Spårvagnar och elektromagnetisk strålning

[Niklas Karlsson]

Jag fick anledning att börja fundera på den elektromagnetiska strålningen i spårvagnar. Jag argumenterade nämligen med en person vars främsta invändning mot spårvagnar var just den (enligt henne) höga strålningen inne i vagnen.

Hur förhåller det sig egentligen med spårvagnar och strålning? Visst måste det väl finnas många projekt runt om i världen där man jobbar med att minska strålningen?

[Gunnar Eriksson]

Hejsan.

Ger antydan till ett svar, även om det inte är så fullständigt som jag förstår att du vill.

För nu ett antal år sedan, så läste jag en artikel i tidningen (Dagens Nyheter?) där man hade mätt upp olika strålningskällor. Nu minns jag inte värdena, men jag minns att i en pendeltågsvagn (motorvagnen) i Stockholm var strålningen i storleksordningen 10 gånger större än i en tunnelbanevagn (det var innan den nuvarande C20 kom). Säkerligen är strålningen betydligt lägre i "släpvagnen" på pendeltåg, utan motorer.

Många faktorer påverkar strålningsvärdena: Om det är 16 kV växelström eller 700 V likström, om det är likströmsmotorer som styrs av kontaktorer, likströmsmotorer som styrs av tyristorer, om det är stora transformatorer installerade, om det är växelströmsmotorer o s v.

Sannolikt är alla dessa strålningsnivåer avsevärt lägre än den strålningsnivå en mobiltelefon avger. Eller en eletrisk rakapparat. Eller en elektrisk hushållsvisp. Eller ett elelement med spiraltråd. Eller en ojordad dator... osv

Vänliga hälsningar

Gunnar Eriksson

[Håkon Kinck Gaarder]

Jeg husker å ha lest for noen år siden at strålingen fra mobiltelefoner i trikker, T-baner, tog og busser i større grad ikke slipper ut, men reflekteres fra vognkassene, slik at man påføres mer stråling ved mobilsnakking i slike kjøretøy. Sikkert noe i det.

Håkon.

[2763]

Jeg husker å ha lest for noen år siden at strålingen fra mobiltelefoner i trikker, T-baner, tog og busser i større grad ikke slipper ut, men reflekteres fra vognkassene, slik at man påføres mer stråling ved mobilsnakking i slike kjøretøy. Sikkert noe i det.

Håkon.

Elektromagnetisk strålning beter sig enligt en uppsättning regler. För att belysa för den enskilde på ett populärt sätt hur detta fungerar så kan vi titta på EM-strålning som vi själv använder för att ta in intryck varje dag: Synligt ljus.

Det är ganska enkelt att förstå att vissa medier släpper igenom ljus och andra inte - medier som släpper igenom ljus är exempelvis glas, luft, vatten. Genomsläppligheten varierar dock. Medier som inte släpper igenom ljus är exempelvis Stålplåt, masonite, betong.

Det finns vissa medier som bara släpper igenom ett smalt band med våglängder av synligt ljus ett exempel på detta är den röda plastlinsen som sitter i ett trafikljus översta lampa. (Förutsatt att det då inte är en LED-signal)

På samma sätt finns det våglängder som ser igenom exempelvis masoniten.

För mikrovågor, som har en våglängd kring en mikrometer (dvs en miljondels meter) är masonit genomskinligt emedan det reflekteras mot exempelvis stålplåt. Den som färdas i en vagn med träkarros utsätts alltså förmodligen inte för högre strålning än vad han skulle ha gjort om han inte sutte i just den vagnen emedan om han färdas i en karross av stål.... Då kommer strålningen s.a.s. tillbaka.

Men - utan att gå allt för djupt i Maxwells teorier.

Om du har en källa som sänder i alla rikningar minskar intensiteten ganska radikalt ju längre från källan du är. (Om du har en punkt och drar ett antal streck rakt ut från den så är avståndet mellan strecken mindre nära punkten än långt ifrån) Så eventuellt bidrag från stålkarossen är nog ganska minimalt i förhållande...
Däremot - stålkarossen och eventuellt dess fönster, är osäker på när kisel börjar bli reflekterande, leder till att passageraren får sämre täckning vilket i sin tur leder till att mobiltelefonen ökar sin sändareffekt.

/Tony

[leifd]

Jeg husker å ha lest for noen år siden at strålingen fra mobiltelefoner i trikker, T-baner, tog og busser i større grad ikke slipper ut, men reflekteres fra vognkassene, slik at man påføres mer stråling ved mobilsnakking i slike kjøretøy. Sikkert noe i det.

Håkon.

Elektromagnetisk strålning beter sig enligt en uppsättning regler. För att belysa för den enskilde på ett populärt sätt hur detta fungerar så kan vi titta på EM-strålning som vi själv använder för att ta in intryck varje dag: Synligt ljus.

Det är ganska enkelt att förstå att vissa medier släpper igenom ljus och andra inte - medier som släpper igenom ljus är exempelvis glas, luft, vatten. Genomsläppligheten varierar dock. Medier som inte släpper igenom ljus är exempelvis Stålplåt, masonite, betong.

Det finns vissa medier som bara släpper igenom ett smalt band med våglängder av synligt ljus ett exempel på detta är den röda plastlinsen som sitter i ett trafikljus översta lampa. (Förutsatt att det då inte är en LED-signal)

På samma sätt finns det våglängder som ser igenom exempelvis masoniten.

För mikrovågor, som har en våglängd kring en mikrometer (dvs en miljondels meter) är masonit genomskinligt emedan det reflekteras mot exempelvis stålplåt. Den som färdas i en vagn med träkarros utsätts alltså förmodligen inte för högre strålning än vad han skulle ha gjort om han inte sutte i just den vagnen emedan om han färdas i en karross av stål.... Då kommer strålningen s.a.s. tillbaka.

Men - utan att gå allt för djupt i Maxwells teorier.

Om du har en källa som sänder i alla rikningar minskar intensiteten ganska radikalt ju längre från källan du är. (Om du har en punkt och drar ett antal streck rakt ut från den så är avståndet mellan strecken mindre nära punkten än långt ifrån) Så eventuellt bidrag från stålkarossen är nog ganska minimalt i förhållande...
Däremot - stålkarossen och eventuellt dess fönster, är osäker på när kisel börjar bli reflekterande, leder till att passageraren får sämre täckning vilket i sin tur leder till att mobiltelefonen ökar sin sändareffekt.

/Tony

Precis så är det ju, tänk på X2000-tågen, där är det ju så svårt att få radiotäckning för mobiltelefonerna, vilket ju allts beror på att så lite slipper ut genom korgen.
//Leif D

[Q]

Urspårning!

Vad exakt menas i frågan med strålning?
Elektromagnetisk stråling? (EM- fält)
Partikelstrålning?
Eller är det Magnetfält som avses?

Partikelstrålning finns naturligt i all materia (mer eller mindre), men den ökar inte bara för att materian i detta fallet formar en spårvagn.

EM-fält och magnetfält finns i spårvagnen tackvare dess elektriska framdrivning.

Beträffande EM och magnet-fält så pågår forskninig om huruvida det är mer eller mindre skadligt. Jag som elektrotekniker tror inte att t.ex. en spårvagn eller elektrisktdrivettåg påverkar hälsan för den normaleresenären.
Snarare så är alla andra fält som omger oss en större fara. Alla radiosignaler t.ex är EM-fält. Det finns vissa forskare som menar på att all växelspänning är farlig då denna inte finns narturlig.

//Q

[Niklas Karlsson]

Snarare så är alla andra fält som omger oss en större fara. Alla radiosignaler t.ex är EM-fält. Det finns vissa forskare som menar på att all växelspänning är farlig då denna inte finns narturlig.

//Q

För några år sedan läste jag i en bok som kombinerade nån sorts vinklad medicin med filosofiskt resonemang. Hur som helst tog jag intryck av texten, eftersom det som stod där inte verkade helt orimligt.

I korthet kom man fram till att växelström var farligt. Våra kroppar är biologiskt anpassade till ett magnetfält som byter riktning si så där någon gång var miljonte år. När vi nu helt plötsligt, artificiellt, kan skapa magnetfält som byter riktning tusentals gånger i sekunden, resonerade författaren, är det ju uppenbart att cellerna i kroppen måste ta skada.

Så vitt jag förstår är resonemanget applicerbart endast på växelström. Likström förorsakar väl inte sådana ändringar i magnetfältets riktning.

För övrigt tycker jag man ska ta farhågorna om elektromagnetisk strålning på allvar. Det finns ju ingen orsak att lämna vidöppna dörrar till dem som inte vill se spårvagnar på gatorna. Just det här argumentet används ganska ofta mot spårvagnar.

[Gunnar Eriksson]

Så vitt jag förstår är resonemanget applicerbart endast på växelström. Likström förorsakar väl inte sådana ändringar i magnetfältets riktning.

Det resonemanget gäller bara om man betraktar magnetfältet runt en ledning (tråd), som är statiskt vid likström och dynamiskt vid växelström, vilket inte är av så stor praktisk betydelse inuti eldrivna fordon. Man påverkas alltså mer av att passera under en kontaktledning med växelspänning, jämfört med att passera under en kontaktledning med likspänning.

I ett elfordon är inte frekvensen på strömmen så viktig Det som orsakar problem är ofta transformatorer, pulsad likspänning (finns både i växelströmsdrivna pendeltåg och likströmsdrivna tunnelbanevagnar) växelströmsmotorer i likströmsmatade fordon, roterande motorer i likströmsdrivna fordon o s v. Såvitt jag förstått är tranformatorlösa lok/motorvagnar på gång inom en nära framtid, vilket drastiskt kommer att minska magnetfälten. Så det som har stor betydelse är konstruktionen.

Vänliga hälsningar

Gunnar Eriksson