Hur som helst har du nog en poäng i att Karlberg kan bli en flaskhals, det är ju onekligen en korsningspunkt mellan å ena sidan citybanan-västeråsbanan och å andra sidan stambanan. Jag har inte sett hur man tänker bygga spåren där, men jag antar att ett tåg från Odenplan till Solna ska kunna köra ostört av ett tåg från Sundbyberg till Karlberg (till exempel).

OK! NU fattar jag! Och det var så jag från början trodde att det var, men var lite osäker på hur många spår det totalt finns förbi Solna station, och tunnlarna söder om den.

[duga]

Vems tågläge ska man ta över? Upptågets eller SJ:s Uppsalapendel?

Varken UL eller SJ äger några tåglägen. Om någon fristående aktör hypotetiskt skulle vilja köra så är det bara att anmäla det och sedan får tåglägena fördelas mellan intressenterna om det skulle vara brist. Jag tror dock inte att det är någon avgörande brist på nämnda sträcka.

Det jag syftade på var att man inte kan lägga till ytterligare en operatör på sträckan utan att ta bort en befintlig.

Det finns inte kapacitet nog för att ordna station i Bergsbrunna och i Skavstaby är det problem med korsande spår.

[bruse]

Vems tågläge ska man ta över? Upptågets eller SJ:s Uppsalapendel?

Varken UL eller SJ äger några tåglägen. Om någon fristående aktör hypotetiskt skulle vilja köra så är det bara att anmäla det och sedan får tåglägena fördelas mellan intressenterna om det skulle vara brist. Jag tror dock inte att det är någon avgörande brist på nämnda sträcka.

Det jag syftade på var att man inte kan lägga till ytterligare en operatör på sträckan utan att ta bort en befintlig.

Det finns inte kapacitet nog för att ordna station i Bergsbrunna och i Skavstaby är det problem med korsande spår.

Exakt! Det är fler spår som behövs. Sen kan man släppa på konkurrensen.

[duga]

Exakt! Det är fler spår som behövs. Sen kan man släppa på konkurrensen.

Eller så får man handla upp en sträcka genom att erbjuda lägst pris eller bäst service etc. och får då monopol på den under en period på t ex ett eller tre år.

[bruse]

Jag tror inte att problemen i skavstaby är så oöverstigliga som vissa vill hävda utan snarare härförliga till diverse rimligen lägre prioriterade bivilkor som bytestider osv. I värsta fall så får man väl helt enkelt prioritera bort aktörer som vill byta spår just där.

Exakt! Det är fler spår som behövs. Sen kan man släppa på konkurrensen.

Eller så får man handla upp en sträcka genom att erbjuda lägst pris eller bäst service etc. och får då monopol på den under en period på t ex ett eller tre år.

Men då har man ju någon avreglering...

Syftet med avregleringen är väl två, dels att se till att monopolsituationer inte kan missbrukas genom att tillse att kunderna själva har en kontinuerlig och fortgående valmöjlighet, dels att öka nytto/kostnadsrelationen genom att flera olika profilerade alternativ kan vara möjliga samtidigt. Alla vill kanske inte att det skall gå fort eller att servicen skall vara perfekt utan prioriterar att det är billigt etc. Inget av detta kan ju uppnås via upphandling.

Däremot är det väl inte självklart att konkurrensen skulle syfta till att fler skall åka tåg och att det med nödvändighet måste blir fler tåg totalt. Jämför vi med inrikesflyget kan vi konstatera att SAS sedan avregleringen förlorat nästan 60% av sina passagerare. Den överväldigande majoriteten av dessa flyger förstås fortfarande, men med andra bolag, vilket bör tolkas som att de hittat alternativ som passat dem bättre och alltså haft nytta av avregleringen. Däremot har det inte blivit någon total passagerarökning och antalet flygavgångar har faktiskt minskat eftersom konkurrensen tvingat fram i genomsnitt större kostnadseffektivare flygplan. Så att man skulle behöva fler spår för att man avreglerar är långt ifrån självklart.

Syftet enligt regeringen med avregleringen, är att få fler tåg på spåren. Vilket är en omöjlighet! Det är inte konkurrensen det är fel på, när det går för få tåg, det är spårbristen. Och det är en politisk fråga att besluta om, ge mer pengar till Banverket så de kan bygga fler spår. Istället ska nu förbifart Stockholm byggas. Som om det ger fler spårlägen... Snacka om att stoppa huvudet i sanden och itne vilja se den verkliga orsaken.

[duga]

genom att tillse att kunderna själva har en kontinuerlig och fortgående valmöjlighet, dels att öka nytto/kostnadsrelationen genom att flera olika profilerade alternativ kan vara möjliga samtidigt. Alla vill kanske inte att det skall gå fort eller att servicen skall vara perfekt utan prioriterar att det är billigt etc. Inget av detta kan ju uppnås via upphandling.

...och där har vi anledningen till varför det fungerar så dåligt med konkurrens på just järnvägen men så mycket bättre inom andra områden.

[duga]

Det här riskerar att bli en politisk diskussion som blir oändligt lång. Men låt mig bara konkretesera min tidigare tankegång. Det jag menar är alltså att det är tämligen meningslöst att själv definiera ett syfte med något enkom med avsikten att sedan kunna hävda ett misslyckande om det syfte man själv definierart inte uppfylls.

Konkret, det är inget misslyckande bara för att det kanske inte blir fler tåg mellan Stockholm och Uppsala. Kan man tex hypotetiskt uppnå en prissänkning från dagens 80 kr till tex 50 kr (troligen fullt möjligt) bara genom att dela upp SJ:s tåglägen mellan konkurrerande operatörer, så har man lyckats med något som de flesta troligen anser fullt tillräckligt för att anse reformen som motiverad även om det inte blir fler tåg.

Köper du UL/SL-kortet för 1480 kr och reser 40 resor per månad så betalar du per resa endast 37 kr, så ditt önskemål är med råge uppfyllt. Nackdel: du måste byta i Väsby, men som du skriver så kan en del nöja sig med det.