Forum - Spårvägssällskapet.se

... sett från en "norrlännings" perspektiv


Typiskt Sumpan. Höga hus med fårumslägenheter och små balkonger.


De dubbla balkongerna längs upp fångade mitt intresse.


Utrymningsväg? Räcker brandbilarnas stegar/korgar bara till den nedre balkongens höjd?
"Den nedre balkongens höjd" verkar dessutom vara på olika höjd vid jämförelse med andra jämngamla hus längs Skogsbacken...


Fint namn på en gata


Fler balkonger med golvluckor, på ett hus på samma gata som dock är betydligt lägre än det ovan.

Det så kallade "Balkonghuset" på Friluftsvägen 29-31 i Sundbyberg är intressant. När det började byggas på 1960-talet hade tydligen en kommunalpolitiker hyrt/köpt sig en lägenhet längst upp. Han ville ha balkong även på norra sidan samt stora fönster i västläge, och visst fick han det. Vi är ju inte alla lika mycket värda. Så huset ser rätt lustigt ut idag.

Verspieder skrev:... sett från en "norrlännings" perspektiv


Utrymningsväg? Räcker brandbilarnas stegar/korgar bara till den nedre balkongens höjd?
"Den nedre balkongens höjd" verkar dessutom vara på olika höjd vid jämförelse med andra jämngamla hus längs Skogsbacken...


Fler balkonger med golvluckor, på ett hus på samma gata som dock är betydligt lägre än det ovan.

Visst är det för utrymning dessa luckor (och stegar) finns. Den nedre balkongen på den övre bilden är ju endast till för utrymning, den nås bara via stegen från balkongen ovanför.
Att de sitter på olika höjd kan ha flera orsaker. Bland annat beror det på hur långa stegar brandkåren förfogar över, det kan ju ha varierat över tiden. Sedan beror det också på hur nära stegbilen kan köra.
Slutligen har reglerna ändrats flera gånger de senaste 40 åren - idag är det inte säkert att denna lösning skulle godkännas i nyproduktion. Ja lösningen på den nedre bilden när man ska klättra flera våningar via grannarnas balkonger skulle inte få användas...

/TKO

TKO skrev:

Verspieder skrev:

Visst är det för utrymning dessa luckor (och stegar) finns. Den nedre balkongen på den övre bilden är ju endast till för utrymning, den nås bara via stegen från balkongen ovanför.
Att de sitter på olika höjd kan ha flera orsaker. Bland annat beror det på hur långa stegar brandkåren förfogar över, det kan ju ha varierat över tiden. Sedan beror det också på hur nära stegbilen kan köra.
Slutligen har reglerna ändrats flera gånger de senaste 40 åren - idag är det inte säkert att denna lösning skulle godkännas i nyproduktion. Ja lösningen på den nedre bilden när man ska klättra flera våningar via grannarnas balkonger skulle inte få användas...

/TKO

Risken är ju stor att t.ex. den inglasade balkongen används som kallförråd. Kanske med matta på golvet och fullt med tunga prylar som gör det svårt att få bort mattan och kunna öppna luckan!

Och bara luckans existens kan göra att många vill täcka balkonggolvet.

Verspieder skrev:Det så kallade "Balkonghuset" på Friluftsvägen 29-31 i Sundbyberg är intressant. När det började byggas på 1960-talet hade tydligen en kommunalpolitiker hyrt/köpt sig en lägenhet längst upp. Han ville ha balkong även på norra sidan samt stora fönster i västläge, och visst fick han det. Vi är ju inte alla lika mycket värda. Så huset ser rätt lustigt ut idag.

Jaha, var det så det gick till? Versionen jag har hört är mycket roligare, men kanske lite mindre sannolik: det avgående kommunalrådet bjöds på en resa av sina kamrater och när han kom hem upptäckte han att kommunen hade byggt en balkong på hans lägenhet.

TKO skrev:

Verspieder skrev:... sett från en "norrlännings" perspektiv


Utrymningsväg? Räcker brandbilarnas stegar/korgar bara till den nedre balkongens höjd?
"Den nedre balkongens höjd" verkar dessutom vara på olika höjd vid jämförelse med andra jämngamla hus längs Skogsbacken...

Visst är det för utrymning dessa luckor (och stegar) finns. Den nedre balkongen på den övre bilden är ju endast till för utrymning, den nås bara via stegen från balkongen ovanför.

Det är ju en jordkällare fast på nionde våningen!

Anders

När de första "höghusen" började byggas även på mindre orter i Sverige (ca 1960) var det ofta så att arkitekten/kommunen hade tänkt sig en höjd men fick nöja sig med en annan eller komma på kreativa lösningar som balkongluckor. I Lund tänkte man bygga Helsingkronagården i slutet av 1950-talet i sju våningar men fick nöja sig med fem p.g.a. brandbilarnas stegar inte nådde längre. Först ett par år senare när miljonprogrammens standardiserade 3-9-12våningshus var på G kunde man bygga på med två våningar till så som man ursprungligen tänkte sig.

(Själv bor jag f.ö. på den fjärde våningen i ett femvåningshus utan hiss byggt 1960. Totalt icke-godkänt idag att bygga så högt utan hiss)