x

[Johan Eriksson]

x

[Mr. Burns]

I Göteborg ligger det röda gatstensimitationer vid flera hållplatser. Ja, gatsten kanske är att ta i. Faktum är att jag inte vet riktigt vad det liknar, men mönstrat är det. Syftet torde vara tudelat. Beläggningen verkar inte gå asfaltens förslitningsväg till mötes och den röda färgen ger vissa informativa signaler. Dessas värde för andra än bussförare ifrågasätter jag personligen.

Stombussarna behandlas som vilka andra bussar som helst i underlagsavseende. De röda plattorna finns även på många andra ställen och flera stombusshållplatser saknar dessa.

Modernare spårvagnshållplatser med gummihjulstrafik har liknande underlag, fast då med en gråsvart kulör.

[Björn J.]

Betong, Micke, färgad betong, är materialet.
En speciell typ av betongsten som tål högt tryck från tunga fordon.
Betong ser ju visserligen snyggare ut än asfalt... men ändå rätt så fult och trist.
Fördelen är att materialet inte blir halt vid blöt väderlek som gatsten av granit och målade vita streck blir. Jag vet då jag mer än en gång vurpat med min japanska motoriserade tvåhjuling på sådant material.
Även cykelbanornas "övergångställen" har ibland fått en avvikande färg, för att signlaera till andra fordonsförare att "här kan man eliminera antalet kamikazecyklister".

Bj.

[Ragnar D]

I Göteborg använder man en typ av betong med inblandning av stålfiber. I ytskiktet kan man lägga in färgpulver. Sedan har man en vals med ett mönster som gör att ytan ser ut som klinkerplattor eller vad man skall kalla det. Metoden används även utan färgpulver på starkt trafikerade terminaler och hållplatser för att hålla längre och det blir inga hjulspår. Kostar mer men är i längden bra ur underhållssynpunkt.

[Mr. Burns]

Anade att det handlar om något betongaktigt. Härom året fick jag en skymt av den omtalade mönstervalsningen när en busshållplats fick en välbehövlig upprustning. Materialet såg så kletigt ut att jag inte direkt associerade till betong, men har med tiden förstått att så många andra hållfasta underlag finns det inte.

[Jörgen_G]

I Göteborg använder man en typ av betong med inblandning av stålfiber. I ytskiktet kan man lägga in färgpulver. Sedan har man en vals med ett mönster som gör att ytan ser ut som klinkerplattor eller vad man skall kalla det. /.../

Utifrån vad jag kan bedöma utifrån mitt passagerarperspektiv är det samma metod man använder i Stockholm.

mvh/ Jörgen G

[Jonas]

Sedan är det inte alltid så att de gubbar som ska lägga tillbaka gatstenarna (lika fint som innan?) kommer morgonen efter att gatuarbeten är avslutat. Det kan ta sin lilla tid.

Generellt kan sägas att anledningen till varför inte folk som asfalterar eller lägger sten kommer direkt efter att hålet är igenfyllt är av den enkla anledningen att då skulle allt gå åt skogen efter ett tag p.g.a. sättningar. Genom att vänta ett tag, och även då låta bilar och annat passera över, så stampar man till underlaget så att asfalt/stenar kan läggas på efter. Lägg märke till hur det kan se ut efter ett tag: Underlaget är fullt av gropar och annat som bilarna trampat ned. Hur tror ni asfalten eller stenarna skulle se ut om man lade det direkt?
Jämföras kan med hemmet när man lägger plattor. Här är man inte lika tålmodig, utan lägger underlag och sedan plattorna direkt, vilket resulterar i att man brukar få justera plattorna allt eftersom då dessa sjunker ned.

/Jonas.

[Johan Eriksson]

x

[Jonas]

Generellt kan sägas att anledningen till varför inte folk som asfalterar eller lägger sten kommer direkt efter att hålet är igenfyllt är av den enkla anledningen att då skulle allt gå åt skogen efter ett tag p.g.a. sättningar. Genom att vänta ett tag, och även då låta bilar och annat passera över, så stampar man till underlaget så att asfalt/stenar kan läggas på efter. Lägg märke till hur det kan se ut efter ett tag: Underlaget är fullt av gropar och annat som bilarna trampat ned. Hur tror ni asfalten eller stenarna skulle se ut om man lade det direkt?

Men i detta fall har man ju lagt asfalt direkt, provkört = funkar inte = fortsatt provisorisk hpl, alltså inga fordon alls i aktuella hpl tvs.

Sedan menade jag inte att uppföljningsarbetena måste påbörjas just följande arbetsdag eller så. Vad jag menade var att uppföljningarbetena kan dröja betydligt längre än nödvändigt för att åstakomma en smidig (helhets-)trafik!

Vill i detta sammanhang tillägga att det är lite tragikomiskt ibland hur dåligt samplanerade olika gatuarbeten/avstängningar/omläggningar är. Här på Söder har tex 46an provisoriskt gått tillbaka under ca 2 veckor till den sträckning den hade före den 18 augusti 2002 och helt undvikit Erstagatan pga ett gatuarbete i korsningen Folkungagatan/Erstagatan. Denna korsning avsmalnades i samband med införande av 30-zon för några år sedan men måste byggas om igen inom 11 månader för att ledbussar på nya stomlinje 2 ska kunna ta kurvan (redan idag hamnar många korta bussar på trottoaren!). Med största sannolikhet måste alltså 46an hoppa tillbaka till den gamla sträckningen som helt undviker Erstagatan ytterligare en gång på kort tid. Samordning och samplanerande

Jo, ibland finns det verkligne ingen kommunikation mellan de olika delarna som utför arbeten.
Kan ta ett exempel här ute. Det grävdes och byggdes om för något år sedan för att göra en bättre gåväg. Allt asfalterades och - se vad som hände ett år efter? Jo, nu skulle kablage läggas ned, så en del av det nyasfalterade fick rivas upp, igen. Och därtill de fina stenplattor som mödosamt lagts på plats.
Har de för lite att göra eftersom de skapar sådna merjobb åt sig själv?

/Jonas.