Forum - Spårvägssällskapet.se

I samband med en översättning som jag håller på med (modell större kan jag tala om!) har jag stött på termen "BV-stick". Det gäller alltså "stora" järnvägen varför jag har lagt frågan just i detta underforum. Jag förstår givetvis att "BV" syftar på Banverket, men kan någon förklara närmare vad ett "BV-stick" är för något?

Jag kan också tala om att jag precis har försökt registrera mig i Postvagnen, men det lär ta lite tid.

Tacksam för snabbt svar!

Mvh Tim

TimK skrev:I samband med en översättning som jag håller på med (modell större kan jag tala om!) har jag stött på termen "BV-stick". Det gäller alltså "stora" järnvägen varför jag har lagt frågan just i detta underforum. Jag förstår givetvis att "BV" syftar på Banverket, men kan någon förklara närmare vad ett "BV-stick" är för något?

Jag kan också tala om att jag precis har försökt registrera mig i Postvagnen, men det lär ta lite tid.

Tacksam för snabbt svar!

Mvh Tim

I vilket sammanhang har du termen? I linjeblockeringen finns ett "stickrelä" som kontrollerat att passage av linjeblocket sker i rätt riktning.

//Tony

Ett BV-stick brukar vara ett kort oelektriefierat sidospår där diverse BV-maskiner kan ställas upp under pågående arbeten, det kan även användas för att "sätta" en trasig vagn i avvaktan på reparation. Spårriktare, sliptåg osv brukar stå där under dagtid för att sedan köras ut till jobbet som oftast sker nattetid. På så sätt slipper man långa transportsträckor.

rojje skrev:Ett BV-stick brukar vara ett kort oelektriefierat sidospår där diverse BV-maskiner kan ställas upp under pågående arbeten, det kan även användas för att "sätta" en trasig vagn i avvaktan på reparation. Spårriktare, sliptåg osv brukar stå där under dagtid för att sedan köras ut till jobbet som oftast sker nattetid. På så sätt slipper man långa transportsträckor.

Jag fick i princip samma svar på Postvagnen (dock lite mindre detaljerat) och "maintenance-of-way siding" som förslag till översättning, vilket jag tyckte lät bra. Tack för bekräftelsen!

En term till om jag får. Jag har stött på termen "TKK" och har förstått att det betyder "tungkontrollkontakt" (hittat via Google). Men nu ser jag också "LKK", jag kan inte riktigt lista ut vad L:et står för (jag antar att det är ytterligare någon typ av kontrollkontakt) och Google är till ingen hjälp. Någon som vet?

Tack!
Tim

PS Vill också be Tony om ursäkt för att jag glömde att lägga in erforderligt sammanhang i ursprungsinlägget, det var korkat av mig. DS

TimK skrev:

rojje skrev:Ett BV-stick brukar vara ett kort oelektriefierat sidospår där diverse BV-maskiner kan ställas upp under pågående arbeten, det kan även användas för att "sätta" en trasig vagn i avvaktan på reparation. Spårriktare, sliptåg osv brukar stå där under dagtid för att sedan köras ut till jobbet som oftast sker nattetid. På så sätt slipper man långa transportsträckor.

Jag fick i princip samma svar på Postvagnen (dock lite mindre detaljerat) och "maintenance-of-way siding" som förslag till översättning, vilket jag tyckte lät bra. Tack för bekräftelsen!

En term till om jag får. Jag har stött på termen "TKK" och har förstått att det betyder "tungkontrollkontakt" (hittat via Google). Men nu ser jag också "LKK", jag kan inte riktigt lista ut vad L:et står för (jag antar att det är ytterligare någon typ av kontrollkontakt) och Google är till ingen hjälp. Någon som vet?

Tack!
Tim

PS Vill också be Tony om ursäkt för att jag glömde att lägga in erforderligt sammanhang i ursprungsinlägget, det var korkat av mig. DS

I vilket sammanhang förekommer LKK ??
Har aldrig hört talas om denna förkortning ?

leifd skrev:

TimK skrev:

rojje skrev:Ett BV-stick brukar vara ett kort oelektriefierat sidospår där diverse BV-maskiner kan ställas upp under pågående arbeten, det kan även användas för att "sätta" en trasig vagn i avvaktan på reparation. Spårriktare, sliptåg osv brukar stå där under dagtid för att sedan köras ut till jobbet som oftast sker nattetid. På så sätt slipper man långa transportsträckor.

Jag fick i princip samma svar på Postvagnen (dock lite mindre detaljerat) och "maintenance-of-way siding" som förslag till översättning, vilket jag tyckte lät bra. Tack för bekräftelsen!

En term till om jag får. Jag har stött på termen "TKK" och har förstått att det betyder "tungkontrollkontakt" (hittat via Google). Men nu ser jag också "LKK", jag kan inte riktigt lista ut vad L:et står för (jag antar att det är ytterligare någon typ av kontrollkontakt) och Google är till ingen hjälp. Någon som vet?

Tack!
Tim

PS Vill också be Tony om ursäkt för att jag glömde att lägga in erforderligt sammanhang i ursprungsinlägget, det var korkat av mig. DS

I vilket sammanhang förekommer LKK ??
Har aldrig hört talas om denna förkortning ?

Och jag som tyckte min förklaring räckte långt! Det förekommer först här, i en definition som tycks mig lite ogenomtränglig:

"LKK, växelkontrollkontakt - kontakt för att övervaka spårspärrens nedläge."

(1) Är LKK verkligen förkortningen för "växelkontrollkontakt"? Lite konstigt i så fall, vad vore det för fel på "VKK"?
(2) Varför skulle en kontakt som "övervaka[r] spårspärrens nedläge" kallas för "växelkontrollkontakt" när den har med en spårspärr att göra och inte med en växel?
(3) Vad menas med "nedläge"? Menas då det läge där spårspärren "ligger nere" och inte hindrar framfart på spåret i fråga?

Annars förekommer "LKK" endast i listor tillsammans med andra termer såsom TKK, växeldriv, spårspärrsdriv osv. Inte mycket till sammanhang alltså.

Mvh Tim

TimK skrev: PS Vill också be Tony om ursäkt för att jag glömde att lägga in erforderligt sammanhang i ursprungsinlägget, det var korkat av mig. DS

Nej, det var inte alls korkat. Jag hade förmodligen gjort samma sak. "Branschen" är tyvärr så bred att samma uttryck kan användas för olika saker i olika dicipliner. Att samma uttryck förekommer i två dicipliner är ju inte lätt att veta.

//Tony

TonyM skrev:

TimK skrev: PS Vill också be Tony om ursäkt för att jag glömde att lägga in erforderligt sammanhang i ursprungsinlägget, det var korkat av mig. DS

Nej, det var inte alls korkat. Jag hade förmodligen gjort samma sak. "Branschen" är tyvärr så bred att samma uttryck kan användas för olika saker i olika dicipliner. Att samma uttryck förekommer i två dicipliner är ju inte lätt att veta.

//Tony

Visst är det så. Men som översättare (som ibland svarar på frågor från andra på nätet) vet jag mycket väl att sammanhanget är A och O i en sådan frågeställning.

Mvh Tim

TimK skrev:

leifd skrev:

TimK skrev: Jag fick i princip samma svar på Postvagnen (dock lite mindre detaljerat) och "maintenance-of-way siding" som förslag till översättning, vilket jag tyckte lät bra. Tack för bekräftelsen!

En term till om jag får. Jag har stött på termen "TKK" och har förstått att det betyder "tungkontrollkontakt" (hittat via Google). Men nu ser jag också "LKK", jag kan inte riktigt lista ut vad L:et står för (jag antar att det är ytterligare någon typ av kontrollkontakt) och Google är till ingen hjälp. Någon som vet?

Tack!
Tim

PS Vill också be Tony om ursäkt för att jag glömde att lägga in erforderligt sammanhang i ursprungsinlägget, det var korkat av mig. DS

I vilket sammanhang förekommer LKK ??
Har aldrig hört talas om denna förkortning ?

Och jag som tyckte min förklaring räckte långt! Det förekommer först här, i en definition som tycks mig lite ogenomtränglig:

"LKK, växelkontrollkontakt - kontakt för att övervaka spårspärrens nedläge."

(1) Är LKK verkligen förkortningen för "växelkontrollkontakt"? Lite konstigt i så fall, vad vore det för fel på "VKK"?
(2) Varför skulle en kontakt som "övervaka[r] spårspärrens nedläge" kallas för "växelkontrollkontakt" när den har med en spårspärr att göra och inte med en växel?
(3) Vad menas med "nedläge"? Menas då det läge där spårspärren "ligger nere" och inte hindrar framfart på spåret i fråga?

Annars förekommer "LKK" endast i listor tillsammans med andra termer såsom TKK, växeldriv, spårspärrsdriv osv. Inte mycket till sammanhang alltså.

Mvh Tim

Okej, förklarar ju saken..... tydligen har man börjat använda lite "nya" begrepp.

Orsak tiil bokstaven "L" kan jag inte förklara, men spårspärrar har alltid hanterats som växlar i ställverk, rent tekniskt/elektriskt allså.
Förr fick man använda begrepp som "+läge" och "-läge" på växlar/spårspärrar. Efter Lerumsolyckan förbjöds dessa uttryck och nu gäller "vänsterläge", "högerläge", "nedläge" och "uppläge", detta bara för att det är mer rättvisande/säkrare än just + och -.
Nedläge för en spårspärr är då den ligger av från spåret.

Dock används + och - för att bestämma vilket som är växelns/spårspärrens "normalläge". Normalläge är något som bestäms då ställverket konstrueras och kan alltså variera från vad som kan tyckas vara det för lekmannen normala.

Exempel: En spårspärr som ligger på ett BV-stick på en liten station, har säkert uppläget som normalläge (+). Medan en spårspärr på linjen (ja jag vet det är jätteovanligt numera) eller som fungerar som flankskydd för tågvägar, där skyddsväxel ej fått plats, troligast har nedläget normalläge (+).

leifd skrev:Okej, förklarar ju saken..... tydligen har man börjat använda lite "nya" begrepp.

Orsak tiil bokstaven "L" kan jag inte förklara, men spårspärrar har alltid hanterats som växlar i ställverk, rent tekniskt/elektriskt allså.
Förr fick man använda begrepp som "+läge" och "-läge" på växlar/spårspärrar. Efter Lerumsolyckan förbjöds dessa uttryck och nu gäller "vänsterläge", "högerläge", "nedläge" och "uppläge", detta bara för att det är mer rättvisande/säkrare än just + och -.
Nedläge för en spårspärr är då den ligger av från spåret.

Dock används + och - för att bestämma vilket som är växelns/spårspärrens "normalläge". Normalläge är något som bestäms då ställverket konstrueras och kan alltså variera från vad som kan tyckas vara det för lekmannen normala.

Exempel: En spårspärr som ligger på ett BV-stick på en liten station, har säkert uppläget som normalläge (+). Medan en spårspärr på linjen (ja jag vet det är jätteovanligt numera) eller som fungerar som flankskydd för tågvägar, där skyddsväxel ej fått plats, troligast har nedläget normalläge (+).

Tusen tack för förklaringen! Jag har justerat definitionen lite, mest för att förtydliga vad "nedläge" betyder, och jag tror jag låter der stå "LKK" bara i resten av texten, i och med att begreppet har förklarats i början. ("TKK" däremot hade inte definierats tidigare i texten.)

Mvh Tim

En fråga till om jag får: Vad menas med "A-tåg" kontra "S-tåg"? S-tåg tillåts tydligen köra i högre hastighet än A-tåg.

TimK skrev:En fråga till om jag får: Vad menas med "A-tåg" kontra "S-tåg"? S-tåg tillåts tydligen köra i högre hastighet än A-tåg.

S-tåg kanske är snabbtåg? Eller snälltåg?
Och vad kan A-tåg då vara...?
Andra tåg?

Äh jag har inte en aning....

Snacke skrev:

TimK skrev:En fråga till om jag får: Vad menas med "A-tåg" kontra "S-tåg"? S-tåg tillåts tydligen köra i högre hastighet än A-tåg.

S-tåg kanske är snabbtåg? Eller snälltåg?
Och vad kan A-tåg då vara...?
Andra tåg?

Äh jag har inte en aning....

A-tåg betyder nog arbetståg (tänkte på A-fordon = arbetsfordon).

yujin skrev:A-tåg betyder nog arbetståg (tänkte på A-fordon = arbetsfordon).

Får A-fordon verkligen gå i tåg? Tvivlar på det...

A-tåg är "vanliga" lokdragna tåg med styva boggier.

S-tåg är snabbtåg med korglutning. Om jag minns rätt får de överskrida hastighetsgränserna i kurvor med 30%.

Nja.

Det finns tre kategorier av tåg när det gäller procentuellt överskridande.

A-tåg. Tåg som inte får framföras med överhastighet i kurvor. I princip alla godståg är A-tåg men numera (i princip) inga persontåg.

B-tåg. Tåg som får framföras med 10-15% överskridande i kurvorna. I princip alla persontåg är B-tåg (till exempel: Rc-lok, 60/80-talsvagnar, X10-14, X31, X40 m.m.). Ofta men inte alltid är B-tåg utrustade med "mjuka" boggier.

S-tåg. I princip samma sak som B-tåg men eftersom S-tågen är utrustade med korglutning får de framföras med upp till 30% överhastighet. Aktuellt fordon: X2.

B.S. skrev:Nja.

Det finns tre kategorier av tåg när det gäller procentuellt överskridande.

A-tåg. Tåg som inte får framföras med överhastighet i kurvor. I princip alla godståg är A-tåg men numera (i princip) inga persontåg.

B-tåg. Tåg som får framföras med 10-15% överskridande i kurvorna. I princip alla persontåg är B-tåg (till exempel: Rc-lok, 60/80-talsvagnar, X10-14, X31, X40 m.m.). Ofta men inte alltid är B-tåg utrustade med "mjuka" boggier.

S-tåg. I princip samma sak som B-tåg men eftersom S-tågen är utrustade med korglutning får de framföras med upp till 30% överhastighet. Aktuellt fordon: X2.

Tack! Det finns nog inga direkta motsvarigheter på engelska så jag får nog ta och förklara begreppen.

Mvh Tim

TimK skrev: Tusen tack för förklaringen! Jag har justerat definitionen lite, mest för att förtydliga vad "nedläge" betyder, och jag tror jag låter der stå "LKK" bara i resten av texten, i och med att begreppet har förklarats i början. ("TKK" däremot hade inte definierats tidigare i texten.)

Mvh Tim

En stilla undran då TimK....

Vad har du skrivit att TKK betyder ??
Och hur beskriver du dess uppgift ??

Mvh /Leif D

leifd skrev:

TimK skrev: Tusen tack för förklaringen! Jag har justerat definitionen lite, mest för att förtydliga vad "nedläge" betyder, och jag tror jag låter der stå "LKK" bara i resten av texten, i och med att begreppet har förklarats i början. ("TKK" däremot hade inte definierats tidigare i texten.)

Mvh Tim

En stilla undran då TimK....

Vad har du skrivit att TKK betyder ??
Och hur beskriver du dess uppgift ??

Mvh /Leif D

Hej Leif,

Jag har kallat TKK för "switch point contacts" och jag har ingen anledning att beskriva deras funktion, det ingår inte i dokumentet. Om du har något bättre förslag till engelsk term tar jag gärna emot förslag.

Mvh Tim

TimK skrev:

leifd skrev:

TimK skrev: Tusen tack för förklaringen! Jag har justerat definitionen lite, mest för att förtydliga vad "nedläge" betyder, och jag tror jag låter der stå "LKK" bara i resten av texten, i och med att begreppet har förklarats i början. ("TKK" däremot hade inte definierats tidigare i texten.)

Mvh Tim

En stilla undran då TimK....

Vad har du skrivit att TKK betyder ??
Och hur beskriver du dess uppgift ??

Mvh /Leif D

Hej Leif,

Jag har kallat TKK för "switch point contacts" och jag har ingen anledning att beskriva deras funktion, det ingår inte i dokumentet. Om du har något bättre förslag till engelsk term tar jag gärna emot förslag.

Mvh Tim

Mja, kanske kommer vi till skillnaden i LKK och TKK nu, möjligen tänkte jag inte riktigt så långt förut.

Växelkontakter (kanske LKK ?) är ju konntakter som placeras vid växelns spets (motsvarande för spårspärr). Medan TKK är en TungKontrollKontakt.
Den kontrollerar alltså att anliggande tunga ligger an mot stödrälen på föreskrivet sätt, men inet vid växelspets utan mitt på tungan (olika beroende på växeltyp). I äldre anläggningar kallades dessa mittpungtskontroll. Begreppet TKK kom då man tog fram en magnetstyrd kontaktanordning, där en permanentmagnet fäst på växeltungan manövrerar tungelemnet i gasfyllda (eller vaccum) glasrör, som monterats på en växelstödplatta.

Hoppas detta går att förstå, annars fråga mer så får jag ta fram litteratur i värsta fall.

Vad jag menar är att det handlar om kontakter med ganska vitt skilda ändamål, så det bör nog ändå redas ut så det blir rätt. Dock är väl uttrycket "switch point contacts" kanske det bästa/mest rättvisande, vad vet jag.