Forum - Spårvägssällskapet.se

Det vanliga jvgsnätet har jue 1435mm dvs normal spår men vad har tuben för längd mellan rälerna? 1431mm eller 1435mm?
Tacksam för svar.

Om längden är 1431 eller 1435 mm, så blir det en väldigt kort tunnelbana...

bruse skrev:Om längden är 1431 eller 1435 mm, så blir det en väldigt kort tunnelbana...

Men sluta anmärka på saker & ting du fattar väl vad jag menar! I bredden såklart!

1435mm Normalspår.

Fins ingen realistisk anledning till att välja ngt annat i närheten.

//Q

Sparkfot skrev:Det vanliga jvgsnätet har jue 1435mm dvs normal spår men vad har tuben för längd på bredden? 1431mm eller 1435mm? :)
Tacksam för svar.

Det finns de som vet men såsom jag har hört så hade man tidigare 1431 mm ist f 1435 i tunnelbanan pga nån anledning, men utan att ändra på vagnarnas spårbredd.

Sparkfots fråga är berättigad, både 1431 och 1435 förekommer beroende på vilken sorts slipers som används. I det första fallet står rälerna rakt upp, i det andra fallet lutar de något inåt.

Sparkfot skrev:

bruse skrev:Om längden är 1431 eller 1435 mm, så blir det en väldigt kort tunnelbana...

Men sluta anmärka på saker & ting du fattar väl vad jag menar! I bredden såklart!

Klart jag gör, men du bjöd in mig att skoja. Förlåt, jag glömde att en del är humorlösa. Ska aldrig mer vara rolig, ska bara vara sur å tvä. Näe, då klagar du på det med. Hur fan ska man va för att behaga dig?

Är det möjligt att köra andra tåg än tunneltåg på tunnelbanans spår, eller skulle någon hederlig gammal dieselvagn riva sönder plattformarna? (Eller taket, för den delen.)

bruse skrev:

Sparkfot skrev:

bruse skrev:Om längden är 1431 eller 1435 mm, så blir det en väldigt kort tunnelbana...

Men sluta anmärka på saker & ting du fattar väl vad jag menar! I bredden såklart!

Klart jag gör, men du bjöd in mig att skoja. Förlåt, jag glömde att en del är humorlösa. Ska aldrig mer vara rolig, ska bara vara sur å tvä. Näe, då klagar du på det med. Hur fan ska man va för att behaga dig?

Jag såg ingen inbjudan?

Sparkfot skrev:

bruse skrev:

Sparkfot skrev: Men sluta anmärka på saker & ting du fattar väl vad jag menar! I bredden såklart!

Klart jag gör, men du bjöd in mig att skoja. Förlåt, jag glömde att en del är humorlösa. Ska aldrig mer vara rolig, ska bara vara sur å tvä. Näe, då klagar du på det med. Hur fan ska man va för att behaga dig?

Jag såg ingen inbjudan?

Besitter man lite självdistans så tar jag det med ro iallafall, om någon skojar med mig, när jag gör något helt galet. Som att byta ut bredd mot längd. Det är ju så uppenbart att du råkat skriva fel. Man måste kunna skratta åt sig själv, åt sina misstag. Inte flänga ut i ilska åt andra.

bruse skrev:

Sparkfot skrev:

bruse skrev: Klart jag gör, men du bjöd in mig att skoja. Förlåt, jag glömde att en del är humorlösa. Ska aldrig mer vara rolig, ska bara vara sur å tvä. Näe, då klagar du på det med. Hur fan ska man va för att behaga dig?

Jag såg ingen inbjudan?

Besitter man lite självdistans så tar jag det med ro iallafall, om någon skojar med mig, när jag gör något helt galet. Som att byta ut bredd mot längd. Det är ju så uppenbart att du råkat skriva fel. Man måste kunna skratta åt sig själv, åt sina misstag. Inte flänga ut i ilska åt andra.

Jag fattar vart du vill komma,men du har dina olika sidor. Antingen får du det att låta spydigt eller så skämtar du bara.

I Sovjet undersöktes en försmalning av spårvidden från 1524 mm till 1520 mm. Hjulsatserna fick behålla den ursprungliga bredden, men rälerna byggdes med den smalare bredden. Resultatet var att friktionen mellan hjul och räl minskade och att gångegenskaperna blev bättre.

Av de sovjetiska metrosystemen byggdes Moskvalinjen Krasnopresnenskaja som den första med smalare spårvidd (1970-talet). Att Stockholm har/hade en 4 mm smalare spårvidd hänger knappast ihop med minskad friktion, eller?

Får jag nu en stor glassboll?

Piirka
---------------
Språklektion 341 i Mumindalen

glassboll - glasskula

djth skrev:Är det möjligt att köra andra tåg än tunneltåg på tunnelbanans spår, eller skulle någon hederlig gammal dieselvagn riva sönder plattformarna? (Eller taket, för den delen.)

Om du menar sk rälsbussar av Y6-Y8 typ så är de för breda, ungefär 3,2 meter jmf med en tunnelvagn som är ca 2,8 meter bred,

Piirka skrev:I Sovjet undersöktes en försmalning av spårvidden från 1524 mm till 1520 mm. Hjulsatserna fick behålla den ursprungliga bredden, men rälerna byggdes med den smalare bredden. Resultatet var att friktionen mellan hjul och räl minskade och att gångegenskaperna blev bättre.

Av de sovjetiska metrosystemen byggdes Moskvalinjen Krasnopresnenskaja som den första med smalare spårvidd (1970-talet). Att Stockholm har/hade en 4 mm smalare spårvidd hänger knappast ihop med minskad friktion, eller?

Får jag nu en stor glassboll?

Piirka
---------------
Språklektion 341 i Mumindalen

glassboll - glasskula

Nej men jag tror faktiskt att det var så, att man ville åstadkomma just bättre gångegenskaper i Stockholms tunnelbana och att det var därför man valde den lite mindre bredden.

Den som kan, bekräfta eller dementera gärna!

Mvh Tim

djth skrev:Är det möjligt att köra andra tåg än tunneltåg på tunnelbanans spår, eller skulle någon hederlig gammal dieselvagn riva sönder plattformarna? (Eller taket, för den delen.)

Det finns en del andra tåg som går att köra, de flesta svenska järnvägsfordon är dock för stora för att rymmas. Maximal vagnsbredd är begränsad till 2800 mm upp till plattformskanten (1170 ö rök); över denna nivå kan fordonet tillåtas vara något bredare. Även takhöjden är förstås begränsad, den äldsta (rymligaste) lastprofilen medgav en största höjd av cirka 4150 mm över slipers (alltså inklusive rälens höjd), varvid dock den översta delen smalnar av (avsedd för en nedfälld strömavtagare).

De flesta främmande fordon (undantaget spårvagnar) som trafikerat tunnelbanan har varit spårriktare och skenslipningsfordon, och dessa är i regel smala för att kunna hyras ut till så många som möjligt. Det är inte helt otänkbart att t ex någon brittisk lok- eller motorvagnstyp skulle få plats.

daniel_s skrev:

djth skrev:Är det möjligt att köra andra tåg än tunneltåg på tunnelbanans spår, eller skulle någon hederlig gammal dieselvagn riva sönder plattformarna? (Eller taket, för den delen.)

Det finns en del andra tåg som går att köra, de flesta svenska järnvägsfordon är dock för stora för att rymmas. Maximal vagnsbredd är begränsad till 2800 mm upp till plattformskanten (1170 ö rök); över denna nivå kan fordonet tillåtas vara något bredare. Även takhöjden är förstås begränsad, den äldsta (rymligaste) lastprofilen medgav en största höjd av cirka 4150 mm över slipers (alltså inklusive rälens höjd), varvid dock den översta delen smalnar av (avsedd för en nedfälld strömavtagare).

De flesta främmande fordon (undantaget spårvagnar) som trafikerat tunnelbanan har varit spårriktare och skenslipningsfordon, och dessa är i regel smala för att kunna hyras ut till så många som möjligt. Det är inte helt otänkbart att t ex någon brittisk lok- eller motorvagnstyp skulle få plats.

Godsvagnar med brittisk lastprofil borde funka i tunnelbanan så länge de inte är för långa. Sådana vagnar är inte så exotiska som man kan tro utan är regelbundet på besök här i länet.

I Sovjet undersöktes en försmalning av spårvidden från 1524 mm till 1520 mm. Hjulsatserna fick behålla den ursprungliga bredden, men rälerna byggdes med den smalare bredden. Resultatet var att friktionen mellan hjul och räl minskade och att gångegenskaperna blev bättre.

Av de sovjetiska metrosystemen byggdes Moskvalinjen Krasnopresnenskaja som den första med smalare spårvidd (1970-talet). Att Stockholm har/hade en 4 mm smalare spårvidd hänger knappast ihop med minskad friktion, eller?

Får jag nu en stor glassboll?

Jag har för mig att jag läst någonstans att Finland har 1520mm spårvidd, rätta mig om jag har fel.

djth skrev:Är det möjligt att köra andra tåg än tunneltåg på tunnelbanans spår, eller skulle någon hederlig gammal dieselvagn riva sönder plattformarna? (Eller taket, för den delen.)

Även strömskenan kan orsaka problem. Jag läste om en charterresa med en finsk rälsbuss på förbindelsebanan Äggelby-metrodepån (i Helsingfors). Det gick att köra ända tills det stället där strömskenesektionen började. Plogen på rälsbussen hindrade vidare färd, då strömskenan låg i vägen.

Patrik S skrev:Jag har för mig att jag läst någonstans att Finland har 1520mm spårvidd, rätta mig om jag har fel.

Spårvidden är 1524 mm hos VR (statsjärnvägarna) och i Helsingfors metro. Skillnaden mellan den ryska och finska spårvidden är så liten att respektive länders materiel kan rulla i båda länderna (elloken undantagna, pga olika strömsystem).

Jag hittade en förklaring till varför Ryssland (med Finland) fick en bredare spårvidd. I slutet av 1830-talet planerades den första järnvägslinjen i riket. År 1842 gav kejsar Nikolaj I sitt medgivande till bygget. Det uppstod tvister om spårvidden. Det föreslog tom en spårvidd på 6 fot (1828,8 mm). Man tog in en expert ända från Amerika. George Washington Whistler tyckte inte om denna konstiga spårvidd, så han kom med en kompromiss på fem fot (alltså 1524 mm). Spårvidden i fråga användes på järnvägsbyggen i sydstaterna i USA.

Finlands andra järnvägslinje (Riihimäki-St. Petersburg) färdigställdes år 1870. Trots att de sista tre milen låg i Ryssland, så hade FSJ (Finska SJ) ansvaret för lokatrafiken mot St. Petersburg), fram till den ryska revolutionen år 1917.

Piirka
--------------
Språklektion 343 i Mumindalen

glidande arbetstid - flex(ibel arbets)tid

Finland och Estland har väl 1524. Eller Estland håller på spika ut.
Finskt materiel får inte gå i Ryssland pga stort hjulslitage.
Men ryskt 1520 får går på finskt 1524.

Bobjörk skrev:Finskt materiel får inte gå i Ryssland pga stort hjulslitage.
Men ryskt 1520 får går på finskt 1524.

Njaa, hjulslitage vet jag inte. Det är väl enklare att ta in ryska godsvagnar än att skicka ut finska ditto ut i det stora riket i öster. Under sovjettiden var bruket av sovjetgodsvagnar på finska spår ett sätt att hålla den bilaterala handelsbalansen i styr (så gott det nu gick, för några dagar sedan betalade Ryssland återstoden av Sovjets handelsskuld åt Finland). Det fanns ju inte så mycket annat vettigt än olja att ta in österifrån.

Tåget Sibelius går dagligen mellan Helsingfors och St. Petersburg. 'Sibbe' består endast av finska personvagnar, modifierade för trafiken. Hjulsatserna antar jag är "ursprungliga för vagnarna", modifikationen innebar montage av ryska koppel och slutsignaler, vill jag minnas.

Piirka
---------------
Språklektion 344 i Mumindalen

god morgon yxskaft - god dag yxskaft