x
Postat: måndag 01 januari 2007 17:44
x
En gissning är Ascuncion i Paraguay. Deras vagnar (begagnade från Bryssel) såg ut så här:
http://www.tramz.com/py/12.jpg
Mvh/Thomas Å
Forum - Spårvägssällskapet.se
Hela Sveriges spårvägsajt sedan 1996
https://forum.sparvagssallskapet.se/
x
Sida 1 av 2
Postat: måndag 01 januari 2007 21:12
Postat: tisdag 02 januari 2007 21:27
x
Postat: måndag 15 januari 2007 4:42
x
Postat: måndag 15 januari 2007 23:25
Det är nog Barca som det ser ut, även om jag inte har hittat nån vagn med tre sidofönster, men din beskrivning av frontemblemet och de små urtagen vid axellagren ger tydligare signaler. Vad jag hittade var i alla fall några roliga hemsidor med bilder man skulle varit med när de togs...
Dewi Williams besökte Barcelona 1956, då var tydligen vagnarna röd-vita. På Don's Depot är bilderna från 1964-65, då är de moderna vagnarna blå-silver/ljusgrå/ eller nåt liknande medan de riktigt gamla är fortfarande röd-vita. Min gissning är att det är nån individ i 701-712-serien, men kan kanske vara nån annan ombyggd gamling (test? prototyp?) med drag av dessa.
http://dewi.ca/trains/barcelon/sd_tram.html
http://donsdepot.donrossgroup.net/dr800.htm
Dewi Williams besökte Barcelona 1956, då var tydligen vagnarna röd-vita. På Don's Depot är bilderna från 1964-65, då är de moderna vagnarna blå-silver/ljusgrå/ eller nåt liknande medan de riktigt gamla är fortfarande röd-vita. Min gissning är att det är nån individ i 701-712-serien, men kan kanske vara nån annan ombyggd gamling (test? prototyp?) med drag av dessa.
http://dewi.ca/trains/barcelon/sd_tram.html
http://donsdepot.donrossgroup.net/dr800.htm
Postat: tisdag 16 januari 2007 10:52
Barcelona anvendte trolleystang, men jeg forstår, at vognen på billedet har en pantograf.
Korte to-akslede vogne med tre vinduer og et forholdsvis moderne udseende kunne tyde på Rumænien, hvor man lokalt nybyggede og ombyggede vogne, der kunne svare til beskrivelsen. Disse vogne er bygget langt op i tiden, men de seneste, fra omkring 1990 har et mere "kantet" udseende. De tidligere var mere "runde".
Med venlig hilsen
Svend Christensen
Korte to-akslede vogne med tre vinduer og et forholdsvis moderne udseende kunne tyde på Rumænien, hvor man lokalt nybyggede og ombyggede vogne, der kunne svare til beskrivelsen. Disse vogne er bygget langt op i tiden, men de seneste, fra omkring 1990 har et mere "kantet" udseende. De tidligere var mere "runde".
Med venlig hilsen
Svend Christensen
Postat: tisdag 16 januari 2007 12:49
x
Postat: tisdag 16 januari 2007 15:36
De rumænske vogne er bygget af en fabrik, som kaldes TIMIS, måske fordi fabrikken ligger i staden Timisoara. Det kan altså være en forkortelse vor vognfabrikken og ikke nødvendigvis trafikselskabet. Den omtalte strømaftager må være en såkaldt lyrabøjle. Den findes på mange ældre svenske vogne, eksempelvis GS 15, MSS 100, US 10 og HSS 11 (se evt. i Vagnhallen).
En sådan strømaftager har så vidt jeg ved aldrig været anvendt i Barcelona, men den var almindelig i Rumænien og benyttedes i Sovjetunionen også på nyere vogne.
Måske har Olle eller andre berejste folk fra dette forum et billede af den vogntype, som jeg tænker på.
Med venlig hilsen
Svend Christensen
En sådan strømaftager har så vidt jeg ved aldrig været anvendt i Barcelona, men den var almindelig i Rumænien og benyttedes i Sovjetunionen også på nyere vogne.
Måske har Olle eller andre berejste folk fra dette forum et billede af den vogntype, som jeg tænker på.
Med venlig hilsen
Svend Christensen
Postat: tisdag 16 januari 2007 23:40
Cirkeln sluter sig sakta... en dykning i Frits van der Gracht's standardverk "Moderne Straßenbahnen" resulterar i följande (i översättning):
"I Rumänien byggdes mellan 50-talets mitt och 1964 utöver moderna fyraxliga vagnar ett stort antal enhetliga enriktningsvagnar, till största delen på befintliga truckar. De 'tre-fönstriga', lätt strömlinjeformiga motorvagnarna..." Tabellen på sidan visar att sådana vagnar byggdes för Braila, Bukarest, Galati, Iaşi, Oradea, Sibiu och Timişoara. Sen handlade det ju om smalspår, då blir Galati, Iaşi, Sibiu och Timişoara kvar. Galati hade ingen sådan vagn med nummer högre än 55 och Sibiu hade nummer 1-17. Iaşi hade vagnar med nummer 50-89, så det kan vara en av dem eller så är det en släkting av liknade typ i Timişoara. Färg och dekor verkar vara lite svårt att få belägg för ännu, men några bilder finns här på troliga kandidater:
Iaşi: http://forum.transira.ro/viewtopic.php?t=135
Timişoara: http://ratt.stfp.net/?ttx=X*
- Men det skulle ju vara nedlagt också...
"I Rumänien byggdes mellan 50-talets mitt och 1964 utöver moderna fyraxliga vagnar ett stort antal enhetliga enriktningsvagnar, till största delen på befintliga truckar. De 'tre-fönstriga', lätt strömlinjeformiga motorvagnarna..." Tabellen på sidan visar att sådana vagnar byggdes för Braila, Bukarest, Galati, Iaşi, Oradea, Sibiu och Timişoara. Sen handlade det ju om smalspår, då blir Galati, Iaşi, Sibiu och Timişoara kvar. Galati hade ingen sådan vagn med nummer högre än 55 och Sibiu hade nummer 1-17. Iaşi hade vagnar med nummer 50-89, så det kan vara en av dem eller så är det en släkting av liknade typ i Timişoara. Färg och dekor verkar vara lite svårt att få belägg för ännu, men några bilder finns här på troliga kandidater:
Iaşi: http://forum.transira.ro/viewtopic.php?t=135
Timişoara: http://ratt.stfp.net/?ttx=X*
- Men det skulle ju vara nedlagt också...
Postat: onsdag 17 januari 2007 11:52
x
Postat: onsdag 17 januari 2007 11:55
x
Postat: torsdag 18 januari 2007 1:08
x
Postat: torsdag 18 januari 2007 9:46
Det verkar vara i Alicante i Spanien.
Gå till den här sidan: http://www.30937.co.uk/menu.htm, välj "Operator" i steg 1, skriv "SMT" i rutan i steg 2, klicka på knappen ">>> Proceed <<<".
Gå till den här sidan: http://www.30937.co.uk/menu.htm, välj "Operator" i steg 1, skriv "SMT" i rutan i steg 2, klicka på knappen ">>> Proceed <<<".
Postat: torsdag 18 januari 2007 17:37
x
Postat: torsdag 18 januari 2007 19:51
Jag vet ingenting om sidan, jag bara googlade lite. Den ena av dina filer hade ett datum och förkortningen CHFF i filnamnet, jag googlade på chff+tram och fick sidan som första träff. CHFF står tydligen för Charles F Firminger, mannen som tog bilderna.Johan Eriksson skrev:Vad är det för lustig websida? Vilka länders operatörer kan man söka på och hur kom du fram till att bilden kanske fanns just där?
Postat: torsdag 18 januari 2007 22:44
Grattis, NerdBoy 
, Jag var inne på att googla som du, men jag glömde väl av det när jag hamnade på ett annat spår. Ibland går det bra att få fatt i bilder och sånt på det viset, ibland är det alldeles lögn.
, Jag var inne på att googla som du, men jag glömde väl av det när jag hamnade på ett annat spår. Ibland går det bra att få fatt i bilder och sånt på det viset, ibland är det alldeles lögn.Postat: fredag 19 januari 2007 3:27
x
Postat: fredag 19 januari 2007 9:59
Bedste Johan Eriksson
Når man i USA tidligt indførte enmandsbetjening, var årsagen, at hovedparten af sporvejsselskaberne var private, der mest tænkte på at reducere udgifterne.
Når man i mindre stæder i Norden havde enmandsbetjening helt fra starten, havde det ofte baggrund i samme forhold. Det er nu langt fra sikkert at sporvognene i Alicante var enmandsbetjente. Også moderne toakslede vogne i Norden kunne have konduktør, eksempelvis Malmös H-vogne og Oslos "Kyllinger".
I de store stæder, eksempelvis Stockholm og København, var det vanskeligt at have enmandsbetjening, fordi man havde en kompliceret takst-struktur. Der udførtes således også forsøg i København i 1953, men det måtte opgives.
Den væsentligste årsag var imidlertid en anden; nemlig tilgangen på arbejdskraft. De fleste trafikselskaber i Europa var kommunale, og hvis man afskedigede konduktørerne, kunne de måske ikke umiddelbart finde andet arbejde, og så flyttede man bare udgifterne til den kommunale socialforvaltning.
Enmandsbetjening blev først og fremmest indført efter at der opstod mangel på arbejdskraft. Da jeg første gang besøgte Helsingfors i 1974, var der konduktører på mange af busserne (og alle sporvognene). I Finland var der arbejdsløshed, mendens der i Danmark og Sverige måtte indføres arbejdskraft fra udlandet for at dække behovet. Tænk blot på, hvor mange finske indvandrere der var i Sverige på samme tid.
Da der igen opstod arbejdsløshed mener jeg, at man i Göteborg i en kort periode igen havde konduktør på nogle sporvognslinjer.
Med venlig hilsen
Svend Christensen
Når man i USA tidligt indførte enmandsbetjening, var årsagen, at hovedparten af sporvejsselskaberne var private, der mest tænkte på at reducere udgifterne.
Når man i mindre stæder i Norden havde enmandsbetjening helt fra starten, havde det ofte baggrund i samme forhold. Det er nu langt fra sikkert at sporvognene i Alicante var enmandsbetjente. Også moderne toakslede vogne i Norden kunne have konduktør, eksempelvis Malmös H-vogne og Oslos "Kyllinger".
I de store stæder, eksempelvis Stockholm og København, var det vanskeligt at have enmandsbetjening, fordi man havde en kompliceret takst-struktur. Der udførtes således også forsøg i København i 1953, men det måtte opgives.
Den væsentligste årsag var imidlertid en anden; nemlig tilgangen på arbejdskraft. De fleste trafikselskaber i Europa var kommunale, og hvis man afskedigede konduktørerne, kunne de måske ikke umiddelbart finde andet arbejde, og så flyttede man bare udgifterne til den kommunale socialforvaltning.
Enmandsbetjening blev først og fremmest indført efter at der opstod mangel på arbejdskraft. Da jeg første gang besøgte Helsingfors i 1974, var der konduktører på mange af busserne (og alle sporvognene). I Finland var der arbejdsløshed, mendens der i Danmark og Sverige måtte indføres arbejdskraft fra udlandet for at dække behovet. Tænk blot på, hvor mange finske indvandrere der var i Sverige på samme tid.
Da der igen opstod arbejdsløshed mener jeg, at man i Göteborg i en kort periode igen havde konduktør på nogle sporvognslinjer.
Med venlig hilsen
Svend Christensen
Postat: fredag 19 januari 2007 15:58
Nja, SNCVs PCC-vagnar var ju rätt nerslimmade för att passa på meterspår (såldes sedan vidare till Belgrad) så där var väl inte huvudproblemet utan snarare att de drog för mycket ström?Några Pcc-vagnar nådde faktiskt Europa precis så som jag beskrivit och en metersspårsanpassad Pcc-vagn rullade på Vicinal-nätet i Belgien ett tag men fick tas ur trafik just därför att de stora amerikanska vagnarna var för skrymmande.
Mvh/Thomas Å
Postat: fredag 19 januari 2007 16:45
x